Ändringar i LÄKTA 1.2.2024 (bilaga 1–4)

Tjänste- och arbetskollektivavtalet för läkare (LÄKTA 2022–2025) ändras 1.2.2024. De föregående ändringarna i LÄKTA trädde i kraft 1.6.2023. 

LÄKTA:s tillämpningsområde omfattar välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna (t.ex. HUS). LÄKTA tillämpas också i Helsingfors stad.

De kommuner som fortfarande tillämpar LÄKTA t.o.m. 30.4.2025, främst på läkare inom företagshälsovården, fördelar den centraliserade potten på 0,4 procent som en allmän förhöjning inom ramen för sitt gällande lönesystem. Den uppgiftsrelaterade lönen eller motsvarande lönedel och det individuella tillägget höjs 1.2.2024 med 0,4 procent.

Den aktuella uppgörelsen om den centraliserade potten gäller inte veterinärer (bilaga 5). I fråga om veterinärbilagan ges information om uppgörelsen senare. 

Den elektroniska versionen av läkaravtalet (LÄKTA 2022–2025) uppdateras så snart som möjligt.

Ändringarna innebär att löneräkningssystemen och eventuellt också andra datasystem behöver uppdateras.

Detta cirkulär har utarbetats i samråd med FOSU rf och avtalsparterna har nått samförstånd om dess innehåll.
 

1 Centraliserad pott enligt utvecklingsprogrammet 1.2.2024

Den centraliserade potten på 0,4 procent enligt utvecklingsprogrammet för kommun- och välfärdssektorn (tjänste- och arbetskollektivavtal om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027) delas ut 1.2.2024. 

Den centraliserade potten har använts per bilaga. En del av potten används till kostnader som fördelas på nationell nivå och en del fördelas som en lokal pott. Också med denna pott vill de nationella förhandlingsparterna stödja reformen av lönesystemet som trädde i kraft 1.6.2023 (karriärstegssystemet) och bland annat kontinuiteten i vården.

1.1 Den centraliserade potten i de olika bilagorna

Den centraliserade potten fördelas enligt följande:

Bilaga 1 Läkare inom primärvården: Centraliserad pott 0,25 %. Lokal pott 0,15 %.

Bilaga 2 Tandläkare inom primärvården: Centraliserad pott 0,4 %.

Bilaga 3 Läkare inom den specialiserade sjukvården: Lokal pott 0,4 %.

Bilaga 4 Tandläkare inom den specialiserade sjukvården: Centraliserad pott 0,28 %. Lokal pott 0,12 %.

Den centraliserade potten har använts till innehållsliga ändringar i LÄKTA enligt punkt 2 i detta cirkulär. 

1.2 Fördelning av den lokala potten

Karriärstegssystemet har byggts upp i välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna sedan augusti. Parterna har kommit överens om att använda avtalsmedel för systemet från och med 1.6.2023. Utvecklingen av karriärstegssystemet och samordningen av löner kommer att ta flera år. Också år 2024 blir det flera lokala justeringspotter och en pott för lönesamordning. Mer information om detta kommer att ges i ett cirkulär i början av 2024.

Den nu avtalade lokala potten i bilaga 1, 3 och 4 används till att höja karriärstegslönerna på steg 2A–2C (specialiserade läkare och tandläkare) i karriärstegssystemet. Syftet med den lokala potten är att öka löneskillnaden mellan 2A och 2B och/eller 2B och 2C. Märk väl att den lokala lönenivån ska vara lika på steg 2C och 3A.

Löntagarnas karriärstegslöner höjs så att kostnadseffekten inklusive återverkningar uppfylls. Kostnadseffekten varierar beroende på bilaga (se punkt 1.1).

I cirkulär 2/2023 beskrivs principerna för beräkningen av kostnaderna för justeringspotterna. I alla beräkningar ska man beakta förhöjningarnas återverkningseffekter. Genomsnittliga återverkningskoefficienter kan användas som hjälp vid beräkningen av storleken på de belopp som ska riktas till karriärstegslönerna eller de individuella tilläggen. Slutresultatet, dvs. det belopp som använts för totallönen, ska dock granskas och dokumenteras efter fördelningsbesluten.

