Suomeksi
  • Bläddra i avtalets kapitel ÖppnaStäng
    Kapitel III Arbetstid

    Ordinarie arbetstider

    § 6 Arbetstidsformer

    mom. 1

    En tjänsteinnehavares eller arbetstagares ordinarie arbetstid bestäms enligt den arbetstidsform som tillämpas på personen i fråga i enlighet med vad som föreskrivs närmare i detta kapitel om arbetstiden eller i särskilda bestämmelser i bilagorna. De allmänna arbetstidsformerna är följande:

    1. allmän arbetstid (§ 7)
       
    2. byråarbetstid (§ 8)
       
    3. periodarbetstid (§ 9)

    Tillämpningsanvisning

    På deltidsarbetande tjänsteinnehavare och arbetstagare tillämpas arbetstidsbestämmelserna i detta kapitel oförändrade, om inte något annat bestäms nedan.


    mom. 2

    Särskilda bestämmelser om arbetstiden finns för följande tjänsteinnehavar- och arbetstagargrupper:

    1. tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas ordinarie arbetstid har ordnats på grundval av ett särskilt tillstånd med stöd av arbetstidslagen (§ 10)
       
    2. tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas ordinarie arbetstid har ordnats på ett sätt som avviker från bestämmelserna i detta kapitel om arbetstid (§ 3)
       
    3. Anställda som omfattas av bilaga 4 (bilaga 4)

    § 7 Allmän arbetstid

    Ordinarie arbetstid
    mom. 1

    Den ordinarie arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och högst 38 timmar 15 minuter per vecka (full arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 15 minuter under en period av högst 6 veckor.


    Tillämpningsanvisning

    Det är motiverat att använda en utjämningsperiod som är längre än en vecka endast när det behövs med tanke på verksamheten. Även då räcker det i allmänhet med en utjämningsperiod på 2–4 veckor. Arbetsskiftsförteckningen ska i regel utarbetas för hela utjämningsperioden och iakttas på det sätt som bestäms närmare i § 28. Bestämmelser om utjämningsscheman för arbetstiden ingår i § 27. I sådant arbete som avses i § 7 och 8 iakttas också i fråga om utjämningsperioden mertids- och övertidsgränserna per dygn och per vecka (se närmare § 13 och 14), om inte något annat följer av ett lokalt avtal.


    Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden och arbetsskiftsplaneringen
    mom. 2

    Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, arbets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.

    I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd frånvarodag minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid.


    Tillämpningsanvisning

    Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.

    Den ordinarie arbetstiden planeras enligt § 7 mom. 2, om frånvaron är känd senast sju dagar innan veckan eller utjämningsperioden börjar.

    Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar mertids- och övertidsarbete, se § 13 och § 14 mom. 1.


    Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor
    mom. 3

    Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår långfredag, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton eller på någon annan dag än lördag eller söndag infallande nyårsdag, trettondag, första maj, självständighetsdag, julafton, juldag eller annandag jul (arbetstidsförkortande söckenhelg) är den ordinarie arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) 7 timmar 39 minuter kortare för varje ovan uppräknad dag än vad som bestäms i mom. 1.

    I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1.


    Tillämpningsanvisning (§ 7 och 8)

    Söckenhelgsförkortningen ges som en hel ledig dag under samma vecka eller utjämningsperiod.


    Tillämpningsanvisning (§ 7, 8 och 9 )

    Om två söckenhelger infaller på samma dag görs förkortningen bara en gång.


    Flexibel arbetstid
    mom. 4

    Allmän arbetstid kan också ordnas som flexibel arbetstid.

    § 8 Byråarbetstid

    Ordinarie arbetstid
    mom. 1  

    Den ordinarie arbetstiden för anställda som huvudsakligen utför byråarbete är högst 9 timmar per dygn och högst 36 timmar 15 minuter per vecka (full arbetstid). Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 36 timmar 15 minuter under en period av högst 6 veckor.


    Tillämpningsanvisning

    Vid prövning av förutsättningarna för tillämpning av systemet med byråarbetstid är den avgörande faktorn inte hur stor del av arbetet som sker i byråförhållanden, utan arbetets karaktär och art.

    Byråarbetstid tillämpas till exempel på de tjänsteinnehavare och arbetstagare vilkas arbeten är administrativa till sin karaktär eller består av planerings- och kalkyleringsarbeten. I s.k. fältarbete bestäms arbetstiden däremot enligt § 7.

    Angående utjämningsperioder se tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 1. Vid byråarbetstid är det främst inom vissa socialvårdsuppgifter det behövs en utjämningsperiod som är längre än en vecka. Användning av flexibel arbetstid eller spridda arbetstider gör arbetstidsarrangemangen smidigare.

    Innan man inför ett utjämningsschema som är baserat på 36 timmar 15 minuter i genomsnitt, bör förhandlingar föras med förtroendemannen eller personen i fråga på det sätt som bestäms i § 27 mom. 2 och 3 i detta kapitel.


    Hur på förhand planerad frånvaro inverkar på den ordinarie arbetstiden och arbetsskiftsplaneringen
    mom. 2

    Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår semester, arbets-/tjänstledighet eller någon annan godtagbar frånvaro, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 15 minuter för varje dylik frånvarodag som hade varit arbetsdag, dock högst med 36 timmar 15 minuter per kalendervecka.

     I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje ovan nämnd frånvarodag minskas med den andel av 7 timmar 15 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid.


    Tillämpningsanvisning

    Om arbetsdagarna inte är fastställda, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.

    Den ordinarie arbetstiden planeras enligt § 8 mom. 2, om frånvaron är känd senast sju dagar innan veckan eller utjämningsperioden börjar.

    Hur planerad och oplanerad frånvaro påverkar mertids- och övertidsarbete, se § 13 mom. 2 och § 14 mom. 2.


    Ordinarie arbetstid under söckenhelgsveckor
    mom. 3

    Under en vecka eller utjämningsperiod där det ingår en i § 7 mom. 3 nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton är den ordinarie arbetstiden per vecka (mertidsgränsen) 7 timmar 15 minuter kortare för varje nämnd dag än vad som bestäms i mom. 1.

    I deltidsarbete förkortas arbetstiden under en sådan vecka eller utjämningsperiod proportionellt så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 15 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1.


    Tillämpningsanvisning

    Se tillämpningsanvisningen för § 7 mom. 3.


    Flexibel arbetstid
    mom. 4

    Byråarbetstid kan också ordnas som flexibel arbetstid.

    § 9 Periodarbetstid

    Ordinarie arbetstid
    mom. 1

    I sådant arbete enligt 7 § i arbetstidslagen där arbetstiden ordnas som periodarbete är den fulla ordinarie arbetstiden högst 76 timmar 30 minuter under en 2 veckors period, högst 114 timmar 45 minuter under en 3 veckors period och högst 153 timmar under en 4 veckors period.


    Protokollsanteckning, gäller 5.9.2022–30.4.2025  

    Utöver vad som bestäms om ordinarie arbetstid i § 9 mom. 1, kan en arbetsperiod också vara 6 veckor. Den fulla ordinarie arbetstiden är då högst 229 timmar 30 minuter.  

    Med stöd av sin arbetsledningsrätt kan arbetsgivaren välja hur lång arbetsperiod som tillämpas. 


    Tillämpningsanvisning

    Bestämmelserna om periodarbetstid kan tillämpas endast i de arbeten och verksamhetsenheter som nämns i 7 § i den arbetstidslag som gällde till 31.12.2019 (605/1996), såsom bl.a. sjukhus, omsorgsinrättningar, hälsocentraler, barndaghem som håller öppet dygnet runt inklusive gruppfamiljedaghem och hem för handikappade, sommarkolonier, flyktingcentraler och servicehem för äldre samt inom hemservicen (ArbetstidsL 7 § 1 mom. 7 punkten). Periodarbetstid kan också tillämpas inom hemsjukvården och hemvården.

    När arbetstiden ordnas för personalen står två alternativa arbetstidssystem till buds:

    1. ett system i enlighet med 7 § i arbetstidslagen, om vilket det finns bestämmelser i denna paragraf, eller
       
    2. ett system i enlighet med 5 § i arbetstidslagen, om vilket det finns bestämmelser i § 7 i detta kapitel.


    Arbetsgivaren ska välja det arbetstidssystem som är det mest ändamålsenliga med tanke på verksamheten och skötseln av tjänste- eller arbetsuppgifterna. Angående arbetsskiftsförteckningen se § 28.

    I periodarbete har arbetstiden per vecka eller per dygn inte definierats, och det är inte möjligt att särskilja övertidsarbete per dygn och övertidsarbete per vecka.


    Tillämpningsanvisning, gäller till 4.9.2022 eller till början av följande arbetsperiod och från 1.5.2025.  

    Det är motiverat att använda en arbetsperiod som är längre än tre veckor endast när det behövs med tanke på verksamheten. Fyraveckorsperioder kan behövas kontinuerligt till exempel för en anställd som har deltidsarbete eller i huvudsak nattarbete.  

