Offentliga sektorns pensionsavgift bör vara konkurrenskraftig

I vård- och landskapsreformen överförs en stor del av de offentligt finansierade social- och hälsotjänsterna till den privata sektorn. Det minskar antalet försäkrade i det kommunala pensionssystemet och ökar samtidigt antalet försäkrade i pensionssystemet inom den privata sektorn.

Bland annat på grund av detta har projektgruppen för vård- och landskapsreformen tillsatt en arbetsgrupp för att bedöma om man inom arbetspensionssystemet kan avstå från skilda pensionssystem för den kommunala respektive den privata sektorn.

I arbetsgruppen finns det representanter för bl.a. staten, det privata respektive det offentliga pensionssystemet samt arbetsmarknadsparterna inklusive KT. Arbetsgruppen inleder sitt arbete redan före midsommar. Arbetsgruppens mandatperiod är tänkt att sträcka sig till juni 2018.

Förändringarna i verksamhetsfältet beror inte på pensionssystemen. Den aktuella situationen väcker också frågan om hur systemen svarar på förändringarna i verksamhetsmiljön och förvaltningsstrukturerna. Pensionssystemen kan inte vara den faktor som styr förändringen utan de ska anpassa sig till den nya situationen. I praktiken utgör de nuvarande separata pensionssystemen ett problem i alla slags organisationsförändringar mellan den offentliga och den privata sektorn.

Utgångspunkten för en eventuell förändring är att den inte ska påverka nivån på pensionsskyddet eller intjänad pensionsrätt. Pensionsreformen 2017 som arbetsmarknadsparterna – inklusive KT – förhandlade fram fick den offentliga och den privata sektorns pensionssystem att närma sig varandra och möjliggjorde en sänkning av pensionsavgifterna för de kommunala arbetsgivarna. Pensionsskyddet tjänas in enligt precis samma grunder och i stort sett samma pensionsförmåner beviljas.

KT anser att det är viktigt att nivån på den offentliga sektorns pensionsavgift är konkurrenskraftig jämfört med den privata sektorn. Genom Kevas beslut betalar kommunerna och samkommunerna nuförtiden i praktiken en högre pensionsförsäkringsavgift, vilket beror på den så kallade pensionsutgiftsbaserade avgiften (i framtiden en utjämningsavgift riktad till landskap och kommuner). Nivåskillnaden i pensionsavgifter ger den privata sektorn en alltför stor konkurrensfördel.

Eventuella förändringar mellan pensionssystemen kräver tid. Snabba lösningar är knappast att vänta. Arbetsgruppen kommer grundligt att överväga för- och nackdelarna med eventuella förändringar och deras ekonomiska konsekvenser för olika parter och framför allt för den kommunala ekonomin. Dessutom utvärderar arbetsgruppen konsekvenserna för arbetstagare och arbetsgivare samt för det kommunala pensionssystemet och pensionssystemet inom den privata sektorn.