Suomeksi
Vanliga frågor
UKTA

Flyttas en ledig dag för en lärare inom småbarnspedagogik som insjuknar innan den lediga dagen börjar? (Del G § 8)

Om en anställd blir sjuk före en ledig dag som antecknats i arbetsskiftsförteckningen har personen rätt att begära att den lediga dagen flyttas till en senare tidpunkt. Om den anställde blir sjuk under en ledig dag, kan de följande lediga dagarna flyttas på begäran.

Vanliga frågor
UKTA

Hur avrundas extra lediga dagar? (Del G § 8)

En anställd med full arbetstid tjänar endast in hela lediga dagar, eftersom intjäningen av en dag förutsätter två månaders arbete.

En deltidsanställds lediga dagar avrundas enligt avrundningsreglerna till närmaste antal hela dagar.

Vanliga frågor
UKTA

Hur tjänas extra lediga dagar in om en arbetstagare arbetar deltid en del av året? (Del G § 8)

Antalet extra lediga dagar beräknas genom att man först multiplicerar arbetstidsprocenten med antalet deltidsmånader dividerat med två och därefter lägger till antalet heltidsmånader dividerat med två.

Exempel 1)

En arbetstagare har under intjäningsperioden en arbetstid på 60 procent under 6 månader och full arbetstid de övriga 6 månaderna.

Arbetstagaren tjänar in extra lediga dagar enligt följande:
0,6 x 6 / 2 + 6 / 2 = 4,8 lediga dagar.

Dagarna avrundas till närmaste heltal, dvs. 5.

Vanliga frågor
UKTA

Hur tjänar deltidsanställda in extra lediga dagar? (Del G § 8)

Deltidsanställda tjänar in extra lediga dagar i samma proportion som deras arbetstid är kortare än full ordinarie arbetstid. De extra lediga dagarna räknas ut med hjälp av följande formel:

deltidsprocenten x antalet kvalifikationsmånader /2

Exempel 1)

En anställd har partiell vårdledighet och arbetar 80 procent av full arbetstid så att arbetstiden fördelas på fyra arbetsdagar under veckan. Antalet lediga dagar beräknas genom att man multiplicerar antalet deltidsmånader med arbetstidsprocenten och dividerar resultatet med två, eftersom en ledig dag kräver två månaders arbete.

För tolv fulla kvalifikationsmånader tjänar den anställda in 0,8 x 12/2 = 4,8 lediga dagar. Dagarna avrundas till närmaste antal hela dagar, dvs. 5.

Exempel 2)

En deltidsanställd arbetar 60 procent av full arbetstid.

För tolv fulla kvalifikationsmånader tjänar den anställda in 0,6 x 12/2 = 3,6 lediga dagar. Dagarna avrundas till närmaste heltal, dvs. 4.

Vanliga frågor
UKTA

Hur många extra lediga dagar tjänas in? (Del G § 8)

En heltidsanställd tjänar in en extra ledig dag per två fulla kvalifikationsmånader enligt AKTA kap. IV § 3. En anställd kan tjäna in högst fem extra lediga dagar per år. Det gäller också deltidsanställda.

En heltidsanställd ska alltså alltid arbeta två månader för att tjäna in en extra ledig dag.

Vid uträkningen av fulla kvalifikationsmånader likställs semesterdagar med tjänsteutövningsdagar och arbetade dagar. Andra frånvarodagar än semesterdagar likställs inte med tjänsteutövningsdagar eller arbetade dagar när rätten till extra lediga dagar räknas ut.

Vanliga frågor
UKTA

Ersätts outtagna extra lediga dagar? (Del G § 8)

Lediga dagar som inte tagits ut ersätts inte i pengar. Om lediga dagar blir outtagna till exempel för att anställningen upphör, har den anställda inte rätt till ersättning i pengar.

Arbetsgivaren vet i allmänhet när en tidsbegränsad anställning upphör. Arbetsgivaren ska då se till att de lediga dagarna tas ut under anställningsförhållandet.

 

Vanliga frågor
UKTA

Kan extra lediga dagar beviljas innan intjäningsperioden går ut? (Del G § 8)

I anställningar som gäller tillsvidare beviljas extra lediga dagar i allmänhet efter intjäningsperioden, med de kan också beviljas genast efter att de tjänats in.

Före periodens utgång kan man bevilja högst så många lediga dagar som har intjänats vid tidpunkten i fråga.

 

Vanliga frågor
UKTA

Ska extra lediga dagar tas ut i en omgång? (Del G § 8)

De lediga dagarna kan enligt arbetsgivarens prövning tas ut i en eller flera omgångar.

 

 

 

Vanliga frågor
UKTA

Vem bestämmer när extra lediga dagar tas ut? (Del G § 8)

Arbetsgivaren bestämmer utgående från förslag av den anställda när extra lediga dagar tas ut.