    I periodarbete kan en fyraveckorsperiod användas tillfälligt när mer än en söckenhelg infaller under arbetsperioden. Under en sådan utjämningsperiod ska den anställda som söckenhelgsförkortning ges åtminstone en ledig dag som motsvarar en genomsnittlig arbetsdag.


    Protokollsanteckning 5.9.2022–30.4.2025  

    Protokollsanteckningen ersätter de två sista styckena i den tidigare tillämpningsanvisningen under perioden 5.9.2022–30.4.2025.  

    När en eller flera söckenhelger infaller under en arbetsperiod, ges som söckenhelgsförkortning under utjämningsperioden lika många lediga dagar som antalet söckenhelger under arbetsperioden. Längden på en ledig dag motsvarar en genomsnittlig arbetsdag.  

    Om arbetsgivaren tillämpar en kortare arbetsperiod än sex veckor, ska minst en söckenhelgsledighet ges under arbetsperioden som en hel ledig dag. Eventuella andra söckenhelgsledigheter som infaller under samma arbetsperiod kan flyttas till följande arbetsperiod och då ges som hela lediga dagar. Se protokollsanteckningen i § 9 mom. 3.  

    Söckenhelgsledigheten ska antecknas i arbetsskiftsförteckningen.  

    Man kan ingå ett avvikande lokalt avtal om detta i enlighet med § 12 (till 10.11.2022 § 13) i huvudavtalet.  

    Om 5.9.2022 infaller mitt under en arbetsperiod, tillämpas denna protokollsanteckning från början av följande arbetsperiod.  

    Mer information finns i cirkulär 6/2022.


    mom. 2

    Om anställningen inte fortgår en hel arbetsperiod är den ordinarie arbetstiden per kalenderdag i genomsnitt 7 timmar 39 minuter, dock högst 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.


    Tillämpningsanvisning

    Bestämmelsen tillämpas när anställningen börjar eller slutar mitt under en arbetsperiod eller när anställningen är kortare än en arbetsperiod.


    Arbetstiden under söckenhelgsperioder
    mom. 3

    Under de arbetsperioder i vilka det ingår en i § 7 mom. 3 nämnd arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton är den ordinarie arbetstiden under perioden 7 timmar 39 minuter kortare för varje ovan nämnd dag än vad som bestäms i mom. 1 och 2. I deltidsarbete förkortas arbetstiden under sådana arbetsperioder proportionellt så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med den andel av 7 timmar 39 minuter som deltidsarbetstiden utgör av full arbetstid enligt mom. 1 och 2.

    Om anställningen inte fortgår en enda full arbetsperiod, förkortas den ordinarie arbetstiden för varje arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton som infaller under anställningen så att förkortningen står i samma proportion till ovan i detta moment nämnda förkortning som anställningens längd står till en full arbetsperiod.


    Exempel

    Anställningen fortgår från måndag till följande veckas onsdag (10 kalenderdagar) och innefattar en söckenhelg. Den proportionella förkortningen på grund av söckenhelgen blir 10/14 (10 kalenderdagar/2 veckors arbetsperiod) x 7,65 = 5,46 timmar. Övertidsgränsen är 55 timmar 44 minuter.

    Uträkning: (5 x 7,65 + 3 x 7,65) – 5,46 = 38,25 + 22,95 – 5,46 = 55,74 timmar, dvs. 55 timmar 44 minuter.


    Protokollsanteckning 5.9.2022–30.4.2025  

    Under den arbetsperiod då den flyttade söckenhelgsledigheten ges förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter för varje söckenhelgsledighet som flyttats i enlighet med protokollsanteckningen i mom. 1. För en deltidsanställd förkortas arbetstiden under arbetsperioden i samma proportion som den deltidsanställdas arbetstid är kortare än 7 timmar 39 minuter.


    Begränsning i fråga om tillämpningsområdet för periodarbete
    mom. 4

    Denna paragraf tillämpas inte på tjänsteinnehavare och arbetstagare i uppgifter som avses i 7 § 1 mom. 3 punkten i arbetstidslagen (605/1996), med undantag av trafikverk, och i allmänhet inte heller på sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som arbetar vid i 7 § 1 mom. 2 punkten i arbetstidslagen nämnda inrättningars byggnadsarbeten eller vid deras mekaniska verkstäder eller reparationsverkstäder. Det förutsätts att det till den trafikpersonal som avses i detta moment räknas endast sådan personal vars arbetstid också hittills har ordnats som periodarbete.

