Semester

§ 46 Rätt till semester och tillämpningsområde

mom. 1

Arbetstagarna har rätt till semester enligt § 46–60.

mom. 2

Bestämmelserna i § 46–60 ersätter semesterlagens bestämmelser, om inte något annat uttryckligen bestäms nedan.

mom. 3

Följande bestämmelser i semesterlagen (162/2005) tillämpas: 1 § (tillämpningsområde), 2 § (begränsningar av tillämpningsområdet), 3 § (bestämmelsernas tvingande natur), 5 § 2 mom. (fall där intjänandet av semester inte avbryts), 8 § 2 mom. (arbetstagarens rätt till ledighet på basis av flera på varandra följande arbetsavtal för viss tid), 28 § (semesterlönespecifikation), 29 § (semesterbokföring), 30 § (avvikelse genom kollektivavtal), 35 § (framläggande), 36 § (arbetsrådets utlåtande), 37 § (tillsyn), 38 § (straffbestämmelser), 39 § (ikraftträdande) och 40 § (övergångsbestämmelser).

Dessa bestämmelser i semesterlagen har inte tagits med som en del av detta kollektivavtal, utan det är fråga om hänvisningsbestämmelser.

mom. 4

Om en person samtidigt innehar flera anställningar hos kommunen eller samkommunen, anses dessa utgöra ett enda anställningsförhållande när semesterförmåner ges.

mom. 5

Om en tjänsteinnehavare eller månadsavlönad arbetstagare i anställning hos samma arbetsgivare utan avbrott övergår till att omfattas av detta kollektivavtal, bestäms semestern och semesterersättningen enligt detta kollektivavtal. Från semestern avdras den semester för kvalifikationsåret som eventuellt tagits ut före övergången.

mom. 6

Om man innan anställningsförhållandet upphör kommer överens om ett nytt arbetsavtalsförhållande eller fattar beslut om ett nytt tjänsteförordnande kan arbetsgivaren och arbetstagaren samtidigt komma överens om att de semesterförmåner som intjänats innan anställningsförhållandet upphörde överförs till det nya anställningsförhållandet. Avtalet ska ingås skriftligt.


Tillämpningsanvisning

Om det efter att avtalet om överföring av semesterförmånerna ingåtts och anställningsförhållandet upphört står klart att det trots allt inte blir något nytt anställningsförhållande, ska de intjänade semesterförmånerna betalas på den anställdes begäran.

Om man redan kommit överens om överföring av den semesterersättning som avses i § 58 mom. 3 eller 4, betalas den överförda semesterersättningen till samma belopp som den hade betalats på basis av det avslutade anställningsförhållandet.


§ 47 Grundbegrepp

Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar 31.3.

Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret tar slut.

Semesterperiod är den period som börjar 2.5 och slutar 30.9.

Full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad som berättigar till semester.

Semesterdagar är sådana semesterdagar som intjänats enligt § 50 och som åtgår enligt § 51.

Semestertid är den period som fastställts som semestertid; i den kan utöver semesterdagarna också ingå andra dagar.

§ 48 Full kvalifikationsmånad

En full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad under det kvalifikationsår som föregår semesterperioden,

  1. under vilken arbetstagaren har arbetat minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och
  2. under vilken anställningen har fortgått utan avbrott i minst 16 kalenderdagar.

Strejktid eller annan tid av otillåten frånvaro som ingår i anställningens ingångs- och utgångsmånad avdras från den längd på anställningen som avses i punkt 2.

§ 49 Tid som likställs med arbetad tid

När de i § 48 punkt 1 avsedda kalendermånader som berättigar till semester räknas ut betraktas som likställda med arbetad tid de arbetsdagar eller arbetstimmar under vilka arbetstagaren har varit förhindrad att utföra sitt arbete på grund av

  1. semester eller ledighet enligt § 60 nedan eller 8 § 2 mom. i semesterlagen
     
  2. sjukledighet, för vilken arbetstagaren har eller skulle ha haft ovillkorlig rätt till lön.

Tillämpningsanvisning

Denna punkt tillämpas också då arbetstagaren i stället för sjuklön har fått olycksfallsersättning eller någon annan ersättning för den tid av arbetsoförmåga för vilken arbetstagaren skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön.


