§ 13 Ersättning för mertids- och övertidsarbete samt kliniskt mertidsarbete

mom. 1 Mertidsersättning

I mertidsersättning betalas för varje timme av mertidsarbete en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

mom. 2 Övertidsersättning

Som övertidsersättning betalas per övertidstimme en med 50 % förhöjd timlön eller ges ledighet med motsvarande förhöjning.

mom. 3 Ersättning för kliniskt mertidsarbete

Till läkare och tandläkare inom primärvården och tandläkare inom den specialiserade sjukvården betalas ersättning för kliniskt mertidsarbete enligt respektive bilaga. För sådant mertidsarbete betalas inga andra arbetstidsersättningar.

Tillämpningsanvisning

När det gäller kliniskt mertidsarbete bestäms ersättningarna för mertidsarbete och övertidsarbete uteslutande utgående från dessa bestämmelser i bilagorna. Det har ingen betydelse att arbetstiden då eventuellt överskrider den i mom. 2 angivna övertidströskeln. På motsvarande sätt betalas till den som beordrats jour enbart de jourersättningar som anges i tabellerna i § 17 oberoende av om den arbetade tiden under fri jour eller antalet timmar vid arbetsplatsjour blir sådant mertids- eller övertidsarbete som avses i denna paragraf. Vid betalning av arbetstidsersättningar behandlas alltså mertidsarbete som avses i bilagorna, jour samt mertids- och övertidsarbete som avses i denna paragraf separat. 

Ersättningarna bestäms efter lokala förhållanden och vid behov för enskilda läkare, t.ex. som åtgärdsarvoden eller som helhetsarvoden för ett visst antal åtgärder. I lokalt avtalade ersättningar ingår alla arbetstidsersättningar som betalas till läkare för arbetet och utöver detta betalas inte sådana arbetstidsersättningar som bestämts i läkaravtalet.

§ 14 Ersättningar för söndags-, lördags-, helgaftons-, kvälls- och nattarbete

mom. 1    

Ersättningar enligt denna paragraf betalas inte till den som beordrats jour eller utför kliniskt mertidsarbete.

Söndagsersättning

mom. 2      

För arbete som utförs på söndag, självständighetsdagen, första maj, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, midsommardagen, alla helgons dag, nyårsdagen, trettondagen, juldagen och annandag jul samt kl. 18.00–24.00 på lördag och motsvarande tid dagen före de ovan uppräknade helgdagarna betalas utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön för varje arbetstimme eller ges motsvarande ledighet.

Lördagsersättning

mom. 3        

För arbete som utförs kl. 6.00–18.00 på helgfri lördag, med undantag av påskafton eller julafton som infaller på en lördag, betalas en penningersättning på 20 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet för arbetstimmar som utförts under ordinarie arbetstid.

Helgaftonsersättning

mom. 4    

För arbetstimmar som utförs kl. 00.00–18.00 på påskafton, midsommarafton eller julafton som infaller någon annan dag än söndag betalas i helgaftonsersättning utöver den ordinarie lönen en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.

Kvällsarbete

mom. 5  

Med kvällsarbete avses arbete som utförs kl. 18.00–22.00. För kvällsarbete betalas en penningersättning på 15 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet.    

Nattarbete

mom. 6   

Med nattarbete avses arbete som utförs kl. 22.00–7.00. För nattarbete betalas en penningersättning på 30 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet.             

§ 15 Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättningar

En förutsättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och helgaftonsersättning är att

1. arbetet har utförts på arbetsplatsen eller, av särskilda skäl, på en annan plats som chefen har bestämt
    
2. den tid som använts för arbetet eller mängden utfört arbete har utretts på ett tillförlitligt sätt
    
3. arbetet har utförts på grundval av en skriftlig beordran av den behöriga myndigheten.

Tillämpningsanvisning

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare utför övertidsarbete hemma, förutsätter ersättandet av övertidsarbetet förutom en skriftlig beordran om övertidsarbete också tillstånd av chefen. Att utföra övertidsarbete hemma kommer i fråga endast i undantagsfall.

De ersättningar för s.k. obekväm arbetstid som följer av § 14 ges endast för faktiskt arbetad tid. De ges också för mertids- och övertidsarbete.

§ 16 Begränsningar för arbetstidsersättning

mom. 1    

De bestämmelser i detta avtal som gäller ersättning för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, skift-, lördags- och söndagsarbete tillämpas inte på sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare

1. vars ordinarie arbetstid inte är fastställd
    
2. som beviljats rätt att inneha en annan förvärvssyssla vars skötsel tar ordinarie arbetstid i anspråk, om inte den behöriga myndigheten i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen finner det skäligt
    
3. vars lön i fråga om de ersättningar som avses i detta moment har arrangerats på något annat sätt genom särskilda kollektivavtalsbestämmelser.

mom. 2    

Till personer i ledande ställning betalas ersättningar för jour och kliniskt mertidsarbete enligt bilagorna.

mom. 3   

Ersättningar som avses i mom. 1 ges inte till

1. välfärdsområdesdirektören
    
2. välfärdsområdets ledande tjänsteinnehavare (69 § i lagen om välfärdsområden)
    
3. medlemmar i välfärdsområdets/välfärdssammanslutningens ledningsgrupp
    
4. direktörer för omfattande sektorer, omfattande ansvarsområden eller motsvarande omfattande verksamhetshelheter inom välfärdsområdet/välfärdssammanslutningen eller medlemmar i ledningsgrupperna för dessa
    
5. medlemmar i ledningsgruppen för välfärdsområdets affärsverk 

om inte den behöriga myndigheten i välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen finner det skäligt.

Tillämpningsanvisning

Arbetsuppgifterna för en tjänsteinnehavare eller arbetstagare i ledande ