Tjänste- och arbetskollektivavtal för läkare (LÄKTA) 2025–2028

Tjänste- och arbetskollektivavtalet för läkare är i kraft 1.5.2025–29.2.2028. Underteckningsprotokollet till LÄKTA finns i cirkulärbilaga 1.

Genom detta cirkulär ges anvisningar om avtalshöjningar och ändrade bestämmelser i LÄKTA.

Cirkuläret har utarbetats i samråd med huvudavtalsorganisationen FOSU rf och parterna har nått samförstånd om dess innehåll.
 

1 Potter för avtalsperioden 2022–2025

1.1 Den lokala justeringspotten 1.6.2025 enligt programmet för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027 (0,8 procent)

Utvecklingsprogrammet har behandlats i KT:s cirkulär 15/2022. 

Utgångspunkten för utvecklingsprogrammet är att utveckla lönesättningen och lönesystemen. Målet för utvecklingsprogrammet är att förbättra arbetsplatsernas konkurrenskraft, tillgången till arbetskraft, arbetslivskvaliteten och resultaten i serviceproduktionen inom kommun- och välfärdssektorn. Det är meningen att lönesystemen ska ändras så att det kunnande och ansvar som behövs i arbetet samt belöningen av enskilda anställda för goda arbetsprestationer kan beaktas bättre än för närvarande.

Den lokala justeringspotten enligt utvecklingsprogrammet är 0,8 procent av lönesumman för LÄKTA.  

Den lokala justeringspotten kan användas från 1.6.2025 bland annat för att främja tillgången på arbetskraft. Potten kan riktas till karriärstegslönerna och/eller de individuella tilläggen.

Vad gäller användningen av justeringspotten tillämpas samma förfaranden som i allmänhet vid förhandlingar om justeringspotter. I fråga om utvecklingsprogrammets lokala justeringspotter för LÄKTA ska arbetsgivaren förhandla med representanter för huvudavtalsorganisationerna i fråga för att i mån av möjlighet nå samförstånd. Om samförstånd inte kan nås, beslutar arbetsgivaren om användningen av justeringspotten enligt de preciseringar och begränsningar som anges i utvecklingsprogrammet.

1.2 Senareläggning av potten på 2,1 % i juni 2025 till 1.11.2025 

I samband med avtalsuppgörelsen 2022–2025 kom parterna överens om en lokal pott på 2,1 procent 1.6.2025 i LÄKTA. Potten är avsedd för lönesamordning och utveckling av lönesättningen i samband med införandet av lönesystemet.  

Till skillnad från vad som tidigare avtalats betalas den lokala potten på 2,1 procent 1.11.2025. Till anställda som omfattas av LÄKTA betalas dessutom ett engångsarvode på 371 euro. Engångsarvodet betalas i samband med lönebetalningen för augusti 2025 till de tjänsteinnehavare och arbetstagare som haft en oavbruten anställning under perioden 2.6.2025–30.6.2025. För deltidsanställda betalas arvodet i proportion till deltidsarbetstiden. Som deltidsprocent används den deltidsprocent som gäller 30.6.2025.

1.2.1 Kertapalkkion maksaminen eri tilanteessa

Exemplen gäller tolkningen i samband med denna avtalsuppgörelse.

a) Uppfylls villkoret om oavbruten anställning?

En oavbruten anställning har börjat senast 2.6.2025 och gäller fortfarande 30.6.2023.
•    Villkoret om oavbruten anställning uppfylls, engångsarvode betalas.

En oavbruten anställning har inletts senast 2.6.2025, men anställningen har upphört före 30.6.2025.
•    Villkoret om oavbruten anställning uppfylls inte, engångsarvode betalas inte.

b) Vilken deltidsprocent tillämpas på engångsarvodet?

Som deltidsprocent används den deltidsprocent som gäller 30.6.2025, förutom när det är fråga om partiell vårdledighet eller partiell föräldraledighet.

I samband med betalningen av engångsarvodet beräknas ingen genomsnittlig deltidsprocent, utan den deltidsprocent som gäller 30.6.2025 används.

Deltidsprocenten påverkar storleken på engångsarvodet.

Palkansaajan palkaton tai osapalkkainen poissaolo ei vaikuta maksettavan kertapalkkion suuruuteen.

