Suomeksi
Nyhet

Koronapandemia jättää talouteen pysyviä jälkiä

Coronapandemin är den faktor som påverkar makroekonomin mest också under 2021, anser Kommunfinans i sin första marknadsöversikt i år. Kommunerna måste granska sin ekonomi på längre sikt, bortom pandemin, och finna lösningar på de strukturella problemen.

Talouden tunnusluvut graafeina. Kuva: Pixhill.

Coronapandemin är den faktor som påverkar makroekonomin mest också under 2021, anser Kommunfinans i sin första marknadsöversikt i år. Kommunerna måste granska sin ekonomi på längre sikt, bortom pandemin, och finna lösningar på de strukturella problemen.

Enligt Kommunfinans chefsekonom Timo Vesala är det i och med pandemin och det politiska läget i världen svårare än vanligt att prognostisera ekonomin.

Brexit-avtalet, demokraternas knappa majoritet i senaten i USA och första vaccinationerna mot coronaviruset är positiva signaler ur ekonomiskt perspektiv, men vissa hot återstår. Det osäkra politiska läget, nya virusmutationer och den långsamt framskridande vaccineringen kan försvaga förväntningarna på marknaden.

Från coronastöd till en politik som förnyar strukturerna

Enligt Vesala är det svårare att stimulera ekonomin år 2021 än 2020 eftersom det inte längre räcker att stötta verksamheter och ekonomiska strukturer. Risken är att vi möts av en konkursvåg.

– Ekonomin behöver stöd en lång tid framöver men det borde ändras från ett bevarande till ett förnyande stöd, säger Vesala i årets första marknadsöversikt som Kommunfinans ordnade 15.1.2021.

Kommunerna kunde trygga sin basservice år 2020 tack vare det statliga coronastödet men år 2021 återgår de gradvis till det normala, vilket var exceptionellt svagt före pandemin. Avgörande för kommunernas ekonomi är i vilken mån de kan förnya sin verksamhet och balansera sin ekonomi.

Enligt Vesala kommer år 2021 sannolikt att gå till återhämtning och ekonomin kommer inte i gång förrän år 2022.

Rätt utnyttjade kan lärdomarna från corona-året förbättra resultaten i framtiden

Finland har klarat sig relativt bra genom coronapandemin, ekonomin har drabbats mindre här än i andra europeiska länder. En förklaring till det här är den goda digitala kompetensen i Finland.

Vesala tror ändå att pandemin kommer att lämna ett bestående spår i ekonomin.

Om det digitala språnget som pandemin förde med sig utnyttjas till att lösa hållbarhetsunderskottet kan pandemin lämna också positiva spår. Pandemin kan med andra ord föra med sig något som förbättrar resultatet och produktiviteten på sikt, såväl i företagen som i den offentliga sektorn.

Utöver detta kommer sysselsättningsutvecklingen att ha en betydande inverkan på de offentliga finanserna.

Sysselsättningen har förbättrats snabbare än förväntat men samtidigt har andelen långtidsarbetslösa ökat. Sysselsättningstakten kommer att mattas av eftersom det är svårare att sysselsätta långtidsarbetslösa. Kommunernas kompetens och samarbete kommer att behövas för att ta fram fungerande sysselsättningsmetoder.