  1. moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 § eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen (55/2001)
     
  2. permittering under högst 30 kalenderdagar åt gången
     
  3. sådan studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/1979), under sammanlagt 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret
     
  4. arbetsledighet som beviljats för deltagande i sådan utbildning som behövs för arbetet, under högst 30 kalenderdagar åt gången
     
  5. deltagande i teoretisk utbildning som avses i lagen om yrkesutbildning (630/1998) och som ett gällande läroavtal förutsätter
     
  6. avstängning från tjänsteutövning utan egen förskyllan
     
  7. annan tjänst- eller arbetsledighet under sammanlagt högst 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret, förutsatt att arbetstagaren under kvalifikationsåret har arbetat hos kommunen eller samkommunen under minst 22 arbetsdagar. Om arbetstagaren får semester eller semesterersättning för frånvarotiden på basis av anställning hos en annan arbetsgivare, kan man helt och hållet låta bli att räkna en sådan frånvarotid som likställd med arbetad tid. Som annan tjänst- eller arbetsledighet betraktas också frånvarotid som överskrider de i punkt 2, 5 och 6 nämnda frånvarotiderna.

Tillämpningsanvinsning

Varje dag som är likställd med en arbetad dag anses omfatta det antal arbetstimmar som den skulle ha omfattat om arbetstagaren hade arbetat den dagen.


§ 50 Semesterns längd

mom. 1

Semesterns längd bestäms utgående från antalet fulla kvalifikationsmånader enligt § 48, den anställningstid som inverkar på semestern samt anställningens längd.


Tillämpningsanvisning

Semesterns längd bestäms och semesterersättning betalas separat för varje kvalifikationsår.

I § 51 finns bestämmelser om hur semesterdagar åtgår.


mom. 2

Längden på en arbetstagares semester bestäms på följande sätt:

1.
Arbetstagaren har 31.3 omedelbart och utan avbrott varit anställd i minst 6 månader hos kommunen eller samkommunen och har då totalt i minst 15 år varit anställd hos kommunen eller samkommunen eller stått i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till någon annan arbetsgivare inom en bransch som motsvarar arbetstagarens uppgifter eller i uppgifter som är till väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna. Från anställningstiden avdras strejktid och annan tid av otillåten frånvaro. En tillförlitlig skriftlig utredning över anställningar hos andra arbetsgivare ska visas före utgången av semesteråret i fråga.

Fulla kvalifikationsmånader

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

Semesterdagar

3

6

9

12

15

18

21

24

27

30

33

38


Tillämpningsanvisning

Vad som är väsentlig nytta är en bedömningsfråga. Varje fall avgörs för sig. Vid liknande fall bör en enhetlig praxis eftersträvas.

För den som 31.3.1999 varit anställd hos kommunen eller samkommunen anses, med avvikelse från punkt 1, som ovan nämnd anställningstid den tid som för den anställde enligt detta kollektivavtal t.o.m. 31.3.1999 har räknats som anställningstid som inverkar på rätten till semester, förutsatt att anställningen fortgår utan avbrott.


2 a)
Arbetstagarens anställning hos kommunen eller samkommunen har vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden fortgått utan avbrott i minst ett år. Till denna oavbrutna anställningstid räknas inte tid då arbetet är avbrutet på grund av att arbetstagaren utför aktiv tjänst enligt värnpliktslagen (1438/2007), frivillig militärtjänst enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller civiltjänst enligt civiltjänstlagen (1446/2007).

Fulla kvalifikationsmånader

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

Semesterdagar

3

5

7

9

12

15

18

20

22

24

26

28

2 b)
Om arbetstagaren var anställd hos kommunen eller samkommunen vid kvalifikationsårets utgång 31.3 och då hade minst 10 år i punkt 1 avsedd anställningstid som inverkar på rätten till semester, är längden på semestern 30 semesterdagar i stället för 28, förutsatt att arbetstagaren tjänar in semester under 12 fulla kvalifikationsmånader

3) I övriga fall bestäms längden på semestern enligt följande:

Fulla kvalifikationsmånader

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

Semesterdagar

2

4

5

9

10

13

15

17

19

21

23

mom. 3

En arbetstagares semester är alltid minst så lång som semesterlagen anger.


Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas inte på semesterersättningar. Jämförelseperiod är kvalifikationsåret och inte till exempel någon enskild kvalifikationsmånad.


§ 51 Hur semesterdagar åtgår

mom. 1 Huvudregel (i genomsnitt 5 arbetsdagar per vecka)

När semestern bestäms räknas som semesterdagar de i semestertiden ingående dagar vilka utan semestern skulle vara arbetsdagar som hör till den ordinarie arbetstiden, om inte något annat följer av mom. 2 eller 5.


Tillämpningsanvisning

När det genomsnittliga antalet arbetsdagar i en vecka räknas ut anses söckenhelger som förkortar arbetstiden och dagar som utgör ersättning i form av ledighet vara arbetsdagar.

Om en arbetstagare arbetar fem dagar i veckan, t.ex. från måndag till fredag, från onsdag till söndag eller från tisdag till lördag, tillämpas huvudregeln i mom. 1. Likaså tillämpas mom. 1 om antalet arbetsdagar i en utjämningsperiod är till exempel 4, 5 och 6 under olika veckor, men i genomsnitt 5 arbetsdagar i veckan.