• till exempel sjukfrånvaro utan lön 30.6.2025
• till exempel familjeledighet utan lön 2.6.2025–30.6.2025

En anställd har sjukfrånvaro (med 2/3 lön) 30.6.2025. Utan sjukfrånvaron hade den anställdas arbetstidsprocent varit 100 %.  Som deltidsprocent används då arbetstidsprocenten (100 %) vid betalningen av engångsarvodet.

c) Undantag vid användningen av deltidsprocent

En anställd har partiell vårdledighet/partiell föräldraledighet 30.6.2025, varvid den anställdas deltidsprocent under den partiella vårdledigheten/partiella föräldraledigheten är 80 %.

Som deltidsprocent vid betalningen av engångsarvodet används då den deltidsprocent som den anställda hade haft utan den partiella vårdledigheten/partiella föräldraledigheten (t.ex. 100%).

En anställd får partiell sjukdagpenning 30.6.2025 och har då en deltidsprocent på 50 %. Som deltidsprocent vid betalningen av engångsarvodet används då den deltidsprocent som den anställda hade haft utan den partiella sjukdagpenningen (t.ex. 100%).

2 Avtalshöjningar under avtalsomgången 2025–2028

2.1 Lönejusteringar år 2025

I detta cirkulär redogörs för lönejusteringarna i bilagorna 1–4 år 2025.

Den lokala potten 1.6.2025 enligt utvecklingsprogrammet 2023–2027 från den föregående avtalsperioden är 0,8 procent (se punkt 1.1) 
 

2.1.1 Allmän förhöjning och förhöjning av vissa eurobaserade arvoden 1.10.2025

För dem som omfattas av LÄKTA höjs karriärstegslönerna och de därmed jämförbara månadslönerna samt de individuella tilläggen enligt § 9 i lönekapitlet och uppgiftstilläggen enligt § 6 genom en allmän förhöjning 1.10.2025. Också lönesättningarna höjs i motsvarande mån som den allmänna förhöjningen. Förhöjningarna framgår av LÄKTA bilaga 1–4 samt bilaga 4 till detta cirkulär.
 

Bilaga 1: Läkare inom primärvården

Karriärstegslönerna och motsvarande månadslöner inom LÄKTA höjs genom en allmän förhöjning på 2,5 procent. De individuella tilläggen enligt § 9 i lönekapitlet, uppgiftstilläggen enligt § 6 och uppgiftstilläggen enligt tillämpningsanvisningen för bilaga 1 § 3 mom. 1 höjs med 2,5 procent. Även lokala tillägg som motsvarar uppgiftstillägg höjs.

Arvodena i prestationslönesystemet höjs med 2,5 procent. Även motsvarande lönedelar som baserar sig på lokala avtal höjs genom en allmän förhöjning. Prestationskompensationerna enligt § 16 i lönekapitlet i LÄKTA höjs på motsvarande sätt.

För innehavare av bitjänst eller bibefattning inom primärvården höjs arvodena, de individuella tilläggen och uppgiftstilläggen i enlighet med den allmänna förhöjningen med 2,5 procent.

Liite 2: Tandläkare inom primärvården

Karriärstegslönerna och motsvarande månadslöner inom LÄKTA höjs genom en allmän förhöjning på 2,5 procent. De individuella tilläggen enligt § 9 i lönekapitlet och uppgiftstilläggen enligt § 6 höjs med 2,5 procent. Även lokala tillägg som motsvarar uppgiftstillägg höjs.

Prestationskompensationerna enligt § 16 i lönekapitlet i LÄKTA höjs med 2,5 procent.

De eurobaserade åtgärds- och besöksarvodena för tandläkare inom primärvården höjs inte år 2025 (se punkt 6.5).

Bilaga 3: Läkare inom den specialiserade sjukvården 

Karriärstegslönerna och motsvarande månadslöner inom LÄKTA höjs genom en allmän förhöjning på 2,5 procent. De individuella tilläggen enligt § 9 i lönekapitlet och uppgiftstilläggen enligt § 6 höjs med 2,5 procent. Även lokala tillägg som motsvarar uppgiftstillägg höjs.

Arvodena för intyg och utlåtanden höjs inte under avtalsperioden för läkarna inom den specialiserade sjukvården.

För innehavare av bitjänst eller bibefattning vid universitetssjukhus höjs arvodena, de individuella tilläggen och uppgiftstilläggen i enlighet med den allmänna förhöjningen med 2,5 procent.

Bilaga 4: Tandläkare inom den specialiserade sjukvården

Karriärstegslönerna och motsvarande månadslöner inom LÄKTA höjs genom en allmän förhöjning på 2,5 procent. De individuella tilläggen enligt § 9 i lönekapitlet och uppgiftstilläggen enligt § 6 höjs med 2,5 procent. Även lokala tillägg som motsvarar uppgiftstillägg höjs.

De eurobaserade åtgärds- och besöksarvodena för tandläkare inom den specialiserade sjukvården höjs med 2,5 procent. Prestationskompensationerna enligt § 16 i lönekapitlet i LÄKTA höjs på motsvarande sätt. De nya höjda nivåerna framgår av LÄKTA bilaga 4 samt bilaga 4 till detta cirkulär.

För innehavare av bitjänst eller bibefattning vid universitetssjukhus höjs arvodena, de individuella tilläggen och uppgiftstilläggen i enlighet med den allmänna förhöjningen med 2,5 procent.

2.2 Lönejusteringar år 2026 och 2027

Lönehöjningarna år 2026 och 2027 följer linjen i VÄLKA. När det blir aktuellt kommer vi att informera om detta och eventuella andra avtalsändringar genom separata cirkulär.

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas karriärstegslöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs genom de allmänna förhöjningar som framgår av tabellen. De individuella tilläggen enligt § 9 i lönekapitlet höjs med samma procent. Också uppgiftstillägg och prestationskompensationer höjs genom den allmänna förhöjningen.

Prestationsarvodena i bilaga 1 samt åtgärds- och besöksarvodena i bilaga 4 höjs vid samma tidpunkt i motsvarande grad som de allmänna förhöjningarna. Åtgärds- och besöksarvodena i bilaga 2 höjs 1.1.2027 med 4,27 procent. Arvodena för intyg och utlåtanden i bilaga 3 höjs inte under avtalsperioden.

2.2.1 Stupstock för förhöjningarna 2027

År 2027 är de avtalshöjningar som anges i mom. 1–2 sammanlagt 2,4 procent. Om kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin (Industrifacket rf och Teknologiindustrins arbetsgivare rf) sägs upp inför det tredje året och avtalshöjningarna för avtalets sista år ändras, följer avtalshöjningarna i dessa moment dock förhöjningarna i det nya kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin i samma förhållande.

2.3 Lokala potter enligt utvecklingsprogrammet / Tjänste- och arbetskollektivavtalet om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028
 

Som en del av avtalshelheten har parterna förhandlat fram ett nytt löneutvecklingsprogram för 2026–2028. Utvecklingsprogrammet för 2026–2028 finns i cirkulärbilaga 3.

De lokala potterna enligt utvecklingsprogrammet påverkas inte av den s.k. stupstocken (se punkt 2.2.1). 

Potterna enligt utvecklingsprogrammet är följande:
1.10.2026 0,4 procent
1.4.2027 0,4 procent
1.2.2028 1,0 procent

Potterna är lokala. Vid behov kan man avtala om att potterna för 2026–2027 helt eller delvis fördelas som en centraliserad pott.

I LÄKTA har parterna i fråga om bilagorna 3 och 4 kommit överens om att potten 1.10.2026 delvis används centraliserat (se punkt 6.2.3 i detta cirkulär). Efter den centraliserade uppgörelsen återstår följande att användas lokalt i respektive bilaga:

• Bilaga 1: 0,40 procent
• Bilaga 2: 0,40 procent
• Bilaga 3: 0,06 procent
• Bilaga 4: 0,30 procent.

Förhandlingar om de lokala potterna enligt utvecklingsprogrammet förs med representanter för huvudavtalsorganisationerna eller avtalsorganisationerna i fråga för att i mån av möjlighet nå samförstånd. Om samförstånd inte kan nås, beslutar arbetsgivaren om användningen av justeringspotten enligt de preciseringar och begränsningar som anges i utvecklingsprogrammet.

3 Bilagor till underteckningsprotokollet

3.1 Rekommendation om fortbildning

I bilaga 2 till underteckningsprotokollet finns en ny rekommendation om fortbildning. Bestämmelser om fortbildning finns i flera lagar, bland annat i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Med stöd av den lagen utfärdades år 2024 också en förordning om fortbildning för social- och hälsovårdspersonal. Förordningen har beaktats i rekommendationen.

Genom rekommendationen vill avtalsparterna göra både arbetsgivarna och läkarna, tandläkarna och fackombuden uppmärksamma på fortbildningens betydelse när det gäller att säkerställa vårdens kvalitet och patientsäkerheten och stödja den yrkesmässiga utvecklingen och välbefinnandet i arbetet.

Fortbildningen kan vara av olika slag och behovet av den kan variera. Rekommendationen innehåller också en uppmaning om att bekanta sig med läkar- och tandläkarorganisationernas rekommendationer om fortbildning.

3.2 Viktigt att trygga kontinuiteten i vården inom välfärdsområdena 

Ställningstagandet om tryggande av kontinuiteten i vården har uppdaterats med beaktande av bland annat husläkar- och hustandläkarmodellen. Ställningstagandet finns i bilaga 1 till underteckningsprotokollet. I bilagan tas ställning också till välbefinnande i arbetet och arbetsarrangemangen.

4 Förfaranden med de lokala justeringspotterna 

4.1 Fördelningen av de lokala justeringspotterna 

När de lokala justeringspotterna fördelas är syftet först och främst att trygga tillgången på personal, rätta till lokala missförhållanden i lönerna samt stödja resultat- och produktivitetsfrämjande omorganiseringar av verksamheten och arbetsuppgifterna. Samtidigt gäller det att se till att lönenivån för personer i lednings- och chefsställning och för andra anställda utanför karriärstegssystemet står i rätt proportion till de underställdas löner eller till lönerna i jämförbara grupper. Det är också möjligt att fördela förhöjningar till de arbetsgivarrepresentanter enligt § 17 i lönekapitlet i VÄLKA vilka omfattas av LÄKTA.

De lokala justeringspotterna används för karriärstegslöner, uppgiftstillägg och/eller individuella tillägg eller motsvarande förhöjningar.  

4.2 Beräkning av de lokala justeringspotterna  

De lokala justeringspotterna beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av respektive bilaga i detta avtal, om inte något annat anges nedan.

4.3 Användning av och förhandlingar om de lokala justeringspotterna

Den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av de lokala justeringspotterna. Förhandlingarna inleds i god tid innan potten träder i kraft. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd genom att höra förhandlingsparterna på lika villkor. I början av förhandlingarna ska arbetsgivaren ge förhandlarna den information som behövs, såsom lönesummans storlek, antalet anställda och beräkningsgrunderna för justeringspotten. Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår.

4.4 Utredning om justeringspotterna   

Arbetsgivaren ska utan oskäligt dröjsmål ge huvudavtalsorganisationernas representanter en skriftlig utredning om hur den lokala potten fördelats. Av utredningen ska framgå lönesumman för de tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av justeringspotten. Av utredningen ska också framgå justeringspottens storlek i euro. Av utredningen ska framgå hur justeringspotten fördelas samt vilken kostnadseffekt justeringspotterna har. Utredningen ska också innehålla separata uppgifter om olika lokala justeringspotter. 

5 Betalning av justerade löner

5.1 Ändringar i paragrafen ”Betalning av justerade löner” i underteckningsprotokollet

I paragrafen ”Betalning av justerade löner” i underteckningsprotokollet har betalningstiderna preciserats och förtydligats. 

Punkt a) och b) har försetts med en tillämpningsanvisning med två exempel. Exempel 2 gäller stora arbetsgivare och exempel 1 andra än stora arbetsgivare. 

Observera att en anvisning om betalningen av allmänna förhöjningar har lagts till i tillämpningsanvisningen.  Enligt anvisningen bör man alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt. 

I punkt c) och d) har inga ändringar gjorts.

5.2. Bestämmelsen i underteckningsprotokollet (§ 9 i underteckningsprotokollet till LÄKTA 2025–2028)

Betalning av justerade löner 

a) De justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader efter att justeringarna trätt i kraft. Om stora arbetsgivare inte kan iaktta dessa tidsfrister, betalas de justerade lönerna, arvodena och tilläggen senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft. 

b)  Retroaktiva förhöjningar betalas senast inom tre månader efter att justeringarna trätt i kraft och hos stora arbetsgivare senast inom fyra månader efter att justeringarna trätt i kraft. 

De justerade lönerna, arvodena eller tilläggen har betalats i tid när förhöjningarna betalas på den anställdas normala lönebetalningsdag. 

Tillämpningsanvisning

Exempel 1 

Tidpunkten för lönejusteringen är 1.10.2025. Löner och ersättningar enligt punkt a) har betalats i tid när de betalas senast på den anställdas normala lönebetalningsdag i december 2025. 

I fråga om retroaktiva förhöjningar (b) på den normala lönebetalningsdagen i januari 2026, om retroaktiva förhöjningar betalas.  

Man bör alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt. 

Exempel 2 stora arbetsgivare

idpunkten för lönejusteringen är 1.10.2025. Löner och ersättningar enligt punkt a) har betalats i tid när de betalas senast på den anställdas normala lönebetalningsdag i januari 2026. 

I fråga om retroaktiva förhöjningar (b) på den normala lönebetalningsdagen i februari 2026, om retroaktiva förhöjningar betalas.  

Man bör alltid sträva efter att betala allmänna förhöjningar i tid, om det är möjligt. 

c) Arbetstidsersättningarna betalas på basis av den enligt avtalsändringarna förhöjda ordinarie lönen från början av den kalendervecka som följer efter förhöjningstidpunkten. Effekten av förhöjningen betalas från början av kalenderveckan, om förhöjningstidpunkten är den första dagen i kalenderveckan. 

6 Ändrade bestämmelser

De ändrade avtalsbestämmelserna i LÄKTA framgår av bilaga 2 till detta cirkulär.

6.1. Allmänt om lönekapitlet och förfarandena i LÄKTA

I lönekapitlet i LÄKTA har anvisningarna om övergångsperioden för karriärstegssystemet slopats. Tidsfristen för övergången till karriärstegssystemet gick ut 31.12.2023.

Extra steg kan avtalas lokalt, men det förutsätter ett förhandsgodkännande av KT och FOSU rf. Se mallen för ansökan om extra karriärsteg i cirkulär 21/2023.

Bilaga 1 övergick till prestationslönesystemet under 2024. Anvisningar om detta gavs i cirkulär 21/2023.

6.1.1 Lokal LÄKTA-lönegrupp

Tillämpningsanvisningen för § 4 i lönekapitlet har uppdaterats för avtalsperioden 2025–2028 i fråga om den lokala LÄKTA-lönegruppen. Enligt tillämpningsanvisningen sammanträder den lokala LÄKTA-lönegruppen regelbundet under hela avtalsperioden.

I tillämpningsanvisningen anges lönegruppens uppgifter. Lönegruppen har till uppgift att följa och bedöma hur karriärstegssystemet fungerar lokalt, lösa tillämpningsfrågor och bedöma behoven av att utveckla lönesystemet lokalt.

Lönegruppen ska också följa införandet och effekterna av prestationslönesystemet enligt bilaga 1 på det lokala planet.

I tillämpningsanvisningen betonas att lönegruppen ska ha tillgång till tillräckliga och uppdaterade uppgifter.

Läkaren/tandläkaren ska på begäran informeras om grunderna för placeringen på ett karriärsteg. 

6.1.2 Lönekapitlet

6.1.2.1 Ordinarie lön under tjänst- och arbetsledighet samt semester, § 15 och 17

I lönekapitlet i LÄKTA har § 15 fått ett nytt mom. 2. Motsvarande ändring har också avtalats i grunden för beräkning av semesterlönen i § 17 mom. 3.

I de nya bestämmelserna sägs att om anställningen börjat först efter att föregående kvalifikationsår gått ut eller om läkaren/tandläkaren varit arbets- eller tjänstledig under föregående kvalifikationsår och därför inte tjänat in några åtgärdsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden eller prestationsarvoden under ordinarie arbetstid, används vid bestämningen av förhöjningsprocenten de åtgärdsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden och prestationsarvoden som i genomsnitt betalats läkare och tandläkare på samma karriärsteg under det föregående kvalifikationsåret. I beräkningen ska beaktas om läkaren arbetat deltid eller en del av året.

Enligt bestämmelsen kan förhöjningsprocenten också avtalas lokalt i enlighet med § 12 i huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn.  

Tidigare hade läkarna och tandläkarna inte rätt till en förhöjningsprocent som beaktade prestationer/åtgärdsarvoden, om anställningen börjat först efter att föregående kvalifikationsår gått ut eller om läkaren/tandläkaren varit arbets- eller tjänstledig och därför inte tjänat in några åtgärdsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden eller prestationsarvoden för ordinarie arbetstid under det föregående kvalifikationsåret.

Den ordinarie lönen som förhöjningen beräknas på är den lön som läkaren/tandläkaren hade före tjänst- eller arbetsledigheten. 

6.1.2.2 Prestationskompensation § 16

I lönekapitlet i LÄKTA har § 16 som gäller prestationskompensation preciserats. Bestämmelsen styr inte längre uttryckligen till att betala prestationskompensation främst på karriärsteg 3 A, utan uppgifter som uppfyller förutsättningarna i bestämmelsen kan, liksom tidigare, undantagsvis förekomma på olika karriärsteg, inklusive 3 B och 3 C. Bestämmelsen är tillämplig inom bilaga 1, 2 och 4.  

Bestämmelsen om presationskompensation har fått också andra preciseringar. För det första tillämpas bestämmelsen också på läkare och tandläkare som saknar eller har lägre prestationsarvoden/åtgårdsarvoden på grund av uppdrag som fackombud.

För det andra ska prestationskompensationens storlek enligt tillämpningsanvisningen ses över minst en gång per kvalifikationsår, om inget annat har avtalats lokalt.

Om läkaren/tandläkaren har varit helt frånvarande under föregående kvalifikationsår till exempel på grund av tjänst- eller arbetsledighet, beräknas prestationskompensationen på det genomsnittliga prestationsarvodet/åtgärdsarvodet för dem som hör till samma karriärsteg. Beräkningsgrunden är den samma som för nyrekryterade. 
 

6.2 Arbetstidskapitlet 

6.2.1 Allmänt

LÄKTA har nu ett komplett arbetstidskapitel som inte längre innehåller hänvisningar till arbetstidskapitlet i VÄLKA: De bestämmelser i VÄLKA som det tidigare hänvisats till har införts som egna bestämmelser i arbetstidskapitlet i LÄKTA. I det här sammanhanget har bestämmelsen om utjämningsschema för arbetstiden i § 21 mom. 2 med tillämpningsanvisning skrivits om, men det har inte gjorts några ändringar i sak.

Också tillämpningsanvisningen för 21 § mom. 1 om uppgörande av arbetsskiftsförteckning har uppdaterats. I den nya texten betonas att man i planeringen av arbetsskiftsförteckningen ska beakta arrangemangen med mottagningstider och försäkra sig om att den ordinarie arbetstiden räcker till för arbetsuppgifterna.

Hänvisning till arbetarskyddslagen och lokalt avtal om ersättning för restid

I § 3 mom. 2 punkt 2 i arbetstidskapitlet har det införts en bestämmelse som hänvisar till 10, 13 och 25 § i arbetarskyddslagen. Syftet är att synliggöra arbetsgivarens skyldighet att i enlighet med arbetarskyddslagen förebygga alltför stor belastning i samband med resor utanför arbetstiden. Arbetsgivaren har redan tidigare varit skyldig att iaktta dessa lagrum i sin verksamhet.

I tillämpningsanvisningen för bestämmelsen har lagts till en påminnelse om att man genom ett lokalt kollektivavtal enligt § 12 i huvudavtalet kan avtala om ersättning för restid utanför arbetstiden. Detta har varit möjligt redan innan det angetts i avtalsbestämmelsen.

6.2.2 Utvidgad verksamhet § 5 

Bestämmelsen om utvidgad verksamhet i § 5 mom. 4 har gjorts permanent. Bestämmelsen har inte ändrats.

På motsvarande sätt har lönekapitlets bestämmelse om ersättning för utvidgad verksamhet gjorts permanent. Bestämmelsen har inte ändrats.

6.2.3 Timlönedivisor § 18

I § 18 mom. 1 b i arbetstidskapitlet har parterna avtalat om en ny timlönedivisor. Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och helgaftonsarbete samt jourersättning får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad med 160.

Timlönen beräknas enligt denna bestämmelse från 1.2.2026 och gäller bilagorna 1–4 i LÄKTA.

Till 31.1.2026 iakttas timlönedivisorerna enligt LÄKTA § 18 mom. 1 a, dvs. 160 för läkare och tandläkare inom primärvården och 163 för läkare och tandläkare inom den specialiserade sjukvården. 

6.2.4 Bilageavtal om förkortning av dygnsvilan

Avtalsbilagorna 1 och 2 i arbetstidskapitlet (förkortning av dygnsvilan under de förutsättningar som anges i avtalen) har blivit permanenta bestämmelser. Bilageavtalen har samma innehåll som tidigare och tillämpningen av dem förutsätter fortfarande lokala avtal.

6.3 Övriga bestämmelser (kap. IV)

6.3.1 Utvidgad möjlighet till lokala avtal § 2

I kap. IV § 2 mom. 2 har begränsningarna för lokala avtal slopats i fråga om tid som räknas in i arbetstiden, på samma sätt som i andra tjänste- och arbetskollektivavtal. Med stöd av LÄKTA kap. IV § 2 mom. 2 kan man ingå ett lokalt kollektivavtal om att att deltagande i utbildning räknas som arbetstid. Utbildning som anvisats av arbetsgivaren räknas fortfarande som arbetstid direkt med stöd av § 3 mom. 2 punkt 3 i arbetstidskapitlet.

Det är också möjligt att ingå ett lokalt kollektivavtal som avviker från § 3 mom. 2 punkt 5 (av läkare föreskrivna undersökningar) till den anställdas fördel.

Enligt § 3 mom. 2 punkt 5 i arbetstidskapitlet räknas tid som åtgår till undersökningar enligt läkarremiss och medicinska undersökningar som föregår förlossning inte in i arbetstiden, men när de avtalsenliga förutsättningarna uppfylls kan en anställd genomgå sådana undersökningar under arbetstid.

Enligt den nya bestämmelsen kan man ingå ett lokalt kollektivavtal om att också andra åtgärdsbesök än de som anges i avtalsbestämmelsen kan göras under arbetstid, om de infaller under arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen. Genom ett lokalt kollektivavtal kan man också avtala om att besökstiden för undersökningar som anges i avtalsbestämmelserna eller avtalats separat utgör arbetstid om den infaller under arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen.

6.4 Bestämmelser om innehavare av bitjänst i bilaga 1, 3 och 4

Bestämmelserna om anställningsvillkoren för innehavare av bitjänst har uppdaterats i bilaga 3. Definitionen på innehavare av bitjänst/bibefattning har inte ändrats.

Bestämmelserna om innehavare av bitjänst/bibefattning tillämpas fortfarande också på de innehavare av bitjänst/bibefattning som omfattas av bilaga 4. Motsvarande bestämmelser har nu också införts i bilaga 1.

I bilaga 3 § 4 har bestämmelserna om arbetserfarenhetstillägg i mom. 2 och om individuellt tillägg och uppgiftstillägg i mom. 3 preciserats, och bestämmelserna i arbetstidskapitlet har beaktats. I bestämmelserna om individuellt tillägg och uppgiftstillägg har dessutom den övre gränsen för tillägget i euro slopats.

Bilaga 3 § 4 mom. 3 har fått en ny tillämpningsanvisning: Om undervisning och handledning ingår i arbetsbeskrivningen för innehavaren av bitjänsten/bibefattningen, betalas inget separat uppgiftstillägg enligt LÄKTA bilaga 3 § 2 för dessa uppgifter.

Om en läkare/tandläkare utöver karriärstegslönen har fått ett separat tillägg med stöd av § 3 mom. 2, ändras hans eller hennes lön dock inte till denna del, även om undervisning och handledning uttryckligen hör till arbetsbeskrivningen som karriärstegslönen baserar sig på.  

För en innehavare av bitjänst/bibefattning räknas karriärstegslönen enligt karriärstegslönerna i det lokala karriärstegssystemet.

6.5 Bilaga 2: Tandläkare inom primärvården 

I bilaga 2 har det inte gjorts några ändringar i innehållet. Tillämpningsanvisningen för § 4 mom. 2 har preciserats för att motsvara tolkningen av bestämmelsen.

Åtgärdskatalogen i bilaga 2 uppdateras under hösten 2025 och ändringarna träder i kraft 1.1.2026. Därför höjs inte åtgärds- och besöksarvodena i bilaga 2 i oktober 2025, utan medlen (2,5 procent) kommer att användas för reformen. Mer information om detta ges hösten 2025. 