Exempel:
Användningen av den lokala justeringspotten i bilaga 3

I exemplet används hela den lokala justeringspotten på 0,4 procent i bilaga 3 till att höja lönen i den gällande lönepunkten L3SL002B. Samtidigt ökar skillnaden mellan 2A och 2B. 

Lönen höjs 1.2.2024 för de läkare på steg 2B vars karriärstegslön är lägre än 6 308 euro.

Senare justeringspotter ska bland annat skapa ändamålsenliga skillnader mellan lönerna på andra steg och höja nivåerna på de gällande högsta lönerna. Skillnaderna mellan de högsta löner på karriärstegen ska bli ändamålsenliga.

Exemplet är fiktivt.

1.3. Förhandlingar om den lokala potten

Den lokala potten omfattas av förhandlingsklausulerna i utvecklingsprogrammet. Den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationernas representanter förhandlar om användningen av potten. Målet för förhandlingarna är att ge personalen faktiska påverkningsmöjligheter och att i mån av möjlighet uppnå samförstånd. Då förhandlingsparterna fått tillräcklig information om situationen för lönesystemet är det lättare att nå samförstånd. I det här fallet kan det till exempel betyda att man sammanställer en tabell som ovan (nuvarande nivå, högsta lön på karriärsteget). Över förhandlingarna ska det upprättas ett protokoll där parternas ståndpunkter med eventuella motiveringar framgår.

2 Ändringar i LÄKTA 2022–2025

Ändringarna träder i kraft 1.2.2024, om inget annat sägs i respektive punkt.

2.1 Uppdatering av bestämmelserna om individuellt tillägg

Bestämmelsen om individuellt tillägg (LÄKTA kap. II § 9) har uppdaterats. 

Individuellt tillägg betalas fortfarande i regel på basis av en utvärdering av läkarens/tandläkarens arbetsprestation. Enligt den nya bestämmelsen kan man lokalt bestämma att individuellt tillägg också betalas på basis av kompetens eller lärd grad. En persons arbetsprestationer och förutsättningar att lyckas i arbetet kan förbättras betydligt av till exempel särskild kompetens, doktorsexamen och docentur vid ett universitet. Kompetensen eller den lärda graden kan utgöra en grund för beviljande av ett individuellt tillägg, även om den inte i sig krävs för befattningen eller påverkar karriärstegslönen.    

Yrkesskicklighet har slopats som självständigt kriterium för individuellt tillägg. Yrkesskickligheten bedöms i bred skala som en del av karriärstegssystemet, och därför har överlappningen med det individuella tillägget slopats. 

Tillämpningsanvisningen om det individuella tilläggets minimibelopp har preciserats. Vid kontrollen av om minimibeloppet uppfylls utgår man ifrån den årliga totala summan av karriärstegslönerna och motsvarande uppgiftsspecifika löner inklusive uppgiftstillägg. Om det visar sig att minimibeloppet inte uppfylls, ska de individuella tillägg som fattas delas ut till de läkare/tandläkare som omfattas av bilagan, och bestämningsgrunderna för och nivån på de individuella tilläggen ska ses över. 

Minimibeloppen har inte ändrats i det här sammanhanget.
Lönen för läkare/tandläkare med helhetslön enligt LÄKTA kap. II § 8 räknas inte med. 

Nästa kontroll ska göras före utgången av juni månad 2024. 

2.2 Höjning av den ordinarie lönen under frånvarotid

Bestämmelserna i § 15 och 17 i det lönekapitel som trädde i kraft 1.6.2023 har ändrats. Paragraferna gäller höjning av den ordinarie lönen under avlönad frånvaro och semester. Förhöjd ordinarie lön har använts också vid beräkningen av semesterersättning och semesterpenning.