I semestertiden kan, beroende på semesterns längd, utöver arbetsdagar ingå också lediga dagar. Om alla arbetsdagar i en kalendervecka är semesterdagar kan hela kalenderveckan bestämmas vara semestertid, dvs. semestern kan sluta på en söndag.


mom. 2 Arbetstidsarrangemang som avviker från det vanliga

Om det i genomsnitt ingår fler eller färre än 5 arbetsdagar per kalendervecka i den ordinarie arbetstiden, inkluderas i semestertiden arbetsdagar och lediga dagar i samma proportion som annars, och semesterdagar åtgår under semestertiden enligt följande:

  1. I en full kalendervecka ingår 5 semesterdagar.
  2. Semesterdagar under ofullständiga kalenderveckor är de vardagar som ingår i semestertiden, utom lördagar. Om det däremot i semestertiden ingår lördagar och/eller söndagar som hade varit arbetsdagar, är också dessa semesterdagar. Antalet semesterdagar under en ofullständig kalendervecka kan ändå vara högst 4.

Tillämpningsanvisning

Förutsättningarna för tillämpning av mom. 2 avgörs vid den tidpunkt då semester ges. Om det alltså under den kalendervecka eller den utjämningsperiod i vilken semestern ingår eller under vilken semestern börjar eller slutar, utan semestern skulle ingå i genomsnitt fler eller färre än 5 i den ordinarie arbetstiden ingående arbetsdagar per kalendervecka, tillämpas bestämmelserna i mom. 2.

När mom. 2 tillämpas är det i allmänhet befogat att semestern om möjligt tas ut som fulla kalenderveckor eller som längre avsnitt under en utjämningsperiod så att arbetsdagarnas och de lediga dagarnas relativa andel är densamma som under arbetsperioderna. Under ofullständiga veckor kan det också bli nödvändigt med avrundningar. Utgångspunkten är att arbetstidsarrangemanget inte inverkar på semesterns längd. Till exempel är den längsta semestern räknat i semestertid alltid sammanlagt nästan 7,5 veckor (inkluderar inte arbetstidsförkortande söckenhelger).

Antalet arbetsdagar som ska ingå i semestertiden (och som utan semestern skulle vara arbetsdagar) räknas ut med hjälp av följande formel:

 

Arbetsdagar i genomsnitt under en kalendervecka

x

Semesterdagar

5

När semestertiden bestäms ska man se till att rätt antal arbetsdagar (formeln) och semesterdagar ingår i semestertiden.

I det fall som anges i detta moment åtgår inga semesterdagar för sådana arbetstidsförkortande söckenhelger som avses i § 9 mom. 2, även om de infaller under semestern.


mom. 3 Varierande arbetstid per dygn

Om längden på den ordinarie arbetstiden per dygn varierar med mer än 3 timmar, inkluderas i semestertiden arbetstid och ledig tid i samma proportion som annars.

mom. 4 Avrundning

Ofullständiga dagar avrundas till närmaste heltal, varvid 0,5 avrundas uppåt. Om man i fråga om semestrar som hör till samma kvalifikationsår blir tvungen att avrunda semesterdelar två gånger eller fler, ska resultatet bli detsamma som om semesterdelarna hade adderats ihop och avrundningen gjorts på ovan nämnda sätt.

mom. 5 Kontinuerligt treskiftsarbete

För arbetstagare som arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete hela utjämningsperioden räknas som semesterdagar dessutom det antal lediga dagar som behövs för att årsarbetstiden ska kunna jämnas ut till den årsarbetstid som nämns i § 12 mom. 2. Man kan då avvika från § 52 mom. 2–4 med det förbehållet att 20 semesterdagar ska förläggas till semesterperioden och semestern ska vara sammanhängande, om det inte med tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut vid en annan tidpunkt under semesterperioden i en eller flera delar.

§ 52 Bestämning av semester

A Semesterns tidpunkt och kontinuitet

mom. 1

Semestern förläggs till en tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om tidpunkten i enlighet med mom. 6–9 nedan

mom. 2

Av semestern ska 20 semesterdagar, dock minst 65 % av den totala semester som tjänats in under kvalifikationsåret, förläggas till semesterårets semesterperiod (sommarsemester). Semester som förläggs utanför semesterperioden (vintersemester) ska tas ut senast innan nästa semesterperiod börjar.

mom. 3

Av en semester som omfattar minst 25 semesterdagar används 5 till vintersemester utanför semesterperioden, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om något annat.


