2018– 2019

UKTA

2018–2019

Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal

VII Timlärare i tjänsteförhållande

I fråga om timlärares anställningsvillkor tillämpas bestämmelserna i detta kapitel, om inte något annat följer av respektive bilaga.

A TIMLÄRARE I HUVUDSYSSLA

§ 51 Huvudsyssla

mom. 1 

En timlärare har anställning i huvudsyssla om timläraren

  1. undervisar minst 16 klasstimmar i en skola eller läroanstalt, minst 14 klasstimmar vid ett vuxengymnasium eller ett gymnasiums vuxenlinje eller
     
  2. undervisar som timlärare i mer än en skola eller läroanstalt sammanlagt minst det antal timmar som anges för huvudsyssla i punkt 1.

mom. 2 

Med skolor och läroanstalter avses statliga skolor och läroanstalter samt sådana privata och kommunala skolor och läroanstalter som får statsandel, med undantag för yrkeshögskolor, medborgarinstitut, folkhögskolor, konstskolor för barn och unga och yrkesutbildningscenter för vuxna.

mom. 3 

Om en timlärare vid en skola/läroanstalt undervisar ett timantal som motsvarar en tjänsteinnehavares undervisningsskyldighet, är timläraren anställd som timlärare i huvudsyssla vid läroanstalten även om timläraren också undervisar i någon annan skola/läroanstalt. I den andra skolan/läroanstalten är läraren timlärare i bisyssla.

mom. 4 

Undervisningstimmarna hos olika arbetsgivare sammanräknas till huvudsyssla om timläraren innan anställningen börjar ger arbetsgivaren en utredning över sina undervisningstimmar hos andra arbetsgivare. Om en tillsvidareanställd timlärare i bisyssla medan anställningen pågår anställs som timlärare hos en annan arbetsgivare, tillämpas bestämmelsen om sammanräkning av undervisningstimmarna för huvudsyssla efter att den tid som för arbetsgivarens del avtalats för uppsägning i § 58 har förflutit efter meddelandet.


Tillämpningsanvisning

Som klasstimmar räknas även sådana arbetsuppgifter utanför klassen för vilka arvode betalas i form av årsarvode för en veckoövertimme.

Timmarna kan även hållas i skolor/läroanstalter som upprätthålls av flera olika kommuner eller andra huvudmän. En förutsättning är att personen i fråga är timlärare vid alla dessa skolor/läroanstalter.

Om en timlärare undervisar i flera skolor/läroanstalter som har olika gränser för huvudsyssla (hs), avgörs huruvida det är huvudsyssla eller bisyssla enligt följande formel:

timantal 1

+

timantal 2

³ 1 = huvudsyssla

hs-gräns 1

hs-gräns 2


§ 52 Grundlön för timlärare i huvudsyssla

mom. 1  Grundlön för en timlärare i huvudsyssla när timläraren undervisar i samma skola/läroanstalt

Grundlönen för en timlärare i huvudsyssla är grundlönen för motsvarande tjänsteinnehavare, om inget annat bestäms i respektive bilaga. Om en timlärare vid en och samma läroanstalt undervisar i olika ämnen för vilka tjänsteinnehavare har olika grundlön, beräknas en vägd grundlön.


Tillämpningsanvisning

När en timlärare vid en och samma läroanstalt undervisar i olika ämnen för vilka tjänsteinnehavare har olika grundlön beräknas timlärarens lön på följande sätt:

(timantal 1 x grundlön 1) + (timantal 2 x grundlön 2)

antal timmar totalt (timantal 1 + timantal 2)

Om timlärarens uppgifter i någon bilaga i tjänstekollektivavtalet är väsentligt mer krävande och den uppgiftsrelaterade lönen därför är högre än grundlönen enligt lönepunkten i bilagan används den uppgiftsrelaterade lönen när lönen vägs. Till exempel tillämpas bilaga 4 och 5 på anställningsvillkoren för en lärare vid en läroanstalt med yrkesutbildning på flera områden, där den uppgiftsrelaterade lönen som bestäms enligt bilaga 4 är högre än grundlönen enligt lönepunkten.

