Städerna och sjukvårdsdistrikten är Finlands största arbetsgivare

Städerna och stadsregionerna driver tillväxten och livskraften. De stora städerna och sjukvårdsdistrikten är också Finlands största arbetsgivare.

Helsingfors stad är Finlands största arbetsgivare. Staden sysselsätter cirka 35 000 anställda. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HUS sysselsätter omkring 21 000 anställda som till största delen är yrkesutbildad vårdpersonal.

De följande i ordningen är Tammerfors, Esbo, Åbo, Uleåborg och Vanda. Var och en av de stora städerna har minst 10 000 anställda. Skillnaderna i personalstyrkan kommunerna emellan kan bland annat bero på hur omfattande bolagiseringen är och i vilken form yrkesutbildningen anordnas.

De 21 största städerna, som Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori har sammankallat, har totalt omkring 160 000 anställda enligt uppgifterna för 2016. Det är 38 procent av de kommunalt anställda.

I så gott som varje finländsk kommun är kommunen själv den största arbetsgivaren och sysselsättaren. Samkommunerna för social- och hälsovårdstjänster och för utbildning är också betydande arbetsgivare både regionalt och lokalt. Dessutom satsar kommunerna enligt en försiktig uppskattning en miljard euro per år bara på de direkta åtgärder som arbetslösheten och näringsväsendet kräver.

När vård- och landskapsreformen genomförs kommer över 210 000 anställda att övergå från kommunernas och samkommunernas tjänst till landskapen. Landskapen kommer då att höra till de största arbetsgivarna. Vid det laget har enbart landskapet Nyland uppskattningsvis närmare 60 000 anställda.

Kommunsektorn är Finlands överlägset största arbetsmarknadssektor såväl till personalstyrka som till lönebelopp. I kommunerna och samkommunerna arbetade år 2016 cirka 421 000 löntagare, dvs. en femtedel av den sysselsatta arbetskraften. Lönebeloppet inklusive lönebikostnader uppgick till drygt 20 miljarder euro per år. Dessutom har omkring 28 000 personer på årsnivå oavlönad tjänstledighet eller arbetsledighet.

Effekterna av arbetsmarknadsuppgörelserna inom kommunsektorn påverkar hela samhällsekonomin.

Kommunernas personalstyrka förklaras främst av kommunsektorns omfattande lagstadgade välfärdsuppdrag, av behörighetsvillkor, gruppstorlekar och den arbetsintensiva karaktären i arbetsuppgifterna.

Största delen av personalen arbetar inom social- och hälsovården, undervisningen och småbarnspedagogiken. Kommunernas personalstyrka har under de senaste åren minskat med cirka 1–2 procent per år och beräknas minska ytterligare under de närmaste åren.