Från 1.4.2024 används vid beräkningen av förhöjningsprocenten de ordinarie löner som tjänats in för ordinarie arbetstid under tjänsteutövning eller tid i arbete. Med tjänsteutövning eller tid i arbete avses här dagar då läkaren/tandläkaren arbetat eller haft regelrätta lediga dagar. Tidigare beaktades också ordinarie löner som betalats under frånvarotider. Till följd av ändringen höjs förhöjningsprocenten för den ordinarie lön som betalas under frånvarotider och månadsinkomsten motsvarar bättre de genomsnitt-liga inkomsterna för arbetad tid.

Ordinarie lön som betalas för frånvaro under en del av dagen beaktas inte heller när förhöjningsprocenten räknas ut. Från dagslönen avdras då den ordinarie lönen för frånvarotiden med hjälp av timlön (antalet frånvarotimmar x timlönen).

I uträkningen används också åtgärdsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden samt prestationsarvoden som tjänats in för ordinarie arbetstid under kvalifikationsåret. 

Förhöjningsprocenten beräknas på det föregående kvalifikationsåret.

Förhöjningsprocenten enligt den ändrade bestämmelsen tillämpas på oavlönad frånvaro och semester som börjar 1.4.2024 eller senare. Procenten beräknas sålunda på kvalifikationsåret 2023–2024.

Om anställningen upphör före 31.3.2024, tillämpas det nya beräkningssättet dock på semesterersättning och eventuell semesterpenning som gäller semester för det kvalifikationsår som börjat 1.4.2023.

Exempel:

En läkare/tandläkare har under kvalifikationsåret 2023–2024 haft 30 semesterdagar. I semestertiden ingår också lediga dagar, vilket innebär att semestertiden varit 42 kalenderdagar. Läkaren/tandläkaren har också haft sjukfrånvaro med lön i 3 kalenderdagar samt tjänstledighet med lön för utbildning i sammanlagt 4 kalenderdagar. Dessutom har läkaren/tandläkaren haft tjänstledighet utan lön i 2 kalenderdagar. Den ordinarie lönen för de avlönade frånvarodagarna (sammanlagt 49 kalenderdagar) räknas inte med vid beräkningen av förhöjningsprocenten för den ordinarie lönen. För oavlönad tjänstledighet betalas inte ordinarie lön, så den påverkar inte förhöjningsprocenten.

Läkaren/tandläkaren har under kvalifikationsåret 2023–2024 betalats sammanlagt 5 500 euro i åtgärdsarvode/prestationsarvode. Av beloppet har 400 euro tjänats in under det föregående kvalifikationsåret. Dessutom betalas 550 euro i arvode i april under följande kvalifikationsår. I uträkningen beaktas dock bara de arvoden som tjänats in 2023–2024, så summan av de åtgärds-/prestationsarvoden som används i beräkningen är 5 650 euro (5 500 i arvoden som betalats under kvalifikationsåret 2023–2024 - 400 euro som tjänats in under föregående kvalifikationsår + 550 euro som är arvoden för kvalifikationsåret 2023–2024, men som betalats under följande kvalifikationsår).

2.3 Prestationskompensation

Paragraf 16 (prestationskompensation) i lönekapitlet i LÄKTA har trätt i kraft 1.6.2023 för bilagorna 2 och 4. Från 1.2.2024 tillämpas den nya § 16 också på bilaga 1. 

I synnerhet inom primärvården baserar sig en del av inkomsterna för ordinarie arbetstid på lön som betalas på basis av prestationer. På tandläkare inom primärvården och den specialiserade sjukvården (bilaga 2 och bilaga 4) tillämpas bestämmelserna om åtgärdsarvode. Läkarna inom primärvården omfattas av prestationslönebestämmelserna (bilaga 1) fr.o.m. 1.1.2024. I bilaga 2 har det redan i flera år funnits en bestämmelse enligt vilken åtgärdsarvoden som sänkts eller slopats till följd av uppgiftsändringar, till exempel vid övergång till chefs- eller ledningsuppgifter, har beaktats i lönen.

Rubriken på bestämmelsen har nu preciserats till ”Prestationskompensation i utbildnings- och handledningsuppgifter samt i vissa ledningsuppgifter”.