Lönen räknas ut enligt följande:

(timantal i bilaga 4 x uppgiftsrelaterad lön i bilaga 4)
+ (timantal i bilaga 5 x grundlön i bilaga 5)

antal timmar totalt (timantal i bilaga 4 + timantal i bilaga 5)

Den vägda lönen räknas ut endast för de timmar som läraren håller vid samma läroanstalt. Grundskolor i samma kommun betraktas som samma skola. Också gymnasier i samma kommun anses sinsemellan utgöra en och samma läroanstalt (dock inte tillsammans med grundskolorna). Den vägda lönen avrundas enligt normala avrundningsregler.


mom. 2  Dellön för en timlärare i huvudsyssla när timläraren undervisar i samma skola/läroanstalt

Om timantalet för en timlärare i huvudsyssla som arbetar vid en enda skola/läroanstalt underskrider undervisningsskyldigheten för en tjänsteinnehavare, betalas till timläraren ordinarie lön enligt timantalet i proportion till undervisningsskyldigheten i tjänsten.

mom. 3  Grundlön för en timlärare i huvudsyssla när timläraren undervisar i flera skolor/läroanstalter än en enda

Lönen för en timlärare som är anställd i huvudsyssla på grundval av timmar i flera skolor/läroanstalter bestäms separat för varje skola/läroanstalt enligt respektive bilaga. För timläraren bestäms grundlönen och undervisningsskyldigheten separat för varje läroanstalt.

Om det sammanlagda timantalet för en timlärare i huvudsyssla i olika skolor/läroanstalter underskrider undervisningsskyldigheten, betalas till timläraren i respektive skola/läroanstalt en sådan del av den ordinarie lönen som motsvarar timantalets förhållande till undervisningsskyldigheten i respektive tjänst.


Exempel 1

En timlärare i gymnastik har 16,75 veckotimmar i grundskolan (bilaga 1, uvs 24) och 1,1 veckotimmar i gymnasiet (bilaga 2, uvs 23). Timlärarens undervisningsskyldighet uppfylls inte i någondera skolan varken separat eller tillsammans.

Grundskolan


16,75 vt



   x
 



full ordinarie lön enligt bilaga 1

24
 

Gymnasiet


1,1 vt



   x
 



full ordinarie lön enligt bilaga 2

23
 

Om det sammanlagda timantalet för timläraren i huvudsyssla i olika skolor/läroanstalter överskrider undervisningsskyldigheten uträknas vid varje skola/läroanstalt det antal timmar som ingår i den ordinarie lön som betalas vid läroanstalten, och det antal timmar som utgör övertimmar vid läroanstalten och för vilka övertimarvode betalas.

Tillämpningsanvisning

Momentet tillämpas även på en timlärare för vilken kriterierna för huvudsyssla (men inte undervisningsskyldigheten) uppfylls redan på basis av timmar vid en enda läroanstalt, men som arbetar som timlärare också vid andra läroanstalter.

Grundskolor i samma kommun betraktas som samma läroanstalt. Också gymnasier i samma kommun anses utgöra en och samma läroanstalt (men inte tillsammans med grundskolorna).

Timmarna för den ordinarie lönen avrundas till närmaste heltal, om inget annat framgår av respektive bilaga. Om två tal är lika nära görs avrundningen neråt. Exempelvis avrundas talet 22,50 till 22, medan 22,51 avrundas till 23.