Tillämpningsanvisning

Om det sammanlagda antalet semesterdagar är mindre än 25 blir de dagar som överstiger 20 semesterdagar vintersemester.


mom. 4

Både sommarsemestern och vintersemestern ska vara sammanhängande, om det inte med tanke på att arbetet ska hållas igång är nödvändigt att den del av sommarsemestern som överstiger 10 semesterdagar tas ut vid en annan tidpunkt under semesterperioden i en eller flera delar.

mom. 5

Semestern får inte utan arbetstagarens samtycke förläggas till moderskaps- eller faderskapsledighet. Om semestern på grund av moderskaps- eller faderskapsledighet inte kan förläggas i enlighet med mom. 1–4, 7 eller 9 i denna paragraf kan semestern tas ut inom sex månader efter att ledigheten tagit slut.


Tillämpningsanvisning

Semestern kan förläggas till föräldraledighet och vårdledighet och då förlänger semestern inte ledigheten.

Om en arbetstagare har beviljats någon annan långvarig arbetsledighet än moderskaps- eller faderskapsledighet kan semestern förläggas till arbetsledigheten, dock med de undantag som anges i § 54 (flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga). Om inget annat avtalas enligt mom. 7 ska semestern alltså tas ut senast 30.4 det år som följer på semesteråret, även om arbetstagaren har t.ex. prövningsbaserad arbetsledighet, föräldraledighet, vårdledighet eller studieledighet. Arbetsledigheten avbryts då för den tid semestern varar.


B Överenskommelse om uppdelning av semestern och om semesterns tidpunkt under anställningsförhållandet

mom. 6

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan under anställningen komma överens om att den del av semestern som överskrider 10 semesterdagar tas ut i en eller flera delar.

mom. 7

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan under anställningen komma överens om förläggningen av semestern under en tidsperiod som börjar vid ingången av det kalenderår då semesterperioden infaller och som slutar följande år innan semesterperioden börjar. Dessutom kan man komma överens om att den del av semestern som överstiger 10 semesterdagar ska tas ut inom ett år efter semesterperiodens slut.


Tillämpningsanvisning

Om anställningen upphör innan den del av semestern som avses i sista meningen i mom. 7 tagits ut, betalas semesterersättning enligt § 58 mom. 1 eller 3. Den semester som avses i sista meningen i mom. 7 ska i semesterbokföringen tydligt särskiljas från sparad ledighet enligt § 53, och på denna semester tillämpas inte bestämmelsen om ersättning av sparad ledighet.


mom. 8

Om anställningen upphör innan arbetstagaren har rätt att ta ut semester enligt mom. 1 och 2 ovan, kan arbetsgivaren och arbetstagaren under anställningen komma överens om att den semester som tjänas in innan anställningen upphör tas ut under anställningen.

mom. 9

En arbetstagare som har mer än 20 semesterdagar kan på eget initiativ komma överens med arbetsgivaren om att högst 5 av de överskridande semesterdagarna tas ut i form av förkortad arbetstid. Avtalet ska ingås skriftligt.

C Arbetstagarnas åsikt om semestertidpunkten

mom. 10

Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna eller deras representanter om de allmänna semesterprinciperna på arbetsplatsen. Innan tidpunkten för semestern bestäms ska arbetstagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten. Arbetsgivaren ska i mån av möjlighet beakta arbetstagarnas synpunkter och bemöta dem jämlikt när tidpunkten för semestrarna bestäms.


Tillämpningsanvisning

Om arbetstagaren är sjukledig när semestertidpunkten bestäms och arbetsgivaren har fått ett läkarintyg där det framgår att sjukledigheten kommer att fortsätta under hela den tid för vilken arbetsgivaren tänkt fastställa semestern eller en del av den, ska arbetsgivaren när arbetstagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt om semestertidpunkten samtidigt uppmana arbetstagaren att meddela om han eller hon vill att semestern ska fastställas till tiden av arbetsoförmåga eller flyttas i enlighet med § 54.


D Meddelande om semestertidpunkten

mom. 11

Arbetstagaren ska meddelas tidpunkten för semestern om möjligt en månad men senast 2 veckor innan semestern eller en del av den börjar, ifall man inte kommer överens om något annat med personen i fråga.

E Dygnets början

mom. 12

Vid semester räknas dygnet börja vid den tidpunkt som anges i § 12 mom. 3 och § 15.