I bestämmelsen föreskrivs att när en läkare eller tandläkare som omfattas av prestations- eller åtgärdsarvodessystemet delvis övergår till chefs-/ledningsuppgifter eller utbildnings-/handledningsuppgifter (t.ex. 20–40 % av den ordinarie arbetstiden), ska också en minskning eller avsaknad av prestationsarvoden för ordinarie arbetstid beaktas vid bestämningen av lönen. Med chefs-/ledningsuppgifter avses främst uppgifter på steg 3A. 

Prestationskompensationen beräknas som genomsnittet av de prestation-sersättningar som betalats läkaren/tandläkaren för arbetade månader under det föregående kvalifikationsåret. Lokalt kan man alternativt fastställa prestationskompensationen på basis av de genomsnittliga prestationsersättningarna för läkare och tandläkare på samma karriärsteg. 
Karriärstegslönen fastställs genom en helhetsbedömning utifrån det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Även uppgiftstillägg betalas, om förutsättningarna för det uppfylls. En så rättvis lönebildning som möjligt främjar kvaliteten på ledarskapet, undervisningen och handledningen.

Märk väl att lönen för både de läkare och tandläkare som inom organisatio-nen övergår till att utföra dessa uppgifter och för nyanställda ska fastställas jämbördigt med beaktande av prestationskompensationen. I fråga om nyanställda används den genomsnittliga prestationskompensationen för anställda på samma karriärsteg. 

Prestationskompensationen utgör en del av den ordinarie lönen. Bestämmelsen om ordinarie lön (kap. II § 14) har därför kompletterats till denna del. 

Prestationskompensationen höjs i situationer där ersättningar och arvoden för prestationer höjs t.ex. genom en allmän förhöjning. 

2.3.1 Precisering i bilaga 2

Steg 3A–3C i karriärstegssystemet för tandläkare inom primärvården har preciserats. Den preciserade texten lyder: På steg 3B och 3C betalas i allmänhet ingen prestationskompensation. 

2.4 Hur särskilt ansvar och särskilda uppgifter inverkar på lönen i prestationsintensivt arbete

När en läkare/tandläkare som omfattas av prestations- eller åtgärdssystemet övergår till uppgifter i bilaga 1, 2 och 4 (särskilt ansvar, särskilda uppgifter) och det innebär en minskning av prestationsarvodena, ska detta beaktas i uppgiftstilläggets belopp.

En sådan situation kan uppstå till exempel när det i läkarens/tandläkarens uppgifter ingår ett särskilt utvecklingsansvar som arbetsgivaren bestämt och som upptar 20–40 % av arbetstiden. Antagandet är då att läkarens/tandläkarens karriärstegslön bibehålls. Om läkaren/tandläkaren arbetar med utvecklingsuppgifter till 100 %, är det dock fråga om en situation som avses i LÄKTA kap. II § 7 (anställda utanför karriärstegssystemet) och lönen bestäms då på nytt.
 
Bestämmelsen i fråga finns i bilaga 1, 2 och 4. 

2.5 Tillämpningsområde för bilaga 1 

Tillämpningsområdet för bilaga 1 i LÄKTA har preciserats. 

Bilagan för läkare inom primärvården gäller 

a) läkare som arbetar inom primärvården inklusive rehabiliterande vårdavdelningar och hemsjukvård
b) läkare som arbetar inom socialvården inklusive uppfostrings- och familjerådgivningar 
c) läkare inom företagshälsovården

Läkarna vid uppfostrings- och familjerådgivningsbyråer hörde tidigare till bilaga 3. 

2.6 Bilaga 1 Läkargrupper som står utanför prestationslönesystemet

Utanför prestationslönesystemet står enligt den nya bestämmelsen i regel läkare som arbetar på vårdavdelningar samt inom hemsjukvården och socialvården inklusive uppfostrings- och familjerådgivningar.

För dessa läkargrupper bestäms karriärstegslönen enligt samma kriterier som för dem som omfattas av prestationslönesystemet.

