Suomeksi
Vanliga frågor
AKTA

Kan förtroendemän eller arbetarskyddsfullmäktiga permitteras? Kan deras ersättare permitteras?

Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga har ett särskilt skydd också i permitteringssituationer. De kan sägas upp om arbetet upphör helt och hållet och det inte går att ordna något annat arbete som motsvarar deras yrkesskicklighet.

Om det finns en uppsägningsgrund kan en förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig permitteras i stället för att sägas upp. En förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig kan permitteras också på grund av att arbetet tillfälligt minskar, men endast om arbetet tillfälligt upphör helt och det inte kan ordnas något annat arbete som motsvarar personens yrkesskicklighet.

I praktiken permitteras förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga sist, förutsatt att de har sådan yrkesskicklighet och erfarenhet att de kan klara av de återstående arbetsuppgifterna.

En förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs ersättare kan permitteras på samma sätt som andra arbetstagare, förutom under den tid som de är ställföreträdare för den ordinarie förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen.

  • Se Kommunala arbetstagare  Anställningshandbok för chefer (2021)
  • Se Kommunala tjänsteinnehavare  Anställningshandbok för chefer (2021)
Vanliga frågor
AKTA

Kommunen har i våras fört samarbetsförhandlingar om permittering av personal på grund av en tillfällig minskning av arbetet till följd av coronapandemin. Kommunen behöver anpassa sin ekonomi också i fråga om personalutgifterna på hösten. Måste kommunen föra nya samarbetsförhandlingar?

På våren fördes samarbetsförhandlingar som gällde permittering av produktionsorsaker, enligt 4 § 4 punkten i lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare, på grund av att arbetet tillfälligt minskat.

På hösten är föremålet för samarbetsförfarandet permitteringar som har en juridiskt sett annan grund, dvs. en ekonomisk orsak som föranleds av behovet av besparingar i personalutgifterna och en tillfällig arbetsbrist som föranleds av detta. Därför måste man på hösten föra samarbetsförhandlingar om nya permitteringsgrunder enligt 4 § 4 punkten i samarbetslagen.

Vanliga frågor
AKTA

En anställd har under sin semester försatts i karantän enligt 60 § i lagen om smittsamma sjukdomar på grund av exponering för coronavirus. Flyttas semestern fram på grund av karantänen?

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när semestern eller den sparade ledigheten börjar eller under den är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall, flyttas de semesterdagar eller dagar av sparad ledighet som infaller under tiden av arbetsoförmåga till en senare tidpunkt enligt AKTA kap. IV § 11 om den anställde anhåller om det utan ogrundat dröjsmål och i mån av möjlighet innan semestern börjar.

Enligt 60 § 1 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar kan beslut om karantän meddelas den som konstaterats eller med fog misstänks ha utsatts för en allmänfarlig smittsam sjukdom. I ett karantänläge enligt 60 § i lagen om smittsamma sjukdomar är arbetstagaren eller tjänsteinnehavaren inte arbetsoförmögen på grund av sjukdom, och därför flyttas inte semestern fram.

Enligt KT har det ingen betydelse när eller i vilket sammanhang exponeringen som lett till karantänbeslutet har skett.  Om arbetstagaren eller tjänsteinnehavaren skulle insjukna under karantänen, flyttas semestern på den anställdes begäran i enlighet med AKTA kap. IV § 11.

Om arbetstagaren eller tjänsteinnehavaren har semester betalas semesterlön enligt bestämmelserna i AKTA kap. IV, även om den anställde för perioden i fråga har försatts i karantän enligt 60 § i lagen om smittsamma sjukdomar.

Vanliga frågor
AKTA

På vilket sätt ska arbetsgivaren erbjuda permitterade eller permitteringshotade anställda annat arbete?