Förslagen bör ges i god tid så att de lediga dagarna hinner antecknas i arbetsskiftsförteckningen innan den ges för kännedom. Ansökningarna om och beviljandet av lediga dagar bör kunna verifieras och de anställda bör känna till gällande praxis.

Arbetsgivaren ska se till att de lediga dagarna tas ut. Det är inte meningen att extra lediga dagar från flera intjäningsperioder ska ansamlas, utan dagarna borde tas ut årligen. Det är ändamålsenligt att intjänade extra lediga dagar tas ut före längre arbets- och tjänstledigheter. Om arbetsgivaren inte kan bevilja extra lediga dagar före en arbets- eller tjänstledighet, till exempel familjeledighet, kan de lediga dagarna dock inte anses ha gått förlorade.

Vanliga frågor
UKTA

När börjar intjäningen av extra lediga dagar? (Del G § 8)

Arbetsgivaren bestämmer när den ett år långa intjäningsperioden för extra lediga dagar börjar.

Intjäningsperioden kan vara

  • verksamhetsåret, dvs. 1.8–31.7
  • kvalifikationsåret, dvs. 1.4–31.3
  • kalenderåret, dvs. 1.1–31.12

Det är viktigt att samma intjäningsperiod tillämpas på alla anställda.

Vanliga frågor
UKTA

Om lärare eller speciallärare inom småbarnspedagogik saknar behörighet, har de då rätt till extra lediga dagar? (Del G § 8)

Rätt till extra lediga dagar har enligt UKTA de som arbetar som daghemsföreståndare, barnträdgårdslärare eller specialbarnträdgårdslärare och som uppfyller behörighetsvillkoren.

Lärare och speciallärare inom småbarnspedagogik som saknar behörighet har inte rätt till extra lediga dagar.

Inte heller barnskötare och personer som tillfälligt arbetar som lärare inom småbarnspedagogik med stöd av 33 § i lagen om småbarnspedagogik har rätt till extra lediga dagar.

Om en lärare inom småbarnspedagogik som uppfyller behörighetsvillkoren vikarierar för en daghemsföreståndare eller en speciallärare inom småbarnspedagogik eller sköter detta arbete tillfälligt, har läraren rätt till extra lediga dagar trots att han eller hon inte uppfyller behörighetsvillkoren för en speciallärare eller daghemsföreståndare.

Vanliga frågor
UKTA

Hur ges deltidsanställda extra lediga dagar? (Del G § 8)

Deltidsanställning påverkar intjäningen av extra lediga dagar. De extra lediga dagar som en deltidsanställd tjänar in motsvarar den ordinarie dagliga arbetstiden för en heltidsanställd (7,65 timmar).

Exempel 1

En deltidsanställd har arbetat 60 procent av full arbetstid under intjäningsåret.

Den anställda har tjänat in 3,6 extra lediga dagar, som avrundas till 4.

Den anställda arbetar 7,65 timmar, dvs. 7 timmar 39 minuter, tre dagar i veckan (mån, tis, ons). Den anställda får 4 hela lediga dagar.

Exempel 2

En arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i 6 månader under intjäningsperioden och då arbetat som deltidsanställd med 50 procent av full arbetstid.

Hon har tjänat in 0,5 x 6/2 = 1,5 extra lediga dagar, som avrundas till 2 hela dagar.
Arbetstagarens ordinarie arbetstid per vecka är 0,50 x 38,25 = 19,13 timmar.

Om arbetstagaren tar ut båda dagarna under samma vecka (på förhand planerad frånvaro), minskar den ordinarie arbetstiden under veckan med 2 x 7,65 = 15,3 timmar.

I arbetsskiftsförteckningen planeras arbete under veckan enligt följande:
19,13 – 15,3 tim. = 3,83 timmar.

Vanliga frågor
UKTA

Hur beaktas en extra ledig dag när arbetsskiftsförteckningen görs upp? (Del G § 8)

En extra ledig dag är i allmänhet känd senast sju dagar innan veckan eller utjämningsperioden börjar.

Om veckan eller utjämningsperioden innehåller extra lediga dagar, förkortar varje sådan dag den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter. Det är då fråga om på förhand planerad frånvaro.

När frånvaron planerats på förhand förkortar varje extra ledig dag arbetstiden med 7 timmar 39 minuter också för deltidsanställda. Att förkortningen är densamma som för heltidsanställda beror på att deltiden beaktats redan i intjäningen av de lediga dagarna.

Exempel

En deltidsanställd arbetar 80 procent av full arbetstid.

Den ordinarie arbetstiden per vecka är

0,80 x 38,25 tim. = 30,6 timmar.