Eftersom nästan inga prestationer ingår i dessa läkares arbete, hör de inte till prestationslönesystemet. En rättvis lönesättning måste då tillgodoses på andra sätt. En lönedel av motsvarande storlek ska riktas till dessa grupper genom ett uppgiftstillägg. Uppgiftstillägget beräknas utgående från den genomsnittliga prestationsdelen för läkare på samma karriärsteg i prestationsersättningssystemet. Individens lönenivå påverkas dessutom av bland annat arbetserfarenhetstillägg och individuellt tillägg. 

3 Ansökningar 

Möjligheten att ingå avvikande avtal om eventuella extra karriärsteg och om införandet av prestationslönesystemet enligt bilaga 1 har begränsats. Avvikande avtal om dessa frågor förutsätter tillstånd av den nationella LÄKTA-lönegruppen. Ansökan om tillstånd ska göras skriftligt.

Under perioden 1.2–31.5.2024 kan man fortfarande ansöka om tillstånd till både extra karriärsteg och avvikelser från prestationslönesystemet.
 
Ansökan kan skickas till LS-palkkaus@kt.fi. Ansökan kan också göras elektroniskt. De elektroniska blanketterna (på finska) finns på KT kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarnas webbplats:

Ansökan om extra steg i karriärstegssystemet
Ansökan om tillstånd att avvika från prestationslönesystemet

4 Anvisningar

KT, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet har publicerat en mängd gemensamma anvisningar och svar på vanliga frågor. Materialet finns bland annat på KT:s webbplats  www.kt.fi/www.kt.fi/sv/avtal/vanliga-fragor och www.kt.fi/sv/avtal/anvisningar.

4.1. Övergång till prestationslönesystemet senare än 1.1.2024.

KT och Läkarförbundet har beviljat flera välfärdsområden en övergångsperiod för införandet av prestationslönesystemet enligt bilaga 1. Övergångsperioden gäller till 31.5.2024.

Anvisningar för övergångsperioden: 

1. Bestämmelserna om åtgärds- och besöksarvoden i LÄKTA 2022–2025 (bilaga 1 § 3) upphör att gälla 1.1.2024. Lokalt har det varit nödvändigt att avtala om/avtalas att välfärdsområdet tillämpar bestämmelserna i första upplagan av LÄKTA 2022–2025 under övergångsperioden, dvs. högst till slutet av maj 2024.
2. Om välfärdsområdet haft ett lokalt avtal om ett prestations-/åtgärdsarvodessystem som är mer omfattande än/avviker från LÄKTA, kan man fortsätta med det t.o.m. 31.5.2024.
3. Om välfärdsområdet har läkare eller tandläkare med helhetslön, följs de anvisningar som getts tidigare. Också i dessa fall fastställs en prestationsandel som betalas tills prestationslönesystemet införs och börjar generera prestationer som berättigar till ersättning.
4. Om välfärdsområdet för tillfället inte har något åtgärds-/prestationsarvodessystem, ska området bereda sig på att övergå till prestationslönesystemet enligt de tidigare anvisningarna.
   Anvisningar till stöd för införandet av prestationsersättningssystemet i läkaravtalet (LÄKTA bilaga 1) | Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT

5 Riksomfattande förhandlingar 

KT, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet fortsätter att förhandla om bland annat ett förenhetligande av timlönedivisorerna, bestämmelserna om arvoden för intyg och utlåtanden (bilaga 3) och de följande skedena i utvecklingen av systemen med åtgärdsarvoden i bilaga 2 och 4. Parterna kommer att noga följa verkställandet av lönereformen och göra nödvändiga kompletteringar. Alla ändringar siktar på det avtal som träder i kraft 1.5.2025. 

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

Verkställande direktör Markku Jalonen

Förhandlingsdirektör Henrika Nybondas-Kangas

Bilaga 1: Tjänste- och arbetskollektivavtal om ändring av läkaravtalet (LÄKTA 2022–2025)

Bilaga 2: Nya bestämmelser i LÄKTA 2022–2025 1.2.2024