Metoder för att främja arbetshälsan söks tillsammans

I temanumret om ledningens välbefinnande i arbetet berättar rekryterings- och arbetshälsodirektör Niina Herttuala och kommundirektör Johanna Mäkelä om hur de sköter sin arbetshälsa och hur också cheferna behöver stöd för att orka i arbetet.

Arbetshälsoinstitutet har publicerat två nya verktyg för att utveckla ledningen av arbetsförmågan och stödja arbetstagarnas återhämtning inom social- och hälsovårdssektorn. Båda verktygen är gratis tillgängliga för arbetsplatserna.

Tillämpningsområdet utvidgades 1.4.2024 för lagen om förteckningar och ett register över dem som i sitt yrke är exponerade för ämnen och processer som föranleder risk för cancersjukdom. I fortsättningen ska arbetsgivaren föra förteckningar över reproduktionstoxiska agenser och ett register över personer som i sitt yrke är exponerade för dessa. Dessutom träder två nya förordningar i kraft.

Inledandet av välfärdsområdenas verksamhet 2023 ledde inte till några stora förändringar i arbetsförhållandena eller arbetet, framgår det av Arbetshälsoinstitutets undersökningar. Reformen är ännu i inledningsskedet och kommer att lyckas bäst om man sörjer för arbetstagarnas arbetsförmåga och involverar dem i planeringen av förändringen.

Arbetshälsoinstitutet har publicerat rekommendationer för hur arbetsplatser kan stöda de ungas välbefinnandet i arbetet. I forskningsprojektet utvecklades också grupphandledning för unga anställda samt webbutbildning för chefer. Handledningen och webbutbildningen är verktyg som lär arbetsplatser att handla enligt rekommendationerna.

Arbete i övermått innebär ett fenomen där det finns för mycket arbete och det är svårt att avgränsa det. I projektet Ylipursuavasta olennaiseen undersöker Arbetshälsoinstitutet i vilken mån övermått av arbete syns i sakkunnigarbetet och hur arbetet kunde avgränsas bättre så att det väsentliga ges fokus. KT är representerat i projektets styrgrupp.

Arbetshälsoinstitutets undersökningar Kommun 10 och Mitä Kuuluu? är riktgivande för utvecklingen av arbetslivet. Inom kommunerna och välfärdsområdena lönar det sig nu att stödja återhämtning från arbetet och ungas ork. Forskningsresultaten visar också att långsiktig utveckling har gett goda resultat inom ledarskap, och att det lönar sig att fortsätta med detta.

En lagändring som gäller villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning träder i kraft 1.1.2023. Efter att ändringen trätt i kraft kan klienterna få rehabiliteringspenning för hela rehabiliteringstiden. Det blir också lättare för klienterna att växla mellan rehabiliteringspenningen och FPA:s andra förmåner.

Med visselblåsarlagen genomförs Europeiska unionens direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser. Genom lagen skapas ett system där organisationer med minst 50 anställda är skyldiga att inrätta en intern rapporteringskanal.

Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet har publicerat en verksamhetsmodell där psykiska problem förebyggs genom att man stärker arbetsgemenskapens resurser. Konceptet baserar sig på samarbete mellan arbetsplatsen och företagshälsovården.