Ifjol sade välfärdsområdena upp närmare 1 300 personer, kommunerna 340

Ifjol sade välfärdsområdena upp närmare 1 300 personer och kommunerna uppskattningsvis 340. Antalet uppsägningar var sammanlagt dubbelt så stort jämfört med det uppskattade antalet för ett år sedan. Uppgifterna framgår av Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s nyligen färdigställda enkät. 

Uppsägningar av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker har traditionellt varit små inom kommun- och välfärdssektorn. Så här höga siffror sågs senast under depressionen i början av 1990-talet. De största uppsägningarna koncentrerades till några välfärdsområden och i ett av dessa pågår processen fortfarande.  

- Uppsägningarna var väntade eftersom välfärdsområdenas svåra ekonomiska situation har varit känd. Kommunerna tvingas gallra i antalet serviceställen bland annat på grund av förändringarna i befolkningsstrukturen, säger KT:s chefekonom Juho Ruskoaho. 

År 2025 berördes cirka 600 personer i kommunerna och cirka 12 200 personer i välfärdsområdena av permitteringar. 

Kommunerna förutspår klart färre uppsägningar i år, medan antalet uppsägningar väntas öka ytterligare i välfärdsområdena. 

- Välfärdsområdena har strävat efter att förbättra produktiviteten även genom smärtsamma beslut om tillhandahållandet av tjänster. Samtidigt har de kunnat trygga de lagstadgade välfärdstjänsterna, vilket är en fin prestation, säger KT:s verkställande direktör Henrika Nybondas-Kangas.  

Besparingar på över 560 miljoner euro 

År 2025 vidtog kommunerna och välfärdsområdena anpassningsåtgärder för personalen till ett belopp på uppskattningsvis 564 miljoner euro.  

Detta utgör cirka 2,1 procent av sektorns arbetskraftskostnader på 26,5 miljarder. Inbesparingarna ökade med över 200 miljoner euro jämfört med året innan 2024. 

Kommunerna anpassade personalkostnaderna med cirka 161 miljoner euro. Välfärdsområdenas anpassningar uppgår till cirka 403 miljoner euro, vilket är mer än dubbelt så mycket än året innan. I år beräknas åtstramningarna uppgå till cirka 475 miljoner euro.  

- På grund av finansieringsmodellen och skyldigheten att täcka underskott fortsätter nedskärningarna i välfärdsområdena. Finansieringen ska dock räcka till för att täcka kostnaderna för tjänsterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som är viktiga för medborgarna, säger Henrika Nybondas-Kangas. 

Bristen på pengar försvårar tillhandahållandet av tjänster  

Enligt enkäten försvåras tillhandahållandet av tjänster mest av otillräcklig finansiering. Detta gäller närmare 40 procent av kommunerna och så gott som alla välfärdsområden. 

Tillgången till arbetskraft har blivit bättre i kommunerna, men en del av dem kämpar fortfarande med strikta behörighetsvillkor och personaldimensioneringar. 

- Kring hälften av kommunerna och alla välfärdsområden har för avsikt att minska på personalutgifter och köp av tjänster, säger Juho Ruskoaho. 

Ruskoaho påminner om att välfärdsområdena inledde sin verksamhet med underskott eftersom den statliga finansieringen inte räckte till för att täcka utgifterna. Efterhandsjusteringen av finansieringen och regeringens planer på ytterligare nedskärningar medför osäkerhet i välfärdsområdena.

Mer om enkäten 

KT:s aktualitetsenkät genomfördes mellan slutet av november 2025 och januari 2026. Den skickades till alla kommuner och samkommuner på fastlandet, välfärdsområdena och KT:s företagsmedlemmar. 

Enkäten besvarades av 205 kommuner och samkommuner samt 24 välfärdsområden och välfärdssammanslutningar. De som svarade representerar 79 procent av kommunernas personal och 96 procent av välfärdsområdenas personal.