Schema över förläggningen av semester (§ 52 och 54)

 

1:a året

2:a året

 

1.1.20XX                                         31.12

 

1.1.YY                                                                        31.12

30.9

1.10

30.4

 

30.9

1
Semester som arbetsgivaren fastställt
(i säsongarbete
1.1–31.12)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


sommar-semester


vinter-semester


 

 

 

2.5        30.9

1.10

30.4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2
Genom överenskommelse

1.1

 

30.4

den del som överstiger 10 semesterdagar senast 30.9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

Semester som flyttats p.g.a. arbetsoförmåga


sommarsemester

 

 

 

 

 

a) i första hand

 

sommarsemester

 

 

 

 

 

2.5               30.9

b) i andra hand *)

 

 

 


2.5

 

 

31.12

c) om semester inte kan tas ut senast 31.12.20YY:
semestersättning

 

 

 

 

 

 

vintersemester
a) i första hand

 


vintersemester
1.10



30.4

 

 

b) i andra hand

 

 

 

  vintersemester
2.5


31.12

c) om semester inte kan tas ut senast 31.12.20YY:
semestersättning

 

 

 

 

 

 

*) om inte arbetsgivaren och arbetstagaren i enlighet med § 52 mom. 6–9 kommer överens om att semestern tas ut vid en annan tidpunkt
Sparade ledigheter har inte beaktats i tabellen.

 

 

§ 53 Sparande av semester

Av de semesterdagar som en arbetstagare tjänar in varje år kan den del som överstiger 15 semesterdagar tas ut som sparad ledighet efter den semesterperiod som följer på semesterårets semesterperiod, om arbetstagaren och arbetsgivarens representant kommer överens om detta. Den sparade ledigheten tas ut vid en tid som arbetstagaren och arbetsgivarens representant kommer överens om. Om arbetstiden ändras väsentligt eller om arbetstagaren blir permitterad tills vidare, betalas ersättning för varje dag av sparad ledighet som inte tagits ut. Ersättningen beräknas i enlighet med § 55 eller 56.

Tillämpningsanvisning

I allmänhet är det ändamålsenligt att komma överens om sparad ledighet och, om möjligt, när den ska tas ut samtidigt som arbetsgivaren fastställer sommarsemestern i enlighet med § 52 mom. 1–2. Se också tillämpningsanvisningen för § 52 mom. 7.

Om arbetstagaren sparar semester för vilken lönen bestäms enligt § 55 mom. 5 och 6, bestäms lönen för den sparade ledigheten likaså enligt § 55 mom. 5 och 6 när ledigheten tas ut eller semesterersättning betalas för ledigheten.


§ 54 Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga

mom. 1

Om en arbetstagare när semestern eller den sparade ledigheten börjar eller under den är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall, flyttas de semesterdagar eller dagar av sparad ledighet som infaller under tiden av arbetsoförmåga till en senare tidpunkt, om arbetstagaren anhåller om det utan ogrundat dröjsmål och, om möjligt, innan semestern börjar.


Protokollsanteckning

De ändrade bestämmelserna i § 54 tillämpas från 1.3.2014 oberoende av vilket kvalifikationsårs semester det är fråga om.


Tillämpningsanvisning

Motsvarande rätt att flytta semestern eller den sparade ledigheten gäller om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att genomgå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård som innebär arbetsoförmåga under tiden för vården.

En utredning enligt mom. 2 nedan som lämnats till arbetsgivaren innan semestern börjat eller utan ogrundat dröjsmål betraktas som anhållan om att skjuta upp semestern.


mom. 2

På arbetsgivarens begäran är arbetstagaren skyldig att visa upp ett läkarintyg eller, enligt arbetsgivarens prövning, någon annan tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga.

mom. 3

Sommarsemester som skjutits upp på ovan nämnda sätt ska i mån av möjlighet tas ut inom semesterperioden och vintersemester ska tas ut innan följande semesterperiod börjar.

mom. 4

Om flyttad semester inte kan tas ut enligt ovan, kan flyttad sommarsemester tas ut efter semesterperioden under samma kalenderår och flyttad vintersemester inom det kalenderår som följer på semesterperioden. Om semestern på grund av att arbetstagarens arbetsoförmåga fortgår inte kan tas ut ens inom den tid som anges i föregående mening, betalas semesterersättning enligt § 58 mom. 1 eller 3 för den outtagna semestern, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att sommarsemestern tas ut enligt § 52 mom. 7.

mom. 5

Om arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om att semestern tas ut enligt § 52 mom. 7, men detta inte går att genomföra på grund av fortsatt arbetsoförmåga, betalas semesterersättning enligt § 58 mom. 1 eller 3 för den outtagna semestern.

mom. 6

Arbetsgivaren ska meddela tidpunkten för den uppskjutna semestern två veckor eller, om detta inte är möjligt, senast en vecka innan semestern börjar.

§ 55 Uträkning och betalning av semesterlön och semesterersättning

mom. 1

Grunden för uträkning av en arbetstagares semesterlön och semesterersättning enligt § 58 mom. 1 och 2 utgörs av den enligt § 35 mom. 1 uträknade medeltiminkomst som används när semestern eller en del av den börjar eller när semesterersättning betalas.

