Bromsen på också vid förhandlingsrundan

Finlands ekonomi är äntligen på uppgång efter flera år av nolltillväxt. Också sysselsättningen har förbättrats, men vi ligger ännu långt efter regeringens sysselsättningsmål på 72 procent.

Finlands bank förutspår att tillväxten blir 2,1 procent i år och 1,7 procent nästa år. Inflationen tilltar en aning, men ökar ändå långsammare än i det övriga euroområdet.

De senaste årens återhållsamma arbetsmarknadsuppgörelser och framför allt konkurrenskraftsavtalets verkningar börjar småningom synas i form av bättre konkurrenskraft och mindre arbetslöshet.

På arbetsmarknaden är det typiskt att också ett litet ekonomiskt uppsving ökar kraven på löneförhöjningar i de kommande förhandlingarna.

De branschvisa arbetsmarknadsförhandlingarna som inleds i höst har en avgörande roll för den fortsatta tillväxten. Det är nödvändigt att kostnadsutvecklingen också i fortsättningen är mycket måttfull. Det är det enda sättet att trygga en fortsatt ekonomisk tillväxt och främja sysselsättningen.

Bättre sysselsättning och kontroll över kostnadsökningen är den bästa medicinen också för de offentliga finanserna och kommunerna.

Man måste komma ihåg att Finland har haft en svag offentlig ekonomi redan i nästan ett decennium. Inkomsterna inom de offentliga finanserna räcker inte till för den offentliga sektorns nuvarande uppgifter och skyldigheter, som riksdagen beslutat om utgående från en snabbare ekonomisk tillväxt. Skuldsättningen fortsätter.

Kommunerna och samkommunerna har under de senaste åren effektiviserat sin verksamhet och bromsat ökningen av arbetskraftskostnaderna och andra verksamhetsutgifter. Trots det svåra ekonomiska läget och utgiftstrycket har ökningen av verksamhetsutgifterna varit måttfull.

Också med tanke på den offentliga och den kommunala ekonomin är det viktigt att fortsätta på den återhållsamma lönelinjen i de kommande arbetsmarknadsförhandlingarna.