Blogginlägg

I år betonas intressebevakningen

Markku Jalonen työmarkkinajohtaja

Arbetsmarknadsåret har börjat med fart såväl i kommunsektorn som i centralorganisationerna. I avtalssystemet för Finlands största arbetsmarknadssektor, kommunsektorn, ingår mer än 30 bestående och för avtalsperioden tillsatta arbetsgrupper, som leds av KT Kommunarbetsgivarna och där både KT och huvudavtalsorganisationerna är representerade. Utöver arbetsgrupperna för kollektivavtalsfrågor har parterna tillsatt flera arbetslivsutvecklingsgrupper. Kommunsektorns huvudförhandlingsgrupp leder förhandlingarna..

En stark tradition av fortlöpande förhandlingar råder i kommunsektorn, och i enlighet med denna tradition bereder arbetsgrupperna ändringar i avtalen under avtalsperiodens gång. Målet för de fortlöpande förhandlingarna är i allmänhet de egentliga avtalsförhandlingarna som i kommunsektorn inleds i slutet av året. En stor utmaning är bland annat att förhandla om en revidering av kollektivavtalen och förhandlingssystemet enligt avsiktsförklaringarna som har att göra med regeringen Marins vårdreform. 

Kommunsektorn har kanske arbetsmarknadens bästa möjlighet till lokala avtal jämfört med andra nationella kollektivavtal. Enligt avtalen ska kommunerna och samkommunerna komma överens om den lokala justeringspott på 0,8 % som delas ut 1.4. Den relativt stora justeringspotten ger en möjlighet att belöna och rätta till lokala missförhållanden i lönerna.

Kollektivavtalsförhandlingarna inleds

Även om de föregående förhandlingarna i kommunsektorn avslutades så sent som före midsommaren i somras har det långa tåget av förhandlingar enligt den finländska modellen redan startat och processen inleds åter i år. Industrisektorn inleder sina avtalsförhandlingar före kommunsektorn.

De kommande förhandlingarna är avgörande för hur Finland återhämtar sig från coronapandemin och fås in på tillväxtspåret, samt hur väl man lyckas öka sysselsättningsgraden, en nödvändighet med tanke på finansieringen av välfärdstjänsterna.

I den offentliga ekonomin har vi hur som helst flera år av ekonomisk anpassning och produktivitetshöjning framför oss, långt efter att vaccineringen förhoppningsvis stoppat smittspridningen och minimerat insjuknandet. 

De lånefinansierade temporära coronastöden har inte bidragit till kommunernas ekonomi med några extra pengar att dela ut. Vi måste komma ihåg att före pandemin var ekonomin redan exceptionellt svag i kommunerna.

Vårdreformen är åter i ett vägskäl

Regeringen Marins mer än tusensidiga förslag till vårdreform behandlas som bäst i riksdagen. Tidtabellen är mycket knapp för den största förvaltningsreformen, företagsöverlåtelsen och personalöverföringen i Finlands historia. När vårdreformen genomförs innebär den en avsevärd förändring i KT Kommunarbetsgivarnas ställning. 

Som en del av lagstiftningspaketet kring vårdreformen finns ett lagförslag om anordnande av intressebevakning för arbetsgivare i kommuner och välfärdsområden. Enligt förslaget skulle KT bli nationell arbetsgivarorganisation inte bara för kommunerna och samkommunerna utan också för välfärdsområdena. Dessutom skulle bolag, stiftelser och andelslag där kommunerna och välfärdsområdena har bestämmande inflytande kunna bli medlemmar i nya KT.

KT erbjuder sektorövergripande förändringsstöd till organisationer som överlåter eller tar emot personal i kommunerna, samkommunerna, de temporära förvaltningarna och kommande välfärdsområdena. Också i övrigt är målet att öka växelverkan och kommunikationen med viktiga kunder och intressentgrupper.

Arbetsmarknadens centralorganisationer påverkar lagstiftningen

KT är inte bara arbetsgivarorganisation för Finlands största arbetsmarknadssektor utan dessutom centralorganisation för arbetsgivarna. För närvarande sitter KT, i egenskap av en av arbetsmarknadens centralorganisationer, i mer än hundra tvåparts- och trepartsgrupper och organisationer och bevakar de kommunala arbetsgivarnas intressen. 

Även om arbetsmarknadens centralorganisationer inte längre gör centrala arbetsmarknadsuppgörelser har de fortfarande en viktig roll i synnerhet i beredningen av arbetslagstiftningen samt pensions- och socialförsäkringslagstiftningen.

Beslut väntas i fråga om sammanslagning av pensionssystemen

KT:s långvariga ambition att slå ihop pensionssystemen i den privata och kommunala sektorn närmar sig ett avgörande. Sammanslagningen av pensionssystemen ingår också i regeringsprogrammet. Kommunala arbetsgivare betalar nu i genomsnitt cirka 4 procentenheter högre pensionsförsäkringsavgift än privata arbetsgivare. I Kevas styrelse föreslog KT:s utsedda representanter en sänkning av arbetsgivaravgiften men de blev nedröstade.

I år inleds också centralorganisationernas förhandlingar om arbetsgivarnas och löntagarnas pensionsavgift i den privata sektorn (ArPL) från år 2022. ArPL-avgifterna utgör grunden för pensionsavgifterna för arbetsgivare och löntagare också i kommunsektorn.

Metoder för att öka sysselsättningsgraden söks 

Det är viktigare än någonsin att öka sysselsättningsgraden nu när pandemin försvagar både samhällsekonomin och den offentliga ekonomin. KT är med i flera trepartsgrupper där man söker metoder för att förbättra sysselsättningen.

Det är viktigt att övergångsperioden vid slopandet av rätten till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa genomförs så att tilläggsresurserna för arbetskraftstjänsterna och den strukturella omläggningen av sysselsättningstjänsterna kan samordnas med den.

 

 

 

Markku Jalonen

Markku Jalonen

Markku Jalonen är kommunsektorns arbetsmarknadsdirektör

Lägg till ny kommentar

Begränsad HTML

  • Tillåtna HTML-taggar: <a href hreflang> <p> <br>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
CAPTCHA Verifiera att du inte är en robot. Skriv bildens tecken i rutan och tryck på Enter.

Mer från denna bloggare