Huvudregel

mom. 2

I annat än treskiftsarbete räknar man ut semesterlönen genom att multiplicera det i mom. 1 avsedda aritmetiska medelvärdet av medeltiminkomsterna med 1,5 och den därmed förhöjda medeltiminkomsten med det timantal som utan semestern hade varit ordinarie arbetstid för arbetstagaren enligt arbetsskiftsförteckningen.

Protokollsanteckning

Semesterlönen för kvalifikationsåren 2016–2017, 2017–2018 och 2018–2019 bestäms i enlighet med § 4 i det särskilda tjänste- och arbetskollektivavtalet om semesterpenningen för dessa kvalifikationsår.

Semesterlönen för de ovan avsedda semestrarna beräknas genom att man multiplicerar medeltiminkomsten med 1,35.


mom. 3

I treskiftsarbete räknas semesterlönen ut genom att man multiplicerar den i mom. 2 avsedda förhöjda medeltiminkomsten med antalet semesterdagar och därefter med 7,2 i fråga om kontinuerligt treskiftsarbete och med 7,6 i fråga om avbrutet treskiftsarbete vid full arbetstid.

mom. 4

Semesterersättningen räknas ut genom att man multiplicerar den i mom. 2 avsedda förhöjda medeltiminkomsten med antalet semesterersättningsdagar och den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per dygn. Den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per dygn för personer som arbetar full arbetstid i annat än treskiftsarbete är 7,75 timmar, i avbrutet treskiftsarbete 7,6 timmar och i kontinuerligt treskiftsarbete 7,2 timmar.

Arbetstiden och lönen ändras

mom. 5

Om arbetstagarens ordinarie arbetstid och därmed också lönen har ändrats under kvalifikationsåret eller efter kvalifikationsårets slut innan semestern börjar, beräknas semesterlönen och semesterersättningen för den semester som tjänats in under det gångna kvalifikationsåret genom att den oförhöjda medeltiminkomsten som avses i mom. 1 multipliceras med den genomsnittliga arbetstidsprocenten under kvalifikationsåret samt med antalet semester- eller semesterersättningsdagar och med den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per dygn, dvs. 7,75 timmar.

Till semesterlönen och semesterpenningen läggs en förhöjning som beräknas genom att den genomsnittliga timinkomsten enligt mom. 1 multipliceras med 0,5 och med det antal timmar som utan semestern hade varit ordinarie arbetstid för arbetstagaren enligt arbetsskiftsförteckningen.


Protokollsanteckning

Semesterlönen för kvalifikationsåren 2016–2017, 2017–2018 och 2018–2019 bestäms i enlighet med § 4 i det särskilda tjänste- och arbetskollektivavtalet om semesterpenningen för dessa kvalifikationsår.

Den i mom. 5 andra stycket avsedda höjningen av semesterlönen för de ovan avsedda semestrarna beräknas genom att man multiplicerar medeltiminkomsten med 0,35.


Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen tillämpas i situationer där förändringar i arbetstiden och därmed också lönens belopp avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Sådana förändringar i arbetstiden kan bli aktuella bland annat vid övergång till deltidspension, delinvalidpension, partiell sjukledighet eller partiell vårdledighet eller då arbetstagaren av någon annan orsak själv ber om att få arbeta deltid. Bestämmelsen tillämpas också när en anställning ombildas till deltidsanställning. Däremot tillämpas bestämmelsen inte på permittering i form av förkortad arbetstid, utan semesterlönen och semesterersättningen bestäms då enligt mom. 2–4.

Semesterlönen bestäms enligt mom. 5–6 både när arbetstiden förlängs och när den förkortas och lönen därmed ändras.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att semester tas ut enligt § 52 mom. 7 under kvalifikationsåret korrigeras semesterlönen så att den motsvarar lönen enligt mom. 5–6, om arbetstagarens arbetstidsprocent och lön ändras under kvalifikationsåret.


Exempel

En arbetstagare har full arbetstid enligt sitt arbetsavtal under perioden 1.4.2016–30.9.2016. Från och med 1.10.2016 är arbetstiden tillsvidare 50 % av full arbetstid. Den genomsnittliga arbetstidsprocenten under kvalifikationsåret 1.4.2016–31.3.2017 är 75 %.

(6 x 50) + (6 x 100)

 

= 75 %

12
 

 

När arbetstagaren har två veckors semester beräknas semesterlönen på följande sätt: (den genomsnittliga timinkomsten x 75 % x 10 x 7,75) + (0,5 x den genomsnittliga timinkomsten x 38,75).

Vid behov kan den genomsnittliga arbetstidsprocenten beräknas till exempel per löneperiod eller kalenderdag.


Protokollsanteckning

Bestämmelsen i mom. 5 och 6 i denna paragraf tillämpas på semester som tjänats in under kvalifikationsåret 2013–2014 eller senare. Semesterlönen för semester som tjänats in tidigare betalas enligt huvudregeln i mom. 2–4 ovan.