    Dygnsvila i periodarbete
    mom. 5

    I periodarbete ska en arbetstagare eller tjänsteinnehavare under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, med undantag för arbete som utförts under beredskapstid.

    I periodarbete får dygnsvilan dock av skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen förkortas till nio timmar, på det sätt som förutsätts i 25 § 1 mom. i rbetstidslagen (hänvisningsbestämmelse).

    I periodarbete kan man avtala om en förkortning av dygnsvilan till 9 timmar i enlighet med § 13 i huvudavtalet och kap. 1 § 4 i detta avtal. För att bestämmelserna i ett lokalt avtal ska kunna tillämpas på en tjänsteinnehavare eller arbetstagare krävs dessutom personens samtycke. Denna förutsättning kan man inte avvika från genom ett lokalt avtal.

    Tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren ska ges vilotider som ersätter vad som motsvarar minskningen i dygnsvilan till nio timmar i samband med följande dygnsvila eller, om det inte är möjligt av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen, så snabbt som möjligt, dock inom 14 dygn. Den ersättande vilotiden ska vara oavbruten och får inte förläggas till beredskapstid.

    Till övriga delar tillämpas 25 § i arbetstidslagen (hänvisningsbestämmelse).


    Förläggningen av lediga dagar i periodarbete
    mom. 6

    Om inte verksamheten kräver något annat, ska de anställdas ordinarie arbetstid förläggas till fem arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften ska planeras så att de anställda får minst två lediga dagar per vecka. De lediga dagarna bör i mån av möjlighet ges i en följd under veckan.


    Tillämpningsanvisning

    I periodarbete ges veckovilan på det sätt som bestäms närmare i § 24. De lediga dagarna förläggs i enlighet med detta moment.

    Arbetsskiften ska planeras så att de anställda får minst två på varandra följande lediga dagar under tre veckor. Med två på varandra följande lediga dagar avses två kalenderdagar i en följd.

    Arbetsskiften bör planeras så att söndag och lördag i mån av möjlighet är lediga dagar.


    § 10 Exceptionell ordinarie arbetstid

    Om en tjänsteinnehavares eller arbetstagares ordinarie arbetstid med stöd av 39 § i arbetstidslagen har ordnats med avvikelse från lagens 5 §, iakttas bestämmelserna i tillståndet till undantag eller i ifrågavarande kollektivavtal i stället för bestämmelserna i detta kapitel, till den del bestämmelser uttryckligen anges i tillståndet till undantag eller i kollektivavtalet i fråga. Till övriga delar iakttas bestämmelserna i detta kapitel.


    Tillämpningsanvisning

    Tillståndet till undantag eller kollektivavtalet kan gälla avvikelser från den ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka. I tillstånden till undantag och avtalen ingår också bestämmelser om övertidsersättning och i allmänhet också om söndagsersättning. Man kan inte få tillstånd till undantag från till exempel bestämmelserna om vilopauser i detta avtal.


    § 11 Sammanhängande arbetsdag och arbetsskiftets längd

    mom. 1

    Det anses allmänt vara eftersträvansvärd praxis att de anställdas arbetsdag eller arbetsskift är sammanhängande, med de undantag som den dagliga vilotiden medför, utom i de arbeten där det finns någon särskild anledning att ordna arbetsskiftet på något annat sätt.

    Arbetsskift kortare än fyra timmar ska inte tillämpas om inte den anställdes behov eller verksamheten av grundad anledning förutsätter det.

    Arbetsskiftets längd och antalet på varandra följande arbetsskift i periodarbete

    mom. 2

    I periodarbete är ett arbetsskift i regel högst 10 timmar, om inte kortvariga undantag som är nödvändiga med tanke på verkets eller inrättningens verksamhet föranleder något annat eller den behöriga myndigheten och respektive avtalsorganisation lokalt avtalar om något annat. Ett nattskift kan dock vara 11 timmar.

    En anställd får åläggas högst sju på varandra följande arbetsskift i arbetsskiftsförteckningen.


    Tillämpningsanvisning

    Antal nattskift, se 8 § i arbetstidslagen (hänvisningsbestämmelse).

    I ett lokalt avtal med respektive avtalsorganisation ska bestämmelserna i § 3 med tillämpningsanvisningar iakttas. Om inget lokalt avtal har ingåtts och det är fråga om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som inte är fackansluten, ersätter den anställdas samtycke det lokala avtalet.