Nyhet

Tre av fyra fastlandskommuner uppvisar negativt resultat

Enligt bokslutsprognoserna för 2019 fortsätter krisen inom kommunekonomin. Dessutom är kommunsektorn tudelad på ett nytt sätt.

Appelsiinista on leikattu lohko, joka on kolme neljäsosaa siitä. Kuva: Pixabay.

Totalt 225 kommuner uppvisar negativt resultat för 2019. Årsbidraget har försämrats med 13,4 procent.

Räkenskapsperiodens resultat var 200 miljoner euro negativt, vilket var mindre än vad de dystraste prognoserna uppskattade. Resultatet innehåller dock betydande intäkter av engångsnatur, såsom vinst på försäljning av bolag samt statsandelar i anknytning till den tidigarelagda kompensationen av de nedskärningar som gjorts på grund av konkurrenskraftsavtalet. Utan dessa extraordinära intäkter skulle resultatet ha varit flera hundra miljoner euro mer på minus och närmat sig det sämsta under 2000-talet.

Också de stora städerna har ekonomiska problem

Bokslutsprognoserna för 2019 utvisar en ny tudelning av kommunsektorn. Helsingfors resultat är nästan 400 000 000 euro på plus, medan de övriga stora städerna har gått kraftigt på minus.

I topp bland de kommuner som utöver Helsingfors uppvisar det största överskottet är

  • Kajana (+ 142 000 000 euro)
  • Riihimäki (+ 55 000 000 euro)
  • Kuopio (+ 55 000 000 euro)
  • Sotkamo (+ 50 000 000 euro).

Med undantag av Helsingfors förbättrades de övriga städernas plusresultat av försäljningsvinster av engångsnatur.

Det största negativa resultatet gjorde

  • Vanda (– 48 000 000 euro)
  • Lahtis (– 39 000 000 euro)
  • Uleåborg (– 32 000 000 euro)
  • Björneborg (– 29 000 000 euro)
  • Kouvola (– 28 000 000 euro)
  • Åbo (– 27 000 000 euro)
  • Jyväskylä (– 27 000 000 euro)
  • Träskända (– 23 000 000 euro)
  • Tammerfors (– 23 000 000 euro)
  • Seinäjoki (– 21 000 000 euro)

Verksamhetsutgifterna ökar samtidigt som skatteinkomsterna minskar

Bakomliggande orsaker till det svaga resultatet är de växande verksamhetsutgifterna och skattefinansieringens svaga utveckling.

Kommunernas och samkommunernas verksamhetskostnader ökade år 2019 med 3,9 procent, skatteinkomsterna med 2,6 procent och statsandelarna med 2,1 procent.

Skatteinkomsternas tillväxt bromsades av underskottet i skatteredovisningarna på grund av skattekortsreformen och problemen med inkomstregistret. Underskottet i skatteredovisningarna innebar uppskattningsvis 400 000 000 euro i uteblivna skatteinkomster för kommunerna.

Förändringen i skattefinansieringen räckte inte till att täcka ökningen i verksamhetskostnaderna, som syntes bland annat i form av en kraftig försvagning av årsbidraget. Enligt bokslutsprognoserna hade rentav 56 kommuner negativt årsbidrag.

Mer på webben