6 mom. 

Om den ordinarie arbetstiden och därmed också lönen för en arbetstagare i treskiftsarbete har ändrats under kvalifikationsåret eller efter kvalifikationsårets slut innan semestern eller en del av den börjar, beräknas semesterlönen och semesterersättningen för den semester som tjänats in under det gångna kvalifikationsåret genom att den oförhöjda medeltiminkomsten multipliceras med antalet semesterdagar och med den genomsnittliga arbetstidsprocenten under kvalifikationsåret samt med 7,2 i kontinuerligt treskiftsarbete och med 7,6 i avbrutet treskiftsarbete. 

Till semesterlönen och semesterersättningen läggs en förhöjning som beräknas genom att den genomsnittliga timinkomsten enligt mom. 1 multipliceras med 0,5 och med den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per dygn (vid full arbetstid 7,2 i kontinuerligt treskiftsarbete och 7,6 i avbrutet treskiftsarbete).


Protokollsanteckning

Semesterlönen för kvalifikationsåren 2016–2017, 2017–2018 och 2018–2019 bestäms i enlighet med § 4 i det särskilda tjänste- och arbetskollektivavtalet om semesterpenningen för dessa kvalifikationsår.

Den i mom. 6 andra stycket avsedda höjningen av semesterlönen för de ovan avsedda semestrarna beräknas genom att man multiplicerar medeltiminkomsten med 0,35.


Övriga specialsituationer

mom. 7

Semesterlönen och semesterersättningen räknas på den oförhöjda medeltiminkomsten,

  1. om arbetstagaren omedelbart före semesterns eller semesterdelens början eller omedelbart efter semesterns eller semesterdelens slut olovligt eller utan giltigt skäl uteblivit från arbetet, eller
  2. om arbetstagaren underlåter att iaktta uppsägningstiden eller häver ett för viss tid ingånget arbetsavtal utan att någon viktig orsak kräver detta, eller om arbetsgivaren häver arbetsavtalet eller arbetsavtalet anses hävt, eller
  3. om semesterpenning har betalats till arbetstagaren under tiden för en månadsavlönad anställning.

mom. 8

Semesterlön betalas i samband med den ordinarie lönebetalning som föregår semestern, om inte något annat överenskoms med arbetstagaren.


Exempel på uträkning av semesterlönen år 2017

se protokollsanteckningen ovan i mom. 2, 5 och 6

En arbetstagare har rätt till 28 semesterdagar, av vilka 20 dagar tas ut i augusti och 8 dagar i december. Medeltiminkomsterna för föregående års IV och innevarande års I, II och III kvartal, uträknade enligt § 35 mom. 1 är 15,06, 15,35, 15,35 och 15,09 euro per timme.

Semesterlönen i augusti:

Semestern tas ut i hela kalenderveckor
(15,06 + 15,35) : 2 x 1,35 x 4 x 38,75 = 3 182,69 €

Semesterlönen i december:

Semestern börjar på en måndag och slutar följande veckas onsdag.
(15,35 + 15,09) : 2 x 1,35 x (38,75 + 24) = 1 289,32 €


Exempel på uträkning av semesterersättningen

En arbetstagares anställning upphör i november. Arbetstagaren har 10 intjänade semesterdagar som inte tagits ut och medeltiminkomsterna är de samma som i föregående exempel.

Semesterersättningen är

(15,35 + 15,09): 2 x 1,35 x 7,75 x 10 = 1 592,39 €


§ 56 Procentuell semesterlön

mom. 1

Om en arbetstagare enligt sitt arbetsavtal har så begränsad arbetstid att bara en del av kalendermånaderna är fulla kvalifikationsmånader, är semesterlönen 9 procent eller, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått minst ett år, 11,5 procent av den lön som betalats eller som förfallit till betalning för arbetad tid under kvalifikationsåret, med undantag av sådan förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete.


Tillämpningsanvisning

I det fall som avses i mom. 1 tjänar arbetstagaren in semester enligt § 50 mom. 2–3.

De arbetstagare som på grund av arbetstidsarrangemanget enligt arbetsavtalet inte får en enda full kvalifikationsmånad har rätt till ledighet och semesterersättning enligt § 60.


mom. 2

Om en arbetstagare som avses i mom. 1 under kvalifikationsåret har varit förhindrad att arbeta på grund av

  1. moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet enligt 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet enligt 4 kap. 6 § eller frånvaro av tvingande familjeskäl enligt 4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen (55/2001),
  2. sjukdom eller olycksfall,
  3. medicinsk rehabilitering som på grund av yrkessjukdom eller olycksfall ges på ordination av läkare i avsikt att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan
  4. bestämmelser som utfärdats av en myndighet för att hindra spridning av en sjukdom eller
  5. permittering

läggs till den lön som utgör grunden för semesterlönen den kalkylerade uteblivna lönen för frånvarotiden och den lön som betalats för frånvarotiden, men i de fall som avses i punkt 2 och 3 högst för 105 kalenderdagar och i de fall som avses i punkt 5 högst för 42 kalenderdagar.