Den anställda får en extra ledig dag på måndag. För resten av arbetsveckan kan man då planera sammanlagt

Om en extra ledig dag överenskoms senare än en vecka innan arbetsperioden börjar är det inte fråga om på förhand planerad frånvaro. Då förkortar den lediga dagen den ordinarie arbetstiden med det antal arbetstimmar som planerats för dagen i arbetsskiftsförteckningen.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

Hur ska man på arbetsplatserna skydda personalen mot coronaexponering och smitta?

Arbetshälsoinstitutet (TTL) har 12.1.2022 uppdaterat sina anvisningar om skydd mot covid-19. I anvisningarna påminner Arbetshälsoinstitutet än en gång om vikten av vaccinationer, avstånd, hygien, munskydd, distansarbete och smarta arbetsarrangemang. Skyddet mot covid-19 på arbetsplatsen baserar sig på den riskbedömning som utförts. Utifrån riskbedömningen bedöms vilka skyddsåtgärder som behövs och vilka skyddsanordningar som ska användas.

Beaktandet av kritiska funktioner

För att säkerställa den operativa verksamheten är det skäl att se till att de kritiska verksamhetsprocesserna tryggas. Som en skyddsåtgärd kan man också överväga att använda andningsskydd av klass FFP2.

När det förekommer mycket virus skyddar ett andningsskydd av klass FFP2 användaren bättre än ett kirurgiskt munskydd även mot luftburen omikron. I synnerhet ovaccinerade borde använda andningsskydd av klass FFP2. Andningsskyddet ska sitta tätt mot ansiktet och användas på rätt sätt.

Mer information om munskydd och andningsskydd finns på Arbetshälsoinstitutet webbplats Corona och arbete:

Andningsskydd av klass FFP2 är effektivare endast om de används korrekt (bl.a. Yles sändning 11.1.2022). Skyddet ska placeras tätt mot ansiktet för att säkerhetsfördelarna ska uppnås. Då är det också betydligt mer ansträngande att använda det under arbetet (inandning och tal).

Om användning av FFP2-skydd krävs, ska man vid riskbedömningen ta hänsyn till hur det ska tas på och användas korrekt samt se till att det sitter tätt mot ansiktet. Också skyddets lämplighet för långvarig användning i flera timmar eller exempelvis vid arbete där man talar ska bedömas som en del av riskbedömningen.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

Måste arbetsgivaren fortfarande föra en förteckning över de arbetstagare som exponerats för coronavirus i sitt arbete, när det är svårt att identifiera smittkällorna?

Enligt Social- och hälsovårdsministeriet (13.1.2022) har lagstiftningen om arbetarskyddet inte ändrats och klassificeringen av coronaviruset är fortfarande densamma, dvs. i princip är anvisningarna desamma som tidigare.

Arbetsgivaren är skyldig att sörja för arbetstagarnas säkerhet och även för deras rättsskydd: om en arbetstagare insjuknar till följd av exponering i arbetet, kan det räknas som en yrkessjukdom. När exponeringssituationer och exponerade arbetstagare har kartlagts på arbetsplatsen, kan företagshälsovården också lätt spåra även en enskild insjuknad arbetstagares exponering i arbetet.

Exponeringen bedöms alltid från fall till fall. Exponering för Covid19-viruset påverkas till exempel av användning av skyddsutrustning eller masker, lokalens storlek, ventilation, avstånd och hur länge mötet varar. Enbart användning eller icke-användning av mask visar inte med säkerhet om exponering har inträffat. Exponering i arbetet förutsätter inte insjuknande, utan en situation där arbetstagaren har haft en faktisk möjlighet att bli smittad.

Ansvarsområdena för arbetarskyddet har gett anvisningar om hur exponeringar på arbetsplatserna ska utredas i enlighet med arbetsplatsens situation och resurser.

I de situationer där man vet att det på arbetsplatsen har funnits en Covid-19-positiv person, antingen som kund eller som arbetstagare, kan man kartlägga vilka arbetstagare som har exponerats genom kontakt med denna person.

I mån av möjlighet kan man även bedöma om arbetstagarens smitta härstammar från arbetsplatsen. För närvarande kan detta inte alltid utredas.

Vid bedömningen av exponeringen ska hänsyn fortsättningsvis tas till alla relevanta faktorer, såsom tiden för och närheten och/eller avståndet till kontakten, eventuell skyddsutrustning som använts, den lokal där man har vistats, ventilationsförhållandena i lokalen osv.

Läs det tidigare svaret på den vanliga frågan När ska arbetsgivaren föra en förteckning över arbetstagare som i arbetet exponerats för farliga biologiska agenser (inkl. corona) och vilka uppgifter ska antecknas i förteckningen? (1.11.2021).