Arbetskollektivavtalet för kommunsektorns timavlönade personal 2025–2028 och tjänste- och arbetskollektivavtal om ett nytt tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorns tekniska sektor (TEKTA) samt upphävande av TS och TIM-AKA

Med detta cirkulär sänds information om arbetskollektivavtalet för kommunsektorns timavlönade personal (TIM-AKA) 2025–2028, som gäller 1.5.2025–29.2.2028. Avtalets underteckningsprotokoll finns i cirkulärbilaga 1.

I samband med avtalsuppgörelsen avtalades om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028. Utvecklingsprogrammet för 2026–2028 finns i cirkulärbilaga 2.

I detta cirkulär ges anvisningar om:

• Lönejusteringarna enligt den allmänna förhöjningen 1.10.2025 i TIM-AKA,
• Lönejusteringarna, ändringarna i texten och verkningarna enligt avtalsuppgörelsen för TIM-AKA 2025–2028 
• Löneutvecklingsprogrammet för 2026–2028 för TIM-AKA:s del.
• Det nya tjänste- och arbetsavtalet för tekniska sektorn och fördelningen av de lokala potterna i anslutning till detta.

Anvisningar om de allmänna förhöjningarna 2026 och 2027 ges senare (se § 3–4 i det bifogade underteckningsprotokollet).
Cirkuläret har utarbetats i samråd med JHL rf och parterna har nått samförstånd om dess innehåll.

Kostnadseffekt

Lönerna justeras 1.10.2025 med 2,5 %, 1.8.2026 med 2,27 %, 1.10.2026 med 0,2 % och 1.4.2027 med 2,4 % (2,0 %+0,4 %). Lönejusteringarna för 2027 är kopplade till en stupstock som innebär att storleken på justeringarna fortfarande kan ändras (se § 4 mom. 4 i det bifogade underteckningsprotokollet).

Avtalsändringarnas kostnadseffekt är sammanlagt 7,37 procent, men varierar i olika kommuner och samkommuner beroende på personalstrukturen.

Det har dessutom avtalats om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem under perioden 2026–2028 (bilaga 2). I programmet ingår lönehöjningar.

Allmän förhöjning 1.10.2025

Grundtimlönerna, ackordslönerna och de individuella tilläggen höjs 1.10.2025 eller vid ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast detta datum. Höjningarna görs på det sätt som anges nedan. 

Arbetserfarenhetstilläggen och arbetsmiljötilläggen höjs inte.

Grundtimlöner och löner för unga arbetstagare från 1.10.2025

Grundtimlönerna och lönerna för unga arbetstagare bestäms och de individuella grundtimlönerna höjs 1.10.2025 enligt följande:

Före lönejusteringarna 1.10.2025 verkställs också den centraliserade potten enligt utvecklingsprogrammet (1.6.2025), vars effekter redan har beaktats i grundtimlönerna i tabellen.

Grundtimlönen för en arbetstagare i sysselsättningsverksamhet för handikappade är lägre än den förhöjda fulla grundtimlönen i motsvarande grad som arbetsförmågan är nedsatt.

Ackordslöner från 1.10.2025

Ackordslönerna, med undantag av löner som följer lönesättningen inom den privata sektorn, höjs med i snitt 2,5 procent. Löner som följer den gällande ackordslönesättningen i respektive kollektivavtal inom den privata sektorn, frånsett skogsbranschen, betalas förhöjda med 4,6 procent. Inkomstmålen för delackordslönesättningen i bilaga 4 i TIM-AKA höjs med 2,5 procent. 

Inkomstmål från 1.10.2025, euro/timme
 

Individuellt tillägg från 1.10.2025

De individuella tilläggen höjs med 2,5 procent, dock minst med 1 cent.

Fackombud från 1.10.2025

Det individuella tillägget för huvudfackombud, som i avtalet har fått den nya benämningen ersättning till huvudfackombud, höjs 1.10.2025 eller från ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast detta datum. Ersättningen till huvudfackombud är 0,50–1,72 euro per timme.

Arbetarskyddsfullmäktiga från 1.10.2025

Till de arbetarskyddsfullmäktiga betalas en ersättning på 0,63 euro per timme från 1.10.2025 eller från ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast detta datum.