mom. 3

Lönen för frånvarotiden beräknas utgående från arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per vecka och utgående från lönen vid den tidpunkt då frånvaron började. Löneförhöjningar under frånvarotiden beaktas också. Om ingen överenskommelse ingåtts om den genomsnittliga arbetstiden per vecka bestäms den kalkylerade lönen enligt den genomsnittliga arbetstiden per vecka under de 12 veckor som föregått frånvaron.

§ 57 Bestämning av semesterlönen i vissa fall

Om arbetstagaren under en del av kvalifikationsåret har tjänat in semester enligt § 50 och en del av året omfattats av ledighet enligt § 60, bestäms lönen för semestern och ledigheten och semesterersättningen separat för dessa perioder.

§ 58 Semesterersättning när anställningen upphör

mom. 1

När anställningen upphör har arbetstagaren rätt att i stället för semester få semesterersättning för outtagna semesterdagar för vilka semesterersättning inte betalats. När semesterersättningen räknas ut måste anställningstiderna enligt § 50 ha uppfyllts senast vid anställningsförhållandets slut.

mom. 2

Om en arbetstagare under anställningens ingångs- och utgångsmånad har arbetat sammanlagt minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och anställningsförhållandet under ingångs- och utgångsmånaden har fortgått utan avbrott i sammanlagt minst 16 kalenderdagar, till vilka inte räknas strejktid eller annan otillåten frånvaro, och om arbetstagaren inte har fått semester eller semesterersättning under detta anställningsförhållande, räknas denna tid som en full kvalifikationsmånad när semesterersättningen bestäms.

mom. 3

Till en arbetstagare som avses i § 56 mom. 1 betalas när anställningen upphör semesterersättning enligt § 56 mom. 1 för den tid under vilken arbetstagaren fram till dess inte har fått semester eller semesterersättning.

mom. 4

Om en arbetstagare när anställningen upphör inte har tjänat in rätt till semester enligt § 48–50 betalas för den tid som arbetstagaren dittills inte fått semesterersättning en semesterersättning på 9 procent eller, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått minst ett år, 11,5 procent av den lön som betalats eller som förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av sådan förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Om arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller familjeledighet läggs till den lön som ligger till grund för semesterersättningen den kalkylerade uteblivna lönen för frånvarotiden och lön som betalats för frånvarotiden.


Tillämpningsanvisning

Bestämmelsen gäller arbetstagare som på grund av kortvariga anställningsförhållanden inte tjänar in en enda full kvalifikationsmånad samt semesterersättning för deltidsanställda arbetstagare enligt § 60 när deras anställning upphör.

Lönen från frånvarotiden beräknas i tillämpliga delar i enlighet med § 56 mom. 3.


§ 59 Semesterersättning vid militärtjänst eller civiltjänst

När en arbetstagare lämnar sitt arbete för att fullgöra militärtjänst, frivillig militärtjänst eller civiltjänst, betalas semesterersättning enligt § 58 mom. 1 eller 3 även om anställningen inte upphör.

§ 60 Vissa deltidsanställdas rätt till ledighet och semesterersättning

mom. 1

En arbetstagare som på grund av sitt avtalsenliga arbetstidsarrangemang inte tjänar in en enda full kvalifikationsmånad enligt § 48 har rätt att under anställningsförhållandet om han eller hon så önskar få ledigt två vardagar för varje kalendermånad som ingår i anställningsförhållandet.

mom. 2

Arbetstagaren ska innan semesterperioden börjar meddela arbetsgivaren om sin önskan att utnyttja ledigheten. När ledigheten beviljas iakttas i tillämpliga delar semesterbestämmelserna i § 52 och 54.

mom. 3

En arbetstagare har rätt till semesterersättning på 9 procent eller, om anställningen vid utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har fortgått i minst ett år, 11,5 procent av den lön som under föregående kvalifikationsår betalats eller förfallit till betalning för arbetad tid, med undantag av sådan förhöjning som betalas för nödarbete och lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Om arbetstagaren har varit förhindrad att arbeta på grund av moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller familjeledighet läggs till den lön som ligger till grund för semesterersättningen den kalkylerade uteblivna lönen för frånvarotiden och lön som betalats för frånvarotiden.

mom. 4

Till en arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet betalas i samband med ledigheten en semesterersättning enligt mom. 3 i enlighet med semesterlönebestämmelserna i § 55 mom. 8. I annat fall betalas semesterersättningen senast vid semesterperiodens utgång.