Som ett alternativ till permittering ska anställda som hotas av permittering eller har permitterats erbjudas annat arbete som arbetsgivaren känner till vid tidpunkten för meddelandet om permittering, under varseltiden för permittering och under permitteringen.
I första hand ska anställda som hotas av permittering erbjudas arbete som motsvarar deras uppgifter enligt arbetsavtalet eller tjänsteförordnandet. Om sådant arbete inte finns att tillgå, ska de anställda erbjudas annat arbete som motsvarar deras utbildning, yrkesskicklighet eller erfarenhet. Arbetsgivarens skyldighet att erbjuda annat arbete kan slopas till exempel av orsaker som hänför sig till den permitteringshotade personens hälsa eller arbetarskydd.

Det är arbetsgivarens uppgift att bedöma och vid behov utreda vilka permitteringshotade anställda som kan sköta det arbete som finns att erbjuda och vilka som därmed ska erbjudas arbetet. Dessa andra uppgifter ska erbjudas de permitterade på ett jämlikt sätt med beaktande av ordningsföljden vid reducering av arbetskraften (AKTA kap. VIII § 1 mom. 3; § 4) samt bland annat de permitteringshotades egna arbetsuppgifter och/eller tjänsteåligganden, utbildning och arbetserfarenhet.

Vägran att ta emot ett annat arbete i en permitteringssituation innebär inte att arbete inte ska erbjudas en permitteringshotad på nytt, om inte personen i fråga meddelar att han eller hon vägrar ta emot allt slags annat arbete.

Arbetsgivaren ska erbjuda dem som hotas av permittering allt slags annat lämpligt arbete, men det behöver inte tas emot. Därför är det viktigt att på förhand skapa förfaranden genom vilka de permitteringshotade kan behandlas jämlikt. Sätten att erbjuda arbete avtalas lokalt, till exempel i samband med samarbetsförfarandet, och de anställda som berörs av permitteringen ska informeras om dessa sätt. Om det inte går att komma överens om sätten att erbjuda annat arbete, beslutar arbetsgivaren ensidigt om detta och informerar dem som hotas av permittering om sitt beslut. Information om lediga arbetsuppgifter kan lämnas till exempel via arbetsplatsens e-post, något annat elektroniskt meddelandesystem eller ett textmeddelande.

De permitterade kan exempelvis redan på förhand meddela att de under permitteringstiden inte har för avsikt att ta emot något annat arbete alls eller vissa uppgifter. Saken kan antecknas till exempel i meddelandet om permittering (möjlighet att svara) eller ett meddelande kan ges om hur och senast när en skriftlig vägran kan tillställas chefen.

Om den som hotas av permittering vägrar att ta emot ett erbjudet arbete som inte motsvarar hans eller hennes uppgifter enligt arbetsavtalet eller tjänsteförordnandet, har arbetsgivaren rätt att permittera den anställda. Det är motiverat att begära att meddelandet om vägran lämnas skriftligt.

Vanliga frågor
LÄKTA

Hur bestäms lönen för en praktiserande veterinär när det i tjänsteuppgifterna ingår övervaknings- och inspektionsuppgifter eller andra myndighetsuppgifter som arbetsgivaren ålagt och som veterinären inte utfört tidigare?

Grundlönen för praktiserande veterinärer anses, utöver tjänsteveterinärernas åligganden enligt veterinärvårdslagen, innefatta i genomsnitt 3 timmar i veckan av övervaknings- och inspektionsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och andra myndighetsuppgifter som arbetsgivaren ålagt (punkt 5.1 i tillämpningsanvisningen för § 1 i bilaga 5).

När dessa uppgifter inkluderas i tjänsteuppgifterna för en praktiserande veterinär måste uppgifternas tidsmässiga andel (genomsnittligt antal timmar per vecka) utredas. Om den tid som används för sådana uppgifter i snitt överstiger 3 timmar, bestäms den praktiserande veterinärens uppgiftsrelaterade lön på nytt i enlighet med bilaga 5 § 1 punkt 2.

Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms med andra ord som för en praktiserande veterinär som tjänstgör som chef för hälsoövervakningen eller som ansvarig veterinär. Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms i två delar genom att man räknar ut övervaknings- och inspektionsuppgifternas proportionella andel av grundlönen för uppgifter inom miljö- och hälsoskydd m.m. enligt § 1 punkt 2 och praktikuppgifternas proportionella andel av grundlönen för uppgifter vid praktik enligt samma punkt. Dessa två lönedelar räknas sedan ihop (se punkt 4 i tillämpningsanvisningen för § 1 i bilaga 5).


Svaret har publicerats 20.3.2017 och reviderats 6.8.2021.

Vanliga frågor
LÄKTA

Kan arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren avtala om antalet jourskift på ett sätt som binder tjänsteinnehavaren?

 

I tillämpningsanvisningen till LÄKTA kap. III § 9 mom. 1 finns en bestämmelse om det maximala antalet jourskift och timmar i arbetsplatsjour samt det maximala antalet jourtillfällen i fri jour, om jouren enbart består av fri jour.

En läkare får inte utan samtycke åläggas att ha mer jour än vad som anges i detta moment. Arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren kan avtala annorlunda i frågan.

 

Vanliga frågor
LÄKTA

Ska ordinarie arbetstid, jour o.d. antecknas i samma arbetsskiftsförteckning?

I tillämpningsanvisningen för LÄKTA kap. III § 15 mom. 1 redogörs för vad som borde framgå av en arbetsskiftsförteckning. Enligt tillämpningsanvisningen ska det i arbetsskiftsförteckningen anges när den dagliga arbetstiden börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden ska användas för de uppgifter som ålagts tjänsteinnehavaren. I arbetsskiftsförteckningen antecknas, utöver den ordinarie arbetstiden, även jour som beordrats tjänsteinnehavaren (när jouren börjar och slutar och vilken jourform det är fråga om) och kliniskt mertidsarbete, för att man ska kunna följa bl.a. när den maximala arbetstiden uppnås och bundenheten till arbetet.

Det som nämns i tillämpningsanvisningen ska antecknas i en och samma handling för att man ska få en överblick över tjänsteinnehavarens arbetstid och indirekt också över vilotiden.

Vanliga frågor
LÄKTA

Vad händer om man under uppföljningsperioden för den maximala arbetstiden upptäcker att den maximala arbetstiden kommer att nås redan långt innan uppföljningsperioden löper ut?

Det är skäl för arbetsgivaren att fästa vikt vid att arbetsbelastningen fördelar sig jämnt under uppföljningsperioden samt att arrangemangen med arbete och jour inte leder till att arbetstiden ”har förbrukats” redan innan uppföljningsperioden löper ut.

Arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren kan komma överens om en överskridning av den maximala arbetstiden endast till den del det är fråga om timmar som inte utgör arbetad tid. Sjukledigheter får inte påverka beräkningen av den maximala arbetstiden så att ett större antal arbetstimmar kan beordras på grund av en sjukledighet.

 

Vanliga frågor
LÄKTA

Vad bör man beakta då man avtalar om att överskrida den maximala arbetstiden?

Arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren kan endast komma överens om att den maximala arbetstiden överskrids för de timmar av arbetsplatsjour som inte utgör arbetad tid. I den maximala arbetstiden, som är 48 veckor x 48 timmar, inräknas alla timmar som använts för arbetet samt den tid som arbetstagare stått till förfogande för arbetsgivaren på arbetsplatsen.

Den övre gränsen för antalet arbetstimmar kan överskridas endast för de timmar av arbetsplatsjour som inte utgör arbetad tid, om det avtalats skriftligt mellan arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren för högst ett år. I avtalet kan skrivas in villkor om till exempel en övre gräns för överskridningen av timmar.

 

Vanliga frågor
LÄKTA

Kan utebliven veckovila lämnas oersatt, om veckovilan kunde ha getts, men uteblivit på begäran av läkaren?

I LÄKTA 2018–2019 ingick en bestämmelse om att tjänsteinnehavaren inte har rätt till ersättning för utebliven ledighet i fall där arbetsgivaren har möjlighet att ordna veckovilan, men tjänsteinnehavaren på eget initiativ ber om arbetsarrangemang som innebär att veckovilan inte uppfylls.

Denna bestämmelse saknas i LÄKTA 2020–2021. Utebliven veckovila ska alltså ersättas också i sådana här fall. Detsamma gäller fall där arbetsgivaren tillåter att läkarna sinsemellan ändrar arbetsskift och/eller jourskift och ändringarna leder till att veckovilan uteblir. Av denna anledning bör arbetsgivaren inte tillåta sådana arrangemang.

Vanliga frågor
LÄKTA

Kan dygnsvilan förkortas med samtycke av tjänsteinnehavaren?

Dygnsvilan kan inte förkortas med samtycke av tjänsteinnehavaren.

I LÄKTA kap. III § 5 mom. 2 föreskrivs om under vilka förutsättningar dygnsvilan på 11 timmar i undantagsfall kan förkortas.

 

 

Vanliga frågor
LÄKTA

Kan längden på ett jourskift inom arbetsplatsjour fortfarande vara 24 timmar?

Ett jourskift inom arbetsplatsjour kan fortsättningsvis vara 24 timmar långt, bara tjänsteinnehavaren i enlighet med LÄKTA kap. III § 5 mom. 2 punkt a får en oavbruten vila på minst 3 timmar mellan kl. 23 och 8, vilken räknas in i arbetstiden.

 

Vanliga frågor
LÄKTA

Läkarens ordinarie arbetstid är förlagd till måndag kl. 8.00–12.00 och läkaren har arbetsplatsjour kl. 23.00–8.00. Uppkommer det ersättande vilotid och måste man i sådana fall ge läkaren en oavbruten vila på minst tre timmar efter kl. 23.00?

Efter det arbetsskift som är förlagt till måndag kl. 8.00–12.00 har läkaren getts 11 timmar i dygnsvila så som anges i LÄKTA kap. III § 5 mom. 1.

Då läkaren har jour från kl. 23.00, har dygnsvilan inte förkortats. Det betyder att man inte behöver ge en sådan oavbruten vila på minst tre timmar som avses i LÄKTA kap. III § 5 mom. 2 punkt a, trots att jouren är förlagd till efter kl. 23.00.

Vanliga frågor
LÄKTA

Under vilka förutsättningar kan man förlägga ett arbetspass från måndag kl. 8.00 till tisdag kl. 8.00 så att läkaren har ordinarie arbetstid och arbetsplatsjour och/eller avvikande arbetsplatsjour?

En förutsättning för utförande av ett sådant arbetspass är att dygnsvilan kan förkortas i enlighet med kraven i kap. III § 5 mom. 2 punkt a i läkaravtalet. Enligt punkten ska tjänsteinnehavarna ges en oavbruten vila i minst tre timmar mellan kl. 23.00 och kl. 8.00.

Vanliga frågor
LÄKTA

En tjänsteinnehavares arbetspass pågår från måndag kl. 8.00 till tisdag kl. 9.30 och i det ingår ordinarie arbetstid och arbetsplatsjour. Hur tillämpas i detta fall kap. III § 5 om dygnsvila i läkaravtalet, eller är det kap. III § 17 som ska tillämpas?

I detta fall tillämpas § 5 mom. 2 punkt a i arbetstidskapitlet i LÄKTA. Enligt det ska man i fall som motsvarar det i exemplet ge vila i tre timmar mellan kl. 23.00 och 8.00. Dygnsvilan kan alltså förkortas i fallet, men den uteblivna dygnsvilan måste bli ersatt.

Dygnsvilan på 11 timmar mellan måndag kl. 8.00 och tisdag kl. 8.00 uteblir helt.

Dessutom ska man på tisdag kl. 8.00–9.30 med stöd av LÄKTA kap. III § 5 mom. 1 ge 11 timmar i dygnsvila. Dygnsvilan 11 + 11 (ersättande vilotid) börjar från kl. 9.30.