Nyhet

Samförstånd om användningen av januaris lokala justeringspott

Kunta-alalla oli käytettävissä 1. tammikuuta 2019 paikallinen järjestelyerä monen vuoden tauon jälkeen. Erä koski kaikkia sopimusaloja ja yli puolet henkilöstöstä sai sitä.

Esimies ja työntekijä juttelevat avotoimistossa. Kuva: Eeva Anundi

Kommunsektorn hade den 1 januari 2019 tillgång till en lokal justeringspott efter en paus på flera år. Potten gällde samtliga avtalsområden, och över hälften av de anställda tog del av den.
Vid fördelningen av den lokala justeringspotten ville man i första hand

  • vidareutveckla de lokala lönesystemen
  • rätta till lokala missförhållanden i lönerna
  • stödja resultatfrämjande omorganiseringar av verksamheten och uppgifterna.

Nästan alla kommuner och samkommuner fördelade justeringspotten enligt storleken i avtalet. Inom AKTA och tekniska sektorn samt för timavlönade var den lokala justeringspotten 1,2 procent av lönesumman. Inom undervisningssektorn var potten 0,9 procent och för läkarna var den 0,7 procent av lönesumman inom respektive bilaga (1–5) i läkaravtalet.

I videon berättar en ledande arbetsmarknadsutredare på finska om resultaten från enkäten om användningen av justeringspotten

Anne Hotti: Paikallisen järjestelyerän käytöstä sovittiin yhteisymmärryksessä (20.5.2019)

Missförhållanden rättades till med hjälp av den lokala justeringspotten

Antalet anställda som fick ta del av potten varierade mellan avtalsområden och låg på 50–64 procent av personalen. Enligt lönesättningsbilagorna i AKTA fanns relativt sett flest mottagare av potten i bilaga 7, avbytarservice (69 %), och i bilaga 3, hälso- och sjukvård (64 %).

Majoriteten av AKTA:s justeringspott, det vill säga 92 procent, användes för bilaga 3, hälso- och sjukvård (60 %), bilaga 5, småbarnspedagogik (21 %), och bilaga 4, socialvård (11 %).

Inom hälso- och sjukvård och småbarnspedagogik överskred justeringspotten också tydligt dessa bilagors relativa andelar av den totala lönesumman inom AKTA.

Justeringspotten gick främst till uppgiftsrelaterade löner och därefter till individuella tillägg. Justeringspotten användes mera sällan som en allmän förhöjning till alla.

Lokala avtal fungerar i kommunsektorn

Lokala avtal fungerar bra, vilket framgår av att merparten av kommunernas eller samkommunernas beslut om användningen av justeringspotterna baserade sig på ett samförstånd mellan arbetsgivaren och löntagarorganisationerna.

Om samförstånd inte kunde nås, beslutade arbetsgivaren om användningen av den lokala justeringspotten för höjning av uppgiftsrelaterade löner och/eller för individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.

Endast i ett fåtal kommuner och samkommuner fattade arbetsgivaren enväldigt beslut om användningen.

Goda erfarenheter av lokala justeringspotter

Sammanlagt 234 kommuner och samkommuner besvarade Kommunarbetsgivarnas enkät om användningen av lokal justering. Enkäten omfattade 77 procent av personalen i kommunsektorn.

Enligt enkäten hade man väntat länge på den lokala justeringspotten. Den var också nödvändig för att lönesystemet ska kunna utvecklas och missförhållanden i lönerna rättas till. Största delen av de som svarade på enkäten önskade även att den lokala justeringspotten skulle delas ut oftare i fortsättningen.

Merparten av förhandlingarna förflöt i gott samförstånd. Å andra sidan fanns det också ett stort tryck på den lokala justeringspotten, eftersom det var länge sedan den senast delades ut. Förra gången en lokal justeringspott delades ut inom samtliga avtalsområden var 2013.

Sammandrag av enkätresultaten

Ytterligare information

Anne Hotti

Anne Hotti

ledande arbetsmarknadsutredare
Telefon:
+358 9 771 2324
Mobiltelefon:
+358 50 527 1092
E-post:
Anne.Hotti@kt.fi
Organisation:
KT Kommunarbetsgivarna
Arbetsmarknadsutredningar