Suomeksi
Nyhet

Tillgången på arbetskraft inom kommunsektorn kräver fler utbildningsplatser och prognostisering

På webbinariet som hölls den 2 februari inom projektet Soteliiderit behandlades den aktuella frågan gällande tillgången till arbetskraft inom social- och hälsovårdssektorn, vars lösningar också återspeglas i framtiden. Statistiken visar att vissa sektorer hotas av brist på kompetent arbetskraft. Detta är något man måste ha framförhållning för.

Työmarkkinatutkija Juho Ruskoaho.

KT:s arbetsmarknadsutredare Juho Ruskoaho granskade social- och hälsovårdspersonalens tillräcklighet med hjälp av statistik:

– De olika statistikkällorna berättar samma historia om den svåra bristen på arbetskraft inom vissa branscher, oavsett om man ser på arbetskraftsutredningar, Arbets- och näringsministeriets yrkesbarometer eller branschspecifik arbetslöshetsstatistik, berättar Juho Ruskoaho.

– Situationen är oroväckande, eftersom bristen på arbetskraft inom den offentliga sektorn direkt återspeglas på tjänsterna för medborgarna.

Det nordiska välfärdssamhället baserar sig på att yrkesutbildade personer producerar tjänster som medborgarna behöver.

Om det inte finns tillräckligt med arbetstagare blir medborgarna tvungna att köa till tjänsterna. De som har råd eller är försäkrade kan köpa de tjänster de behöver, men alla har inte möjlighet till det. Internationellt sett är Finlands system för hälso- och sjukvårdstjänster synnerligen ojämlikt. Tillgången till tjänster är ojämlik både regionalt och mellan olika befolkningsgrupper.

Svårt att förbättra tillgången till tjänster utan kompetent personal

– Det har beslutats att antalet utbildningsplatser ska utökas på många områden, men till exempel det senaste tillägget inom medicin är närmast kosmetiskt, och återställer antalet platser till 2016 och 2017 års nivå, berättar Ruskoaho. – Inom många andra sektorer har ökningarna varit mer kännbara.

I Finland finns det internationellt sett få läkare jämfört med både EU och de nordiska länderna, eftersom antalet utbildningsplatser har varit för litet i flera år. Däremot finns det till exempel i genomsnitt fler sjukskötare i Finland än på internationellt håll, vilket är en exceptionell kombination. Det låga antalet läkare förklarar delvis varför det är svårt att få en läkartid i Finland.

Det förutspås att arbetskraftsläget kommer att försvåras i framtiden, särskilt inom uppgifter inom social- och hälsovården och småbarnspedagogiken.

– Regeringen har ambitiösa projekt för att förbättra tjänsternas tillgänglighet. Dessa projekt har ett svårt utgångsläge, eftersom reformerna gäller sådana yrkesgrupper där det redan råder brist på arbetstagare, påpekar Ruskoaho.

I planerna ingår olika åtgärder för att förbättra den offentliga servicen. Det är bland annat fråga om mindre gruppstorlekar, den subjektiva rätten till småbarnspedagogik på daghem, dimensioneringen av barnskyddspersonalen samt skärpningen av vårdgarantin till sju dagars maximal väntetid för att komma till en läkarmottagning.

– Personal inom småbarnspedagogik, socialarbetare och läkare är just de som det finns för få av på arbetsmarknaden. Det är mycket svårt att öka resurserna om det inte finns mer arbetskraft att tillgå.

Vårdpersonalen byter bransch mer sällan än rapporterat

Det senaste året har det talats mycket om vårdpersonal som byter bransch. Ruskoaho preciserar att närmare granskningar av statistiken visar att branschbytet var klart mindre än vad som rapporterats. Majoriteten av personalen inom social- och hälsovårdssektorn arbetar med uppgifter som motsvarar deras utbildning, uppskattningsvis cirka åtta procent har andra uppgifter.

Antalet sjukskötare och närvårdare som skolar om sig till nya branscher är också mindre än inom andra branscher.

– Det har dock talats mycket om detta och det kan påverka branschens image och intresset för att söka sig till branschen. Man måste förstås följa situationen, statistiken ligger ju alltid ett par år efter i den här typen av frågor. Å andra sidan innebär bristen på arbetskraft att rekryteringen av vikarier kan ta resurser från den långsiktiga utvecklingen av välbefinnandet i arbetet och personalens kompetens, säger Ruskoaho.

Bristen på kompetent arbetskraft kräver snabba tag

KT har redan i några års tid lyft fram frågan kring bristen på arbetskraft inom social- och hälsovårdssektorn och inom kommunsektorn. Särskild oro har uttryckts just i fråga om säkerställandet av tillgången till vård och ett större antal utbildningsplatser för läkare.

– Behovet av läkare och vårdpersonal kommer att öka kraftigt när vi närmar oss 2030-talet, och det växande behov som uppstår i och med att befolkningen åldras bör bemötas med framförsikt. Det är i själva verket svårt att komma på en mer betydande jämlikhetsgärning än tillräckliga resurser för offentliga tjänster. Det är inte mer komplicerat än så, summerar arbetsmarknadsutredare Juho Ruskoaho.

Juho Ruskoaho

arbetsmarknadsutredare
Telefon:
+358 9 771 2021
Mobiltelefon:
+358 44 532 8467
E-post:
Juho.Ruskoaho@kt.fi
Organisation:
Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT