Branschbytare och pensionärer kan avhjälpa bristen på sjukskötare

Enligt bedömningar kommer det 2040 att behövas nästan 26 000 fler närvårdare och cirka 9 400 fler sjukskötare än vi hade år 2021.

Enligt Arbetshälsoinstitutets och Statistikcentralens utredning kan det växande personalbehovet i någon mån tillgodoses genom åtgärder som främjar rekryteringen av yrkesutbildade personer som bytt bransch, arbetslösa och personer som gått i ålderspension.

Sysselsättningsgraden bland närvårdare och sjukskötare är dock hög. Enligt utredningen arbetar de i huvudsak inom social- och hälsovårdssektorn, så bristen på vårdpersonal kan inte lösas enbart genom att man riktar sig till dessa grupper.  

År 2023 stod nio procent (13 357) av närvårdarna i åldern 18–64 år och sex procent (6 702) av sjukskötarna utanför arbetskraften, på grund av till exempel föräldraledighet, studier eller pension. Ungefär hälften av dem som studerar för ny examen avlägger examen inom social och hälsovården. En tillfällig frånvaro från arbetet kan därmed innebära att personen utvecklar sin sakkunskap och främjar sin karriär.

Med tanke på bristen på arbetskraft är det också viktigt att hålla fast vid de arbetstagare som redan arbetar inom branschen. God introduktion, stödjande av arbetsförmågan, flexibilitet i arbetet och uppskattning av branschen ökar arbetstagarnas vilja att stanna kvar och återvända till branschen.

En femtedel av de pensionerade sjukskötarna eller närvårdarna arbetar – KT utreder finländarnas vilja att fortsätta arbeta efter pensioneringen

Av de närvårdare i åldern 65–68 år som får ålderspension fortsatte 23 procent att arbeta och  av sjukskötarna i samma situation fortsatte 20 procent. Det är alltså fråga om en betydande arbetskraftsresurs.
De som gått i pension arbetar i högre grad än genomsnittet som inhyrda arbetstagare. Fungerande arbetsförmedlingstjänster och flexibla arbetstidsarrangemang är viktiga för dem som gått eller snart ska gå i pension 

KT publicerar den 10 juni resultaten av sin egen enkät om hur många finländare över 60 år som är beredda att fortsätta arbeta efter pensionsåldern.

Social- och hälsovården behöver göras med attraktiv

Enligt utredningen finns den största outnyttjade arbetskraftsreserven bland dem som bytt bransch. Sjukskötare som byter bransch övergår dock vanligen till den offentliga förvaltningen och utbildningen, där de ofta arbetar med uppgifter som stöder social- och hälsovårdssektorn. Närvårdare söker sig ofta längre bort från social- och hälsovården, såsom till arbeten inom handeln.

Enligt Elina Weiste, ledande forskare vid Arbetshälsoinstitutet, är situationen för de yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården som står utanför arbetet varierande. Om arbetsförmågan inte räcker till för arbetet inom branschen eller om personen har byggt upp en meningsfull karriär inom en annan bransch, är det svårare att locka personen att återvända till social- och hälsovårdsbranschen. För en del är återvändandet dock ett möjligt alternativ som det lönar sig att uppmuntra.  

Både attraktions- och kvarhållningskraften inom social- och hälsovårdssektorn främjas av samma saker, såsom fungerande arbetsplatser, flexibilitet i arbetet, tillräcklig lön, möjlighet att avancera och utveckla sin kompetens samt branschens anseende och rykte.  

Bekanta dig med Arbetshälsoinstitutets och Statistikcentralens utredning i publikationsarkivet Valto

• Elina Weiste, Eveliina Korkiakangas ja Antero Olakivi (red.): Selvitys keinoista kannustaa alalta poistuneita, työttömiä ja eläkkeellä olevia lähi- ja sairaanhoitajia sekä alan opiskelijoita sosiaali- ja terveysalan työhön >