Är vårt arbetsfredssystem tidsenligt?

I vårens kollektivavtal avtalades om arbetsfred i kommunsektorn. När avtalen skrevs antog de kommunala arbetsgivarna att de respekteras och att arbetsfreden gäller så att den kommunala servicen som medborgarna tycker är viktig kan garanteras.

Nu har arbetsfreden brutits i kommunsektorn, trots att de kommunala arbetsgivarna inte har någon del i striden mellan regeringen och facket. Förbudet mot övertid och skiftbyte riktar sig mot kommunsektorn och den kommunala servicen trots att lagförslaget inte kommer att tillämpas på kommunsektorn. Situationen är befängd och kommuninvånarna som använder tjänsterna är de som i sista hand straffas. 

Man kan med fog undra om det finländska systemet för arbetsfred är tidsenligt i fråga om rätten till politisk arbetskonflikt och om de politiska stridsåtgärderna står i proportion till den skada de åstadkommer.

Arbetskonflikter är alltid en särskild risk för kommunsektorns tjänster. Enligt nuvarande lagstiftning är det möjligt att med lagliga stridsåtgärder äventyra medborgarnas liv, hälsa och egendom.

KT  hörde sig för bland de kommunala arbetsgivarna i vilken mån vissa organisationers förbud mot övertid- och skiftbyte under arbetskonflikten 26–28 september påverkade den kommunala servicen och verksamheten.

Enligt enkäten har effekterna på kommunsektorn hittills varit mycket små i och med att den politiska stridsåtgärden var så kort. Vid oväntad frånvaro på arbetsplatsen har cheferna eller temporär personal skött arbetet. Personalen var flexibel och all verksamhet kunde tryggas.

Enligt de kommunala arbetsgivarna hade den politiska stridsåtgärden kunnat påverka klient- och patientsäkerheten mycket mer om den hade varat längre. Den pågående konflikten har visat att politiska stridsåtgärder måste begränsas på samma sätt som i de övriga nordiska länderna. Bestämmelserna om skyddsarbete vid samhällsfarliga stridsåtgärder måste revideras så att medborgarnas liv, hälsa och egendom tryggas under alla omständigheter.