Familjeledigheter

§ 63 Rätt till familjeledighet

Bestämmelser om en arbetstagares rätt till moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps-, föräldra-, vård- och partiell vårdledighet samt frånvaro av tvingande familjeskäl och för vård av familjemedlem eller någon annan närstående finns i arbetsavtalslagen (hänvisningsbestämmelse). Arbetstagaren har dock rätt att få lön för moderskaps- och faderskapsledighet i enlighet med § 64 nedan.

§ 64 Avlönad moderskaps- och faderskapsledighet

mom. 1 Avlönad moderskapsledighet

Vid moderskapsledighet betalas full lön för en period som omfattar de 72 första vardagarna av ledigheten.

En förutsättning för att arbetstagaren ska få lön under moderskapsledighet är att hon varit anställd hos kommunen eller samkommunen minst 2 månader omedelbart före ledighetens början och att hon ansökt om moderskapsledighet senast 2 månader innan den planerade ledigheten inleds och att hon visar upp ett intyg enligt sjukförsäkringslagen över hur länge graviditeten varat och när nedkomsten beräknas infalla.

Med full lön avses lön som räknats ut enligt § 61 mom. 4.

Om moderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen överstiger arbetstagarens lön under moderskapsledigheten, har arbetstagaren rätt att få den överstigande delen. Till övriga delar betalas moderskapspenningen till arbetsgivaren.

En arbetstagare som får lön under moderskapsledighet enligt detta kollektivavtal är skyldig att ge arbetsgivaren de uppgifter och utredningar som behövs för ansökan om moderskapspenning enligt 28 § i sjukförsäkringslagen, om arbetsgivaren inte har tillgång till dem.

Beviljad moderskapsledighet inskränker inte arbetstagarens rätt att få andra förmåner som baserar sig på kollektivavtalet.

mom. 2 Avlönad faderskapsledighet

Vid faderskapsledighet betalas full lön för en period som omfattar de 12 första vardagarna under ledigheten.

En förutsättning för att arbetstagaren ska få lön under faderskapsledighet är att han varit anställd hos kommunen eller samkommunen minst 2 månader omedelbart före faderskapsledighetens början och att han ansökt om faderskapsledighet senast 2 månader innan den planerade ledigheten inleds och att han visar upp ett intyg över barnets födelse som utfärdats av en läkare eller hälsovårdare.

Om arbetstagaren ansöker om faderskapsledighet för högst 12 vardagar, är förutsättningen för avlönad ledighet att ansökan görs minst en månad före den planerade ledigheten.

Med full lön avses lön som räknats ut enligt § 61 mom. 4.

Om faderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen överstiger arbetstagarens lön för faderskapsledigheten, har arbetstagaren rätt att få den överstigande delen. Till övriga delar betalas faderskapspenningen till arbetsgivaren.

Tillämpningsanvisning

Om arbetstagaren med stöd av någon annan stats sociala trygghetssystem har rätt till moderskaps- eller faderskapspenning som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen avdras beloppet av denna förmån från lönen under moderskaps- eller faderskapsledigheten. Arbetstagaren är skyldig att ge arbetsgivaren en utredning om socialskyddsförmåner som betalas av en annan stat och som kan inverka på arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet.

§ 65 Plötsligt insjuknat barn

Om en arbetstagares barn eller något annat i hans eller hennes hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt 12 år eller arbetstagarens eget handikappade barn plötsligt insjuknar, har arbetstagaren rätt till tillfällig vårdledighet under högst fyra arbetsdagar åt gången för att ordna vård för eller sköta barnet. Samma rätt har också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet. De som har rätt till tillfällig vårdledighet kan ha sådan ledighet under samma kalenderperiod, men inte samtidigt.

Till arbetstagaren betalas lön enligt § 70 för arbetstimmar enligt arbetsskiftsförteckningen under högst 3 på varandra följande kalenderdagar. En förutsättning för betalning av lön är att båda föräldrarna förvärvsarbetar utanför hemmet eller att den andra föräldern på grund av något faktiskt hinder inte har möjlighet att delta i vården av barnet eller att det är fråga om en ensamförsörjare, och att en tillförlitlig utredning över insjuknandet visas upp.

Arbetstagaren ska omedelbart underrätta arbetsgivaren om den tillfälliga vårdledigheten och om orsaken till den.

Ett ovan avsett faktiskt hinder är sjukhusvård, fullgörande av värnplikt eller frivillig militärtjänstgöring för kvinnor, deltagande i repetitionsövningar i reserven eller vistelse på annan ort på grund av studier eller pågående resa.