För en arbetarskyddsfullmäktig som representerar 700 eller fler anställda är ersättningen dock 1,72 euro.

Justering av medeltiminkomsten

Den allmänna förhöjningen 1.10.2025 har följande verkan på de kvartalsvisa medeltiminkomster som avses i § 35 mom. 1 i kollektivavtalet:

De medeltiminkomster som räknats ut på IV kvartalet 2024 samt I, II och III kvartalet 2025 höjs med 2,5 procent.

De höjda medeltiminkomsterna tillämpas från den dag då den ovannämnda allmänna förhöjningen har trätt i kraft.

Ändringar i avtalstexten från 1.5.2025

§ 2 Lokala avtal

Det har införts en möjlighet att ingå avvikande lokala avtal om måltider under arbetstid, deltagande i utbildning och undersökningar på remiss av läkare.

§ 4 Permittering av arbetstagare

Tiden för meddelande om permittering har förkortats till tre veckor.

§ 19 Dagliga vilotider

Längden på den dagliga vilo- eller måltidrasten har preciserats så att den är minst 30 minuter också utan lokalt avtal.

Ett mom. 5 om amningspaus har lagts till.

§ 35 Uträkning och justering av medeltiminkomsten

Termen ”individuellt tillägg för huvudförtroendemän” har ändrats till ersättning till huvudfackombud. Avsikten är att tydliggöra skillnaden mellan det individuella tillägget enligt bilaga 3 § 2 och ersättningen till huvudfackombud.

§ 55 Uträkning och betalning av semesterlön och semesterersättning

Ett nytt tidsbegränsat mom. 10 har lagts till. Enligt momentet är det möjligt att byta semester mot pengar, till den del semestern överskrider 30 semesterdagar, om det finns ett lokalt avtal om användningen av momentet.

§ 61 Sjuklön

Arbetsoförmåga som beror på fertilitetsbehandling berättigar till sjuklön.

§ 64 Graviditets- och föräldraledighet med lön

Situationer där graviditeten upphör i förtid har beaktats.

§ 65 Plötsligt insjuknat barn

Hänvisningen till arbete utanför hemmet har strukits.

§ 66 Studieledighet

Punkten om avbrytande av studieledighet har ändrats. Det tidigare mom. 2 har ersatts med ett nytt som innebär att den som är gravid eller som genomgått en förlossning har rätt att avbryta sin studieledighet för högst 105 vardagar på grund av graviditetsledighet/föräldraledighet. 

§ 67 Frånvarodagar med lön

Dag för registrering av partnerskap har strukits som obehövlig. Sambos begravningsdag och definition av sambo har lagt till.

§ 71 Fackombud

En hänvisningsbestämmelse till samarbetslagen i fråga om fackombudens tidsanvändning har lagts till. ”Individuellt tillägg för huvudförtroendemän” har ändrats till ersättning till huvudfackombud. Ersättningen till ett huvudfackombud har justerats 1.10.2025.

§ 72 Arbetarskyddsfullmäktig

Ersättningen till en arbetarskyddsfullmäktig har justerats 1.10.2025.

Främjande av könsneutrala beteckningar

Hänvisningarna till förtroendemän i avtalet har uppdaterats till fackombud.

Bestämmelserna om familjeledigheter 

De tidigare bestämmelserna om moderskaps- och faderskapsledighet som tillämpades om barnets beräknade födelsedatum inföll före 4.9.2022 har strukits. Bestämmelserna har ersatts med bestämmelserna om graviditets- och föräldraledighet i TIM-AKA 2022–2025 så att preciseringen a i numreringen har strukits (t.ex. innehållet i tidigare § 64 har ersatts med innehållet i § 64 a). Protokollsanteckningarna om familjeledighetsreformen i TIM-AKA 2022–2025 har strukits. Hänvisningarna i de olika avtalsbestämmelserna har uppdaterats för att motsvara nuläget.

Ändringar som gäller lön från 1.5.2025

§ 36 Yrkesutveckling, lärotider och förkortningar av lärotider

Bestämmelsen har strukits ur lönekapitlet och det uppdaterade innehållet i bestämmelsen har flyttats direkt till bilaga 2 om förutsättningar för inplacering av yrken i lönegrupperna I B och II A. Innehållet i den tidigare bestämmelsen har uppdaterats och tillämpningen har förenklats så att en förutsättning för lönegrupp II A är 12 månaders arbetserfarenhet oberoende av utbildningens längd.

§ 37 Lönebetalning

Avtalsparterna har kommit överens om att lönebetalningen i fortsättningen kan ske också en gång i månaden, utöver varannan vecka eller två gånger i månaden såsom tidigare.

Lönebetalningen kan fortsätta oförändrad. Innan lönebetalningsrytmen ändras ska frågan behandlas tillsammans med personalen eller dess representanter t.ex. i samarbetsförfarande.

Parterna påminner också om att man, om arbetsgivaren beslutar att lönebetalningen ska ske en gång i månaden, i samband med att beslutet fattas måste gå igenom när och enligt vilken tidsplan eventuella fel i lönebetalningen ska korrigeras, så att löneadministrationen inte belastas oskäligt av korrigeringarna och lönebetalningen för följande månad.

Likaså bör man gå igenom vilken inverkan förändringen i lönebetalningsrytmen har på olika frågor som kan uppkomma i samband med löneräkningen, till exempel:

•    hur och när lönen ska betalas enligt den nya rytmen, dvs.

• i vilken takt t.ex. arbetstidsersättningar och frånvaro beaktas
• vilken lönebetalningsperiod och lönebetalningsdag som tillämpas i fortsättningen

Övergången till en ny rytm leder till att löneperiodens längd ändras och det kan också påverka längden på de kvartal som används vid beräkningen av medeltiminkomsten. Under övergångsperioden bör man vid löneräkningen observera att enskilda kvartal kan vara något längre eller kortare än de annars skulle ha varit.

När ändringen genomförs ska man också se till att övergången inte leder till oskäligt långa avbrott i lönebetalningen till timavlönade arbetstagare. När man beslutar om ändringen bör man välja en tidpunkt då lönebetalningen är så normal som möjligt för att lönebetalningen ska kunna ske smidigt.

Bilaga 1

De övre gränserna för grundtimlönerna i de olika lönegrupperna har slopats som obehövliga. Dessutom har de slopade lönegrupperna III, IV och O strukits ur tabellerna i bilaga 2.

Bilaga 2

I början av kapitlet har det lagts till en tillämpningsanvisning om placering i lönegrupper och tillämpning av förutsättningarna för de olika grupperna.
Förutsättningarna för lönegrupperna I A, I B, I C, II A och II B har preciserats:

I A
•    Kriteriet för särskild yrkes-, planerings- och tillämpningsförmåga som förutsätts i arbetet har preciserats så arbetstagaren har betydligt större ansvar än andra med motsvarande arbete.
•    Beskrivningen av arbetstagare med många sysslor i krävande uppgifter har preciserats med att uppgifterna förutsätter att arbetstagaren behärskar flera krävande yrkesarbeten.
 

I B ja I C
•    Kriteriet för behärskande av något krävande yrkesarbete eller grundläggande yrkeskunskap i flera yrken har preciserats

• arbetstagaren ska självständigt klara av antingen krävande yrkesarbete eller mångsidiga arbetsuppgifter som hör till flera yrken och som annars skulle placeras i lönegrupp I C

•    En del av exemplen på beteckningar har slopats som obehövliga.
•    Den bestämmelse som tidigare ingick i § 36 har i uppdaterad form inkluderats i lönegrupperna I B och II A, se § 36 ovan.
•    Placeringen av maskinförare i grupperna I B och I C har ändrats och språket har uppdaterats (idrottsplatser).

• Sådana maskinförare som tidigare har hört till lönegrupp I C för att de kör två olika arbetsmaskiner flyttas till följd av ändringen i regel till lönegrupp I B.
• En förutsättning för att maskinförare i fortsättningen ska höra till lönegrupp I B är att arbetstagaren använder minst två olika arbetsmaskiner. 
• På motsvarande sätt hör maskinförare som använder en eller flera liknande arbetsmaskiner till lönegrupp I C.

II A
•    Den bestämmelse som tidigare ingick i § 36 har i uppdaterad form inkluderats i lönegrupperna I B och II A, se § 36 ovan.
II B, III, IV ja O
•    Lönegrupperna III, IV och O har slopats och anställda som har varit placerade i dessa lönegrupper placeras i fortsättningen i första hand i lönegrupp II B.
•    Namnet på lönegrupp II B ”Diverse- och hjälparbeten” har ändrats. Det nya namnet är ”Övriga arbeten”. 
•    Förutsättningarna för de tidigare grupperna III, IV och O har i tillämpliga delar inkluderats i förutsättningarna för lönegruppen. I fortsättningen är det möjligt att betala lägre grundtimlön till anställda som hör till denna lönegrupp och som arbetar i begränsade uppgifter under handledning av en annan arbetstagare (t.ex. anställda i läroavtalsförhållande).

Det nya tjänste- och arbetskollektivavtalet för tekniska sektorn och dess inverkan på fördelningen av de lokala potterna

Parterna i kommun- och välfärdssektorn har ingått ett tjänste- och arbetskollektivavtal om ett nytt tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorns tekniska sektor (TEKTA) samt upphävande av TS och TIM-AKA (bilaga 4).

Under den avtalsperiod som inleddes 1.5.2025 förhandlar parterna om ett nytt tjänste- och arbetskollektivavtal för tekniska sektorn. Som grund för de avtalsbestämmelser som parterna förhandlar om används i huvudsak TS 2025–2028. Löneformen i TIM-AKA, timlön, slopas när det nya avtalet träder i kraft.

Anställda som omfattas av TS och TIM-AKA samt enligt separat överenskommelse vissa anställda som omfattas av AKTA, överförs till tillämpningsområdet för det nya tjänste- och arbetskollektivavtalet för tekniska sektorn. TS och TIM-AKA upphör att gälla senast vid utgången av avtalsperioden 2025–2028

Kostnader som orsakas av ändringen

I avtalshöjningarna i TS och TIM-AKA (2025–2028), bl.a. i klausulerna om fördelningen av justeringspotterna för avtalsperioden 2025–2028, har parterna avtalat om att förhöjningarna i varje lönegrupp fördelas så att inkomstnivåerna i samma eller jämförbara uppgifter i dessa avtal närmar sig varandra och betjänar införandet av det nya tjänste- och arbetskollektivavtalet för tekniska sektorn.  

Parterna har avtalat om att potterna enligt programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem (2026–2028) används för samma ändamål. Både avtalshöjningarna och potterna enligt utvecklingsprogrammet kan också användas till ändringar i texten i den s.k. avtalsstommen i enlighet med anvisningar som ges från central nivå. 

Inom TS används potterna enligt utvecklingsprogrammet så att de stöder uppbyggnaden av avtalsbestämmelserna i det nya tjänste- och arbetskollektivavtalet för tekniska sektorn. Potterna kan användas både för lönerna och för den s.k. avtalsstommen. 

För TIM-AKA:s del flyttas potterna enligt utvecklingsprogrammet för att användas som centraliserade potter med motsvarande ekonomisk effekt bland annat för att utveckla lönerna inom TS i de lönegrupper där skillnaderna i inkomstnivåerna mellan TIM-AKA och TS är störst (i första hand lönegrupp I). Potterna kan användas både för lönerna och för den s.k. avtalsstommen. 

Potterna enligt utvecklingsprogrammet kan senareläggas genom tjänste- och arbetskollektivavtal som ingås på central nivå och i enlighet med anvisningar som meddelas separat, om det inte är möjligt att fördela dem på ett ändamålsenligt sätt inom den tid som anges i utvecklingsprogrammet. Senareläggningen görs utan kompensation.

Parterna avtalar om fördelningen av potterna separat för varje pott i den arbets- och förhandlingsgrupp som tillsätts för det nya avtalet under avtalsperioden.

Närmare upplysningar ger Juha Raunio, arbetsmarknadsjurist, tfn 09 771 2143, eller arbetsmarknadsombudsman Jennica Söderholm, tfn 09 771 2077 eller e-post ttes@kt.fi.

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

Verkställande direktör    Henrika Nybondas-Kangas

Förhandlingsdirektör Anne Kiiski

Bilagor
1 Underteckningsprotokoll
2 Program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028
3 Ändrade bestämmelser i TIM-AKA
4 Tjänste- och arbetskollektivavtal om ett nytt tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorns tekniska sektor (TEKTA) samt upphävande av TS och TIM-AKA