Periodarbete är till fördel för de anställda

Riksdagen håller på att behandla en totalrevidering av arbetstidslagen, en revidering som rentav beretts i trepartsgrupp. Den nuvarande arbetstidslagen är från år 1996 och är i behov av modernisering. På vilket sätt lagen borde ändras är sedan en fråga som det finns många olika uppfattningar om. Förvånande nog har uppdateringen av tillämpningsområdet för periodarbete stött på kritik.

Vad har periodarbetet skapats för? Inom kommunsektorn tillämpas periodarbete framför allt ”på sjukhus, vid hälsovårdscentraler, vårdanstalter och omsorgsinrättningar”, som det nu sägs i lagen, samt på barndaghem som håller öppet dygnet runt.

Den här tiotals år gamla ”ramsan” har dock levt ut sin tid, speciellt som de rättslärda har definierat nämnda organisationer som ”byggnader”. Enligt rådande uppfattning kan man med hänsyn till arbetstidslagen därför inte tillämpa periodarbete i till exempel hemvården (eftersom vården sker i klientens hem) eller i den prehospitala akutsjukvården (eftersom den sker på fältet eller i en ambulans).

En hälsokiosk är ett frågetecken och likaså allt annat sådant social- och hälsovårdsarbete där man kommer klienten till mötes.

Klart är att definitionen behöver ändras. Enligt regeringspropositionen tillämpas periodarbete inom social- och hälsovården samt småbarnspedagogiken ”i familjedagvård enligt lagen om småbarnspedagogik, i andra tjänster inom småbarnspedagogik som förutsätter nattarbete samt i social-, hälso- och veterinärtjänster som är tillgängliga den största delen av dygnet”.

Vid KT är man mycket nöjd med den föreslagna ordalydelsen eftersom möjligheten till att tillämpa periodarbete nu regleras av tjänstens natur, inte byggnaden.

Den föreslagna ändringen av tillämpningsområdet är i själva verket inte särskilt stor eftersom det redan nu, genom beslut av kommunsektorns förhandlingsparter, har varit möjligt att låta utföra periodarbete inom hemvården med stöd av AKTA.

Men vad anser organisationerna inom hälsosektorn nu?

Enligt Tehy är periodarbete ”en för arbetsgivaren billig arbetstidsform som diskriminerar kvinnor och som är usel ur arbetstidsskyddets synvinkel”.

Ja, det stämmer att periodarbete är den enda arbetstidsform som tillåter arbete också på nätter och veckoslut. Men periodarbetet bär väl inte skulden till det, utan det att behovet av service finns dygnet runt, den erbjuds alltid.

Den ändrade riktningen i organisationens logik är ganska ny. Det är inte länge sedan kommunsektorn frångick så kallat formellt periodarbete, dvs. periodarbete med karaktären av dagarbete.

Samma Tehy har vidtagit rättsliga åtgärder för att personal har flyttats från denna ”samhällsfarliga” arbetstidsform till allmän arbetstid. Varför? För att det bara vid tillämpning av periodarbete är arbetstagaren själv som kan välja om han eller hon äter under arbetstid eller inte.

Överföringen till allmän arbetstid innebär en ökning av bundenheten till arbetet med cirka två timmar i veckan. Således ger periodarbetet de facto mera av den omtalade och efterlängtade lediga tiden. Organisationens strategi varierar alltså beroende på situationen.

KT anser att periodarbete behövs uttryckligen inom social- och hälsovården samt småbarnspedagogiken – i verksamheter där service ges oberoende av klockslag.

Arbetarskydd är det att det finns pauser i arbetet, resurserna är mänskliga och den anställda får exempelvis sin veckoledighet i enlighet med kollektivavtalet. Dessa faktorer anknyter på inget sätt till tillämpningen av periodarbete.