Tjänsternas kvalitet och jämlikhet har förbättrats i välfärdsområdena
I statsrådets lägesrapport föreslås att antalet välfärdsområden minskas till 6–11. En expertgrupp föreslår också flera andra åtgärder för att utveckla välfärdsområdena.
Tillgången till vårdtjänster är i stort sett på samma nivå nationellt sett som före vårdreformen, men både kvaliteten och jämlikheten har blivit bättre. Vårdreformen har med andra ord varit lyckad i många avseenden. Detta sägs i en utvärdering av vårdreformen genomförd av en oberoende expertgrupp.
Utvärderingen baserar sig på en skrivning i regeringsprogrammet enligt vilken regeringen ska bedöma finansieringsmodellens hållbarhet och sporrande effekt samt servicesystemets funktion.
Välfärdsområdenas kriterier för att bevilja tjänster och servicens innehåll har blivit mer enhetliga. Utvärderingen visar dock att det i fråga om tillgången till och förnyandet av enskilda tjänster finns stora skillnader mellan välfärdsområdena.
Räddningstjänstens tillgänglighet och handlingsberedskap har enligt utvärderingen utvecklats i positiv riktning sedan reformen trädde i kraft. Regionala skillnader finns dock, särskilt i tillväxtkommuner där tjänstens tillgänglighet inte helt motsvarat behoven som uppstått till följd av växande befolkning och förändringar. Beredskapen inför kriser och störningar har också förbättrats.
Enligt expertgruppen har de olika områdena lyckats i olika grad med ledarskapet. I många områden har man lyckats bra med att leda både människor och flera samtidiga förändringar. Framstegen stöds av en tydlig, strategisk ledningsmodell, ett kunnigt team i den högsta ledningen och investeringar i ledarskapet.
Expertgruppen föreslår lösningar på problemen
Välfärdsområdena har fortfarande problem, till exempel budgetar som visar underskott och skillnader i tillgången till vård.
Lägesrapporten presenterar tre framtidsscenarier. Välfärdsområdena får antingen starkare självstyrelse, eller fortsätter som hittills, eller en starkare statlig styrning. Om självstyret blir starkare rekommenderar experterna att välfärdsområdena ges beskattningsrätt.
Expertgruppen föreslår också att antalet välfärdsområden minskas. Enligt experterna skulle det räcka med 6–11 områden.
Identifierade problem i finansieringsmodellen för välfärdsområdena måste korrigeras, säger expertgruppen. I första skedet borde tidsfristen för skyldigheten att täcka underskott förlängas till 2028 också för sådana områden vars resultat visar på underskott år 2025. Detta gäller välfärdsområden som har en av statsrådet godkänd plan med tillräckligt detaljerade åtgärder för att täcka underskottet.
Utvärderingsgruppen föreslår dessutom att finansieringsplanen mer än hittills ska sporra välfärdsområden som satsar på förebyggande och ekonomiskt effektiv vård och service.
Läs också: Hyvinvointialueuudistuksen väliarviointi -raportti>