Lönen för en timlärare i huvudsyssla relateras till det totala antal timmar som läraren håller vid olika läroanstalter, och vid varje läroanstalt bestäms en andel av den ordinarie lönen enligt följande:

LÄROANSTALT 1

Timantalet för den ordinarie lönen i läroanstalt 1 (=Y)

undervisningstimmar 1 x undervisningsskyldighet 1

= Y

antal timmar totalt (undervisningstimmar 1 + undervisningstimmar 2)

Den ordinarie lönen i läroanstalt 1 blir

Y

x

full ordinarie lön 1

undervisningsskyldighet 1

LÄROANSTALT 2

Timantalet för den ordinarie lönen i läroanstalt 2 (= Z)

undervisningstimmar 2 x undervisningsskyldighet 2

= Z

antal timmar totalt (undervisningstimmar 1 + undervisningstimmar 2)

Den ordinarie lönen i läroanstalt 2 blir

Z

x

full ordinarie lön 2

undervisningsskyldighet 2

För de timmar som överskrider timantalet för den ordinarie lönen betalas övertimarvode enligt bestämmelserna för respektive läroanstalt.


Exempel 2

En för grundskolan och gymnasiet gemensam timlärare i huvudsyssla har 18 veckotimmar historia och religion (uvs 23) i årskurs 7–9, 1 klassföreståndartimme och 5 veckotimmar religion och psykologi (uvs 21) i gymnasiet, koefficient 0,5. Antalet timmar är sammanlagt 24,5 veckotimmar.

Beräkningen kan göras på följande sätt: (18 x 23 + 5 x 21)/(18 + 5) = 22,57. Eftersom det sammanlagda antalet timmar (24,5 vt) är större än de 22,57 timmar som beräkningen ger, är man tvungen att beräkna den ordinarie lönen och andelen övertimmar i de olika läroanstalterna (separat för gymnasiet och för grundskolan). Timmarna för den ordinarie lönen avrundas till närmaste heltal.

Vid vägningen av grundlönen och undervisningsskyldigheten används klasstimmar och vid beräkningen av den ordinarie lönen används också koefficienttimmar och klassföreståndartimmar.

Grundskolan

19 x 23

= 17,8 = 18 vt

24,5

Den ordinarie lönen är (18/23) x den fulla ordinarie lönen
Övertimmar 1 vt (19–18)

Gymnasiet

5,5 x 21

= 4,7 = 5 vt

24,5

Den ordinarie lönen är (5/21) x den fulla ordinarie lönen
Övertimmar 0,5 vt (5,5–5)


§ 53 Undervisningsskyldighet för timlärare i huvudsyssla

mom. 1 

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i huvudsyssla är den samma som för motsvarande tjänsteinnehavare, om inget annat bestäms i respektive bilaga.

mom. 2  Vägd undervisningsskyldighet för timlärare i huvudsyssla

Om en timlärare undervisar vid samma skola/läroanstalt i flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, ska en vägd undervisningsskyldighet räknas ut.


Tillämpningsanvisning

Den vägda undervisningsskyldigheten (uvs) räknas ut enligt följande:

(timantal i ämne 1 x uvs 1) + (timantal i ämne 2 x uvs 2)

antal timmar totalt (timmar i ämne 1 + timmar i ämne 2)

Vägd undervisningsskyldighet räknas ut endast för de timmar som en lärare håller vid samma skola/läroanstalt. Grundskolor i samma kommun (lågstadier, högstadier och specialundervisning) betraktas som samma läroanstalt. Också gymnasier i samma kommun anses utgöra en och samma läroanstalt (men inte tillsammans med grundskolorna). Avrundningen görs till närmaste undervisningsskyldighet eller närmaste undervisningsskyldighet nedåt.

Undervisningsskyldigheten avrundas till heltal förutom för undervisningen i bilaga 4, där undervisningsskyldigheten per vecka bestäms med två decimalers noggrannhet. Vid avrundningen iakttas följande regel: Om undervisningsskyldigheten ligger lika nära två heltal görs avrundningen nedåt. Exempelvis avrundas talet 22,50 till 22, medan 22,51 avrundas till 23.


§ 54 Övriga avtalsbestämmelser som tillämpas på timlärare i huvudsyssla

mom. 1 

På timlärare i huvudsyssla tillämpas de avtalsbestämmelser som också gäller tjänsteinnehavare vid respektive skola/läroanstalt enligt följande, om inget annat följer av respektive bilaga:

  1. Lön för undervisningspersonal i tjänsteförhållande (del A kap. II, med undantag av § 20)
     
  2. Semester, kalkylerad semester och semesterpenning (del A kap. IV)
     
  3. Avbrott i tjänsteutövningen (del A kap. V)
     
  4. Bestämmelser om när övertimmar avdras/inte avdras under avbrott i tjänsteutövningen (se delarna eller bilagorna)
     
  5. Lön enligt AKTA kap. V § 10 (Tillfällig vårdledighet) och § 12 (Vissa tjänst- och arbetsledigheter), förutsatt att personen har anställts för minst 60 kalenderdagar.

Tillämpningsanvisning

En anställning som upphört i slutet av en termin eller under den ferie som följer på terminen anses som oavbruten när karenstiden för såväl sjukledighet som moderskapsledighet ska bestämmas, i de fall då anställningen vid början av följande arbetsperiod igen har fortsatt i en skola/läroanstalt hos samma arbetsgivare.
mom. 2 Avdrag för avsaknad av behörighet bestäms enligt kap. II § 8 för sådana timlärare i huvudsyssla som saknar den behörighet som avses i behörighetsvillkoren.


B TIMLÄRARE I BISYSSLA

§ 55 Bisyssla

En timlärare är anställd i bisyssla om timläraren inte tjänstgör som timlärare i huvudsyssla enligt kap. VII § 51.

§ 56 Timarvode för timlärare i bisyssla

mom. 1 

Till en timlärare i bisyssla betalas timarvode för varje timme läraren håller.

mom. 2 

Timarvodet för en timlärare i bisyssla räknas ut enligt kap. II § 27 (engångstimarvode), om inget annat bestäms i respektive bilaga.


Tillämpningsanvisning

Engångstimarvodet för timlärare i bisyssla räknas ut med hjälp av grundlönen, koefficienten för dyrortsklassen och undervisningsskyldigheten. Grundlönen och undervisningsskyldigheten är de samma som i motsvarande tjänst, om inget annat bestäms i respektive bilaga. Om en timlärare undervisar i olika ämnen där undervisningsskyldigheten och/eller grundlönen enligt lönepunkten är olika stora, vägs inte lönen och undervisningsskyldigheten, utan timarvodena betalas för varje läroämne på olika grunder. Ett timarvode som räknas ut på detta sätt är ett minimiarvode.


mom. 3 

Avdrag för avsaknad av behörighet bestäms enligt kap. II § 8 för sådana timlärare i bisyssla som saknar den behörighet som avses i behörighetsvillkoren.

§ 57 Avbrott i tjänsteutövningen för timlärare i bisyssla

mom. 1  Repetitionsövningar i reserven, befolkningsskyddsutbildning och fortbildning som arbetsgivaren anvisar

Till timlärare i bisyssla som deltar i repetitionsövningar i reserven, befolkningsskyddsutbildning eller fortbildning som arbetsgivaren anvisat, betalas arvode också för de timmar som läraren skulle ha hållit under denna tid.

mom. 2  Självständighetsdagen

För de timmar som läraren skulle ha hållit under självständighetsdagen betalas ett arvode på det sätt som bestäms om självständighetsdagens firande såsom allmän högtids- och fridag (L 388/1937, hänvisningsbestämmelse).

mom. 3  Arbetsoförmåga som beror på sjukdom eller olycksfall

Tjänsteinnehavare 

Vid arbetsoförmåga som beror på sjukdom eller olycksfall har en timlärare i bisyssla vars anställning fortgått i minst 60 kalenderdagar rätt att under den tid oförmågan varar få sin fulla lön fram till utgången av den nionde vardagen efter den dag läraren insjuknade, dock högst tills rätten att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) börjar, om inget annat bestäms i respektive bilaga. Om arbetsoförmågan förorsakats avsiktligt eller genom grov vårdslöshet, har läraren inte rätt till sjuklön.