Kontinuerligt lärande lindrar bristen på kompetent arbetskraft

KT utredde i september kommunernas syn på läget inom kontinuerligt lärande. Med kontinuerligt lärande avses allt lärande och alla studier som hänför sig till arbetet. Enligt utredningen är tids- och personalbrist det största hindret för lärande i arbetslivet. Minst hinder ställer lagstiftningen, avsaknad av metoder och dåligt ledarskap. 

– Kommunsektorn har en allvarlig brist på kompetent arbetskraft. Det är uppenbart att det också påverkar den tid och de resurser som används för lärande, säger Mertzi Bergman, sakkunnig inom kompetens och utbildningspolitik.  

Kommunsektorn stöder studier och kontinuerligt lärande

I kommunsektorn stöder arbetsgivaren i stor utsträckning studier och kontinuerligt lärande för de anställda bland annat genom att erbjuda studieledighet med lön. I enkäten uppgav arbetsgivarna till exempel att de erbjuder 5–10 dagar avlönad ledighet per år för studier eller 30 dagar avlönad ledighet under tre år för avläggande av examen. Inom vissa sektorer erbjöd arbetsgivaren en månads avlönad ledighet för slutförande av pro gradu-avhandling. 

– För arbetsgivaren är det mycket viktigt att ha kunnig personal. De som besvarade enkäten gav överraskande många positiva exempel. I de flesta kommuner poängteras kontinuerligt lärande starkt också i strategin, säger Bergman. 

Kontinuerligt lärande är ett sätt att minska bristen på kompetent arbetskraft inom den offentliga sektorn. I svaren hoppades man till exempel att de strikta behörighetskraven inom småbarnspedagogiken ska luckras upp. Det ansågs också viktigt med examensinriktad fortbildning och kompletterande utbildning, specifikt kunnande som kan förvärvas snabbt, utökad läroavtalsutbildning och åtgärder för att personer med specifik arbetsförmåga lättare ska få jobb. 

– Åtgärder behövs också från statligt håll, till exempel fler nybörjarplatser inom branscher med brist på kompetent arbetskraft, konstaterar Bergman. 

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s intressebevakning i anslutning till kontinuerligt lärande genomförs i många trepartsarbetsgrupper. KT främjar kontinuerligt lärande också genom att stödja arbetsgivare och utveckla arbetslivet.  

Nyttigt att lära sig vid sidan av arbetet 

Enligt enkäten erbjuder fyra av fem organisationer inom kommunsektorn möjlighet till läroavtalsutbildning. Oftast används läroavtal i utbildningar inom det pedagogiska området (31 %) samt inom handel, förvaltning och juridik (24 %). På tredje plats kommer läroavtalsutbildningar inom hälso- och välfärdssektorn (19 %). Läroavtalsutbildningen upplevs som nyttig och praktiskt inriktad. Den ger en person möjlighet att vid sidan av arbetet få en utbildning som leder till examen. Till exempel kan en närvårdare utbilda sig till sjukskötare eller socionom. Alternativt kan det vara fråga om en kompletterande utbildning, till exempel yrkesexamen för chefer. 

Kompetensmärken används däremot förvånansvärt sällan i kommunorganisationerna. Ett kompetensmärke är ett elektroniskt dokument som utvisar kunnande. Endast 13 procent av de organisationer som svarade använder kompetensmärken. De kompetensmärken som används gäller till exempel informationssäkerhet och digital kompetens.  

– Många har ännu inte insett fördelarna med kompetensmärken. De är ett utmärkt sätt att göra ens kunnande synligt för en själv och hela arbetsplatsen. I framtiden är det viktigt att kompetensmärken införs i större utsträckning både i kommunerna och i de kommande välfärdsområdena, säger Bergman. 

Lågutbildade arbetstagare och arbetstagare med inlärningssvårigheter erbjuds stöd i kommunerna. Deras kunnande stöds i utvecklingssamtalen (86%), genom uppmuntran i det dagliga arbetet (77%) och genom att kunnandet beaktas som en del av arbetsförmågan (67%).  

– Det är viktigt att alla hänger med, också när utgångsläget är mer utmanande. Även här är det viktigt med stöd från cheferna, betonar Bergman. 

Attityder och arbetsrutiner som möjliggör kontinuerligt lärande 

I framtiden är det viktigt att kunnandet överskrider yrkesgränserna. De tre främsta färdigheter som krävs i framtiden är digitala färdigheter (51%), prognostiseringsförmåga (48%) och självledarskap (45%).  
– I framtiden måste var och en själv ta allt mer ansvar för sitt lärande. Självledarskapet har en stor betydelse här, säger Bergman.  

I enkäten önskade de tillfrågade förändringar i både ledningens och personalens attityder till lärande. Cheferna borde i allt större utsträckning uppmuntra de anställda att lära sig nytt. Lärandet borde vara en del av vardagen och höra till allt arbete, och var och en borde utveckla sitt eget jobb. Också bättre samarbete mellan läroanstalterna och arbetsgivarna efterlystes. I stället för att föra bok över kunnande borde vi i högre grad övergå till att mäta effekterna av lärande.

– Det behövs både attitydförändringar och nya arbetsrutiner, säger Mertzi Bergman. 

Närmare upplysningar

Mertzi Bergman  
sakkunnig i kompetens och utbildningspolitik
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT
Tfn 050 408 8076