6.6 Bilaga 4: Tandläkare inom den specialiserade sjukvården

I bilaga 4 har det inte gjorts några ändringar i innehållet. Tillämpningsanvisningen för § 3 har dock uppdaterats. Enligt den förutsätter utbetalningen av åtgärdsarvode att tandläkaren utför åtgärden m.m. självständigt och på eget ansvar. Tandläkare i specialiseringsskedet anses kunna arbeta självständigt och på eget ansvar efter en s.k. inlärningsperiod som avtalas lokalt. Åtgärdsarvodet betalas alltså till den tandläkare som i första hand ansvarar för till exempel åtgärden eller utlåtandet.

I fråga om tillämpningsanvisningen för bilaga 4 § 3 påminner avtalsparterna om att arbetsgivarens representant och fackombudet regelbundet går igenom sambandet mellan åtgärdsarvodena till tandläkare inom den specialiserade sjukvården och åtgärdskoderna i THL:s klassifikation av åtgärder i mun och käkar. För att registreringen ska vara enhetlig är det ändamålsenligt att utarbeta gemensamma anvisningar för organisationen.

7 Arbetsgrupper under avtalsperioden

1. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Finlands Läkarförbund och Finlands Tandläkarförbund utreder hur karriärstegsbeskrivningarna, prestationskompensationerna och uppgiftstilläggen inklusive uppgiftstilläggen i bilaga 1 fungerar, och parterna förhandlar om möjliga ändringar i lönesystemet.  
 
2. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och Finlands Läkarförbund följer införandet och verkningarna av prestationslönesystemet i bilaga 1. Den tillsatta arbetsgruppen kan samla in uppgifter av välfärdsområdena för att bedöma läget med prestationslönesystemet och hur det behöver utvecklas. Arbetsgruppen kan ge välfärdsområdet rekommendationer om åtgärder som behövs för att trygga att prestationslönesystemet fungerar.

3. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och Finlands Läkarförbund bedömer systemet med arvoden för intyg och utlåtanden som helhet och förhandlar om ändringar i systemet.  
 
4. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Finlands Läkarförbund och Finlands Tandläkarförbund utarbetar en situationsbeskrivning av husläkar-/hustandläkarmodellen och bedömer vilka ändringar som behövs i avtalet. Som en del av helheten inleder arbetsgruppen under avtalsperioden ett pilotförsök med LÄKTA-bestämmelser som stöder husläkarmodellen. Även LÄKTA-bestämmelser som stöder hustandläkarmodellen testas vid behov. 
 
5. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och Finlands Tandläkarförbund utreder alternativ till systemet med åtgärdsarvoden i bilaga 4. Arbetsgruppens utredningsarbete kan inbegripa försök. Parterna fortsätter också utveckla systemet med åtgärdsarvoden i bilaga 2.

8 Arbets- och tjänstekollektivavtal om lön för skyddsarbete och nödarbete under en arbetskonflikt i kommun- och välfärdssektorn 

Som en del av förhandlingsresultatet avtalade avtalsparterna om en ersättningsnivå för skyddsarbete och nödarbete under en arbetskonflikt inom kommun- och välfärdssektorn. För skyddsarbete och nödarbete betalas en timlön som är minst 1,3 gånger så stor som en timlön beräknad på den ordinarie lönen. Dessutom betalas ersättningar för obekväm arbetstid samt mertids- och övertidsersättningar i enlighet med arbets- och tjänstekollektivavtalen. Arbetstidsersättningarna beräknas på den 1,3-faldiga timlönen. Inom läkaravtalet beaktas också prestations- och åtgärdsarvoden vid beräkningen av timlönen.  

Ersättningsnivån motsvarar nivån i den s.k. patientsäkerhetslagen från 2022.

Arbets- och tjänstekollektivavtalet om lön för skyddsarbete och nödarbete under en arbetskonflikt i kommun- och välfärdssektorn finns i cirkulärbilaga 5. (Riksdagen har godkänt lagändringar som gäller skyddsarbete vid arbetskonflikter.)

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

Verkställande direktör Henrika Nybondas-Kangas

Förhandlingsdirektör Jenni Aaltonen

Bilagor till cirkuläret

Bilaga 1 Underteckningsprotokoll till LÄKTA 2025–2028
Bilaga 2 Ändrade avtalsbestämmelser
Bilaga 3 Tjänste- och arbetskollektivavtal om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2026–2028
Bilaga 4 Höjda löner och arvoden
Bilaga 5 Arbets- och tjänstekollektivavtal om lön för skyddsarbete och nödarbete under en arbetskonflikt i kommun- och välfärdssektorn