Tillämpningsanvisning

Med handikappat barn avses här oberoende av ålder en person vars behov av vård kan jämföras med barn under 12 år. Då ett sådant barn plötsligt insjuknar blir barnet till följd av sitt handikapp så hjälplöst att han eller hon inte kan ta hand om sig själv. Som handikappade barn betraktas framför allt utvecklingsstörda barn men också, beroende på hur gravt handikappet är, rörelsehämmade samt hjärn-, syn- och hörselskadade barn. Med ett handikappat barn avses inte ett kroniskt sjukt barn (t.ex. med diabetes, allergi, astma e.d.). En kronisk sjukdom kan ändå leda till ett tillstånd där det sjuka barnet bör anses vara handikappat. Till exempel ett barn med svår hjärtsjukdom eller diabetes kan vara handikappat på det sätt som avses i avtalet. Arbetstagaren är skyldig att vid behov genom läkarintyg visa att hans eller hennes över 12-åriga barn är handikappat på det sätt som sägs ovan.

Utgångspunkten är att arbetstagaren i första hand bör försöka ordna vård för barnet. Först då sådana möjligheter inte finns kan arbetstagaren själv stanna hemma för att ta hand om sitt barn. I dessa fall bör arbetstagaren utreda om frånvaron är nödvändig, med andra ord om barnet kan skötas på sin vanliga vårdplats eller om andra familjemedlemmar i samma hushåll kan sköta barnet. Med familjemedlemmar avses barnets föräldrar, far- och morföräldrar samt barnets äldre syskon och andra som bor i arbetstagarens hushåll.

En tillförlitlig utredning över att ett barn insjuknat är till exempel en utredning av en sjukskötare eller hälsovårdare vid hälsocentralen eller någon annan utredning som arbetsgivaren godkänner. Utredningen ska ges till arbetsgivaren utan dröjsmål när arbetstagaren återvänt till arbetet. Arbetstagaren ska underrätta sin chef om frånvaron, om möjligt på förhand eller senast vid början av den arbetsdag eller det arbetsskift då arbetstagaren uteblir. Vidare bör arbetstagaren meddela vem som är arbetsgivare för barnets andra förälder, för att den andra förälderns tid i arbete eller frånvaro ska kunna konstateras.

Med förvärvsarbete utom hemmet avses arbete av vilket en person får sin huvudsakliga utkomst. Arbetet ska utföras utanför hemmet. Detta innebär att också en privatföretagares make/maka kan få avlönad arbetsledighet, om företagarens arbetsplats inte är i hemmet eller dess omedelbara närhet.

Med fullgörande av värnplikt avses en värnpliktigs tjänstgöring i aktiv trupp eller en från vapentjänstgöring befriad persons vapenfria tjänstgöring eller civiltjänst.

Om arbetstagarens make/maka fullgör sin värnplikt eller ovan nämnda tjänstgöring, men till följd av permission eller hemmaboende eller av någon annan sådan orsak är hemma när barnet insjuknar eller om maken/makan studerar på annan ort men är hemma på grund av ledighet (t.ex. under helg) eller av någon annan sådan orsak, har arbetstagaren inte rätt till avlönad arbetsledighet.

Om t.ex. en arbetstagares nattskift börjar kl. 23 och slutar kl. 7 och maken gör civiltjänst vid ett statligt ämbetsverk och bor hemma samt har arbetstid mellan kl. 8 och kl. 16.15, har arbetstagaren inte rätt till avlönad arbetsledighet.

Arbetsledighetens maximilängd är 4 arbetsdagar, varför det är skäl att använda kortare arbetsledigheter om behov av fyra dagars ledighet inte kan visas. Frånvarons längd ska alltid bedömas från fall till fall med beaktande av bl.a. möjligheterna att ordna vård samt sjukdomens art. Dagen efter den då barnet insjuknat är i allmänhet den första arbetsledighetsdagen, oavsett om barnet insjuknat under arbetstagarens lediga dag eller mitt under en arbetsdag. Om barnet insjuknar mitt under en arbetsdag får arbetstagaren alltså i allmänhet lön för den dagen till utgången av sitt arbetsskift, och dagen efter den då barnet insjuknade blir den första arbetsledighetsdag som avses här. Avlönad arbetsledighet kan beviljas för ovan nämnda maximitid i sänder. Om situationen är svår också efter denna maximitid, kan prövningsbaserad arbetsledighet beviljas på arbetstagarens begäran. Det är i så fall arbetsgivaren som avgör om lön betalas.

Arbetsplatsernas interna vikariesystem bör utvecklas så att arbetssituationen kan skötas också då en arbetstagare är tvungen att vara frånvarande från arbetet på grund av ett plötsligt insjuknat barn.