KT anser Tehy:s och SuPer:s konfliktåtgärder vara livshotande

Vårdsektorns fackorganisationer Tehy och SuPer har varslat om nya konfliktåtgärder. Arbetskonflikten stänger en intensivvårdsavdelning och övervakningen i Egentliga Tavastlands sjukvårdsdistrikt för ett dygn i början av september. Enligt Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT innebär den valda konfliktåtgärden ett överhängande hot mot medborgarnas liv och hälsa.

Det meddelande om arbetskonflikt som Tehy och SuPer kom med på torsdagen avbryter de återupptagna förhandlingarna med Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT. I praktiken överförs avgörandet av ärendet i och med konfliktvarslet till riksförlikningsmannens bord.

– Förhandlingarna har just återupptagits efter sommaruppehållet. Det är en stor besvikelse att vårdarorganisationerna omedelbart skapar en kris i dem, säger KT:s verkställande direktör Markku Jalonen.

Det förlikningsförslag som kommunsektorn nådde i juni erbjöd också medlemmarna i Tehy och SuPer exceptionellt stora löneförhöjningar, men trots detta godkändes det inte av organisationerna. Enligt KT skulle den modell med fyra löneförhöjningar som social- och hälsovårdssektorn får ha varit tillräcklig i detta ekonomiska läge.

– Den löneuppgörelse som man redan kommit överens om är dyr för skattebetalarna och den offentliga ekonomin. Det är mycket svårt att förstå att löneförhöjningar som uppgår till minst den allmänna linjen, ett femårigt löneprogram, en löneharmonisering inom välfärdsområdena samt kommun- och samkommunsspecifika löneförhöjningar i detta läge inte räcker för vårdsektorn, säger Markku Jalonen.

– Den valda konfliktåtgärden riktar sig mot personer som är i behov av omedelbar vård och utgör ett överhängande hot mot liv och hälsa. Vi vädjar till organisationerna att de inte längre ska äventyra människors hälsa genom nya konfliktåtgärder, säger förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas.

Med det femåriga löneprogrammet enligt avtalsuppgörelsen för kommunsektorn som nåddes i juni förbättrar man tillgången på personal genom att höja lönerna inom kommun- och välfärdssektorn med omkring 1 procent över den allmänna höjningslinjen. De kommun- och samkommunsspecifika tilläggen korrigerar å sin sida lokala missförhållanden i lönesättningen, exempelvis för vissa personalgrupper.

Dessutom ökar löneharmoniseringen inom de nya välfärdsområdena avsevärt vårdpersonalens allmänna inkomstnivå. Enligt KT:s uppskattning uppgår harmoniseringskostnaderna till minst 680 miljoner euro per år, varav cirka 500 miljoner euro är social- och hälsovårdsavtalets andel. I genomsnitt stiger månadslönerna för de arbetstagare som omfattas av avtalet med cirka 185 euro i och med harmoniseringen. Ungefär två av tre arbetstagare som omfattas av avtalet förväntas få löneförhöjningar. Utöver de nationella uppgörelserna har många kommuner och samkommuner höjt lönerna genom lokala uppgörelser.

KT, FOSU rf och JAU rf godtog i juni en treårig avtalsuppgörelse som baserar sig på förlikningsnämndens förlikningsförslag. KT håller fast vid den överenskomna avtalsuppgörelsen.