Bilaga 2 Särskilda bestämmelser om arbetstidsarrangemang vid brand- och räddningsverk

1 § Ordinarie arbetstid

mom. 1

Den ordinarie arbetstiden för tjänsteinnehavare och arbetstagare vid brand- och räddningsverk kan följa

a) allmän arbetstid (AKTA kap. III § 7),
b) kontinuerligt treskiftsarbete (bilaga 5),
c) avbrutet treskiftsarbete (bilaga 6) eller
d )i medeltal 40 timmar per vecka under en period av högst ett år, varvid de ordinarie skiften delas in i dagskift och nattskift. Dagskiftets längd är 8 eller 9 eller 12 timmar och nattskiftets 16 eller 15 eller 12 timmar.


Tillämpningsanvisning

Den ordinarie arbetstiden kan också basera sig på ett tillstånd till undantag som beviljats med stöd av arbetstidslagen (605/1996) (hänvisningsbestämmelse).


mom. 2

Den ordinarie arbetstiden för tjänsteinnehavare med ledar-, instruktions- och brandsynsuppgifter kan utöver alternativen i mom. 1 också följa byråarbetstid (AKTA kap. III § 8), om

  • kommunen eller samkommunen anser det vara ändamålsenligt, och
  • den anställde i allmänhet inte är skyldig att delta i släcknings- och räddningsverksamheten eller vara i beredskap.

Tillämpningsanvisning

Syftet med textändringarna i detta moment och i § 6 mom. 1 och 2 är inte att ändra tillämpningsområdet för motsvarande bestämmelser i TS-03, utan ändringarna beror enbart på att tjänstebeteckningarna för räddningsledningen ändrats.


§ 2 Mertidsersättning under söckenhelgsveckor

Om arbetsgivaren under en söckenhelgsvecka inte kan ge en hel dags kompensationsledighet för söckenhelger och helgdagsaftnar som avses i AKTA kap III § 7 mom. 2, betalas till anställda med full arbetstid för varje sådan söckenhelgsdag eller helgdagsafton en oförhöjd timlön för

  • 7 timmar 45 minuter vid arbetstid som anges i § 1 mom. 1 punkt a
  • 8 timmar vid arbetstid som anges i § 1 mom. 1 punkt d och
  • 7 timmar 21 minuter vid arbetstid som anges i § 1 mom. 2.

Detta gäller även då den anställde enligt arbetsskiftsförteckningen varit ledig från arbetet eller haft semester, sjukledighet eller moderskapsledighet.


Tillämpningsanvisning

I arbetstid som baserar sig på tillstånd till undantag betalas i mertidsersättning på motsvarande sätt en oförhöjd timlön som motsvarar en femtedel av veckans genomsnittliga ordinarie arbetstid, om inte något annat följer av tillståndet till undantag.


§ 3 Övertidsersättning

Övertidsersättningen bestäms

  • vid allmän arbetstid enligt AKTA kap. III § 17 mom. 1 punkt 1 och 3,
  • vid arbetstid enligt tillstånd till undantag, så som tillståndet föreskriver och
  • vid en genomsnittlig arbetstid på 40 timmar per vecka så, att för övertidsarbete som utförs utöver arbetsskift på 8, 9 eller 12 timmar respektive 16, 15 eller 12 timmar betalas för de två första timmarna en med 50 % och för de följande timmarna en med 100 % förhöjd lön.

Tillämpningsanvisning

Arbetstidssystem enligt tillstånd till undantag

I arbetstidssystem enligt tillstånd till undantag utgör arbete som utförs mellan skiften i allmänhet övertidsarbete. Om en brandman t.ex. under lediga dagar mellan två arbetsskift inkallas till arbete två olika gånger (6 timmar resp. 4 timmar), vilket utgör övertidsarbete, räknas arbetstimmarna för de båda arbetspassen ihop (6 + 4 = 10 timmar). Övertidsersättningen betalas enligt det sammanlagda antalet timmar (för 2 timmar höjs lönen med 50 % och för 8 timmar höjs den med 100 %), om inte något annat bestäms i tillståndet till undantag.

Genomsnittlig arbetstid 40 timmar per vecka

Även i de fall då anställningsförhållandet för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare, vars genomsnittliga arbetstid är 40 timmar per vecka, börjar eller slutar mitt under en utjämningsperiod, ska den anställde arbeta i enlighet med arbetsskiftsförteckningen för utjämningsperioden. Övertidsarbete är arbete som utförs utöver de arbetsskift på 8, 9, 12, 16 eller 15 timmar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen.

Om arbetet avbryts på grund av sjukledighet eller någon annan arbetsledighet, medför frånvaron under utjämningsperioden (med undantag av semester) ingen förändring i arbetstidsutjämningen eller i hur övertiden bestäms under utjämningsperioden.

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare övergår från ett arbetsskift till ett annat mitt under en vecka, bestäms övertiden enligt antalet timmar i den arbetsskiftsförteckning inom ramen för vilken den anställde i huvudsak har arbetat under veckan.

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare övergår från dagarbete till en genomsnittlig arbetstid på 40 timmar per vecka eller från en genomsnittlig arbetstid på 40 timmar per vecka till dagarbete, bestäms övertidströskeln per vecka enligt föregående stycke, dvs. enligt antalet timmar i den arbetsskiftsförteckning inom ramen för vilken den anställde i huvudsak har arbetat under övergångsveckan.


§ 4 Nattersättning

Nattersättning betalas för 9 timmar, om det arbete som utförs under dessa timmar betraktas som nattarbete.

§ 5 Vissa arbetstidsersättningar som kan ingå i den uppgiftsrelaterade lönen

Genom lokala avtal kan man bestämma att separat utbetalda kvälls-, natt-, skift- och lördagsersättningarna samt ersättningar för fri beredskap helt eller delvis ska ingå som en fast post i den uppgiftsrelaterade lönen för brand- och räddningspersonal.

§ 6 Arbetstidsersättningar i lednings- och brandsynsuppgifter

mom. 1

Till tjänsteinnehavare i lednings- och brandsynsuppgifter inom räddningsväsendet, vilkas ordinarie arbetstid är allmän arbetstid, ges arbetstidsersättningar enligt AKTA kap. III § 23 mom. 1 och 2.

mom. 2

Till tjänsteinnehavare i ledningsuppgifter inom räddningsväsendet, vilkas ordinarie arbetstid är byråarbetstid, ges arbetstidsersättningar enligt AKTA kap. III § 23 mom. 1 och 2, om kommunens/samkommunens behöriga myndighet finner det skäligt.


Tillämpningsanvisning

Se tillämpningsanvisningen för § 1 mom. 2.


§ 7 Arbetsdygnets och arbetsveckans början

Ett arbetsdygn beräknas börja vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för 1) dagarbete, 2) morgonskift eller 3) arbetstiden enligt tillstånd till undantag och en arbetsvecka börjar på måndagen vid den ordinarie begynnelsetidpunkten för dagarbete, morgonskift eller arbetstiden enligt tillstånd till undantag.


Tillämpningsanvisning

I treskiftsarbete kan man lokalt avtala om att arbetsdygnet börjar vid den tidpunkt då nattskiftet normalt inleds och att arbetsveckan börjar på söndag när nattskiftet tar vid.


§ 8 Semester

Vid semester räknas dygnet börja vid den tidpunkt som anges i § 7.


Tillämpningsanvisning

1 Bestämning av semester

a) Bestämning av semester då den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka enligt tillstånd till undantag är 42 timmar och arbetsskiftet 24 timmar

Utgående från rätten till semester räknar man ut hur många arbetsskift semestern bör innehålla. (AKTA kap. IV Semester: formel  § 6 mom. 3, avrundning  § 6 mom. 5)

Arbetsdagarna i genomsnitt under en kalendervecka: 42/24 = 1,75

38 semesterdagar

1,75 x 38

= 13,3 = 13 arbetsskift (avrunding nedåt)

5

30 semesterdagar

1,75 x 30

= 10,5 = 11 arbetsskift (avrunding uppåt)

5

28 semesterdagar

1,75 x 28

= 9,8 = 10 arbetsskift (avrunding uppåt)

5

b) Bestämning av semester då den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar och arbetsskiften indelas i dag- och nattskift så att de bildar par där dagskiftet är 8, 9 eller 12 timmar och nattskiftet 16, 15 eller 12 timmar

Utgående från rätten till semester räknar man ut hur många arbetsskift semestern bör innehålla. (AKTA kap. IV Semester: formel § 6 mom. 3. Skiften anses inte variera i längd, eftersom de bildar par, dvs. deras gemensamma längd är alltid 24 timmar. Avrundning: (§ 6 mom. 5).

Arbetsdagarna i genomsnitt under en kalendervecka:

40/24 = 1,667

38 semesterdagar

1,667 x 38

= 12,66 =

13 dag- och 13 nattskift (avrunding uppåt)

5

30 semesterdagar

1,667 x 30

= 10,0 =

10 dag- och 10 nattskift (ingen avrunding)

5

28 semesterdagar

1,667 x 28

= 9,3 =

9 dag- och 9 nattskift (avrunding nedåt)

5

Arbetsskiften som ingår i semestern är konstant. Antalet arbetsskift överlag får inte ändras med hjälp av semesterarrangemang. Dessutom är det nödvändigt att rätt antal kalenderdagar antecknas som semestertid. Detta är nödvändigt, bl.a. för att de arbetstidstillägg som ingår i den ordinarie arbetstiden ska kunna räknas ut när semesterlönen höjs. Det är också nödvändigt att känna till den anställdes egentliga semestertid.

Kalenderdagar bör enligt följande ingå i semestern utgående från rätten till semester:

38 semesterdagar

=

semestertid på 52 kalenderdagar *)

30 semesterdagar

=

semestertid på 42 kalenderdagar *)

28 semesterdagar

=

semestertid på 38 kalenderdagar *)

*) Till semestertiden läggs de söckenhelger som infaller på måndag–fredag under semesterperioden.

2 Sparande av semester

Bestämmelser om sparande av semester finns i § 12 i AKTA. När man inom brandväsendet tillämpar arbetstidsarrangemang som avviker från allmän arbetstid bör man beakta följande:

a) Arbetstid enligt tillstånd till undantag

När arbetstid enligt tillstånd till undantag tillämpas är den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka 42 timmar och arbetsskiftet 24 timmar.

Av semestern kan sparas den del som överskrider 5 arbetsskift, vilket innebär att maximalt 8 arbetsskift kan sparas av semestern. När arbetsskiftsförteckningen består av moduler där arbetsskift på 24 timmar följs av 3 lediga dagar, ska ett arbetsskift som tas ut som sparad ledighet också innefatta 3 lediga dagar, dvs. sammanlagt 4 kalenderdagar. Av semestern kan sålunda högst 8 ´ 4 = 32 kalenderdagar sparas.

När sparad semester tas ut beviljas den alltid som ovan nämnda moduler.

b) Genomsnittlig ordinarie arbetstid per vecka 40 timmar

Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka kan vara 40 timmar så att arbetsskiften är indelade i dag- och nattskift. Dag- och nattskiften bildar då par där dagskiftets längd är 8, 9 eller 12 timmar och nattskiftets 16, 15 eller 12 timmar.

Av semestern kan sparas den del som överskrider 5 kombinerade natt- och dagskift, vilket innebär att maximalt 8 hopslagna natt- och dagskift kan sparas. När arbetsskiftsförteckningen består av moduler där natt- och dagskift följs av 2 lediga dagar, ska ett natt- och dagskift som tas ut som sparad ledighet också innefatta 2 lediga dagar, dvs. sammanlagt 4 kalenderdagar. Av semestern kan sålunda högst 8 ´ 4 = 32 kalenderdagar sparas.

När sparad semester tas ut beviljas den alltid som ovan nämnda moduler.

3 Ytterligare anvisningar

I fallen ovan skjuts även utbetalningen av arbetstidstillägg som höjer semesterlönen upp till den tidpunkt då den sparade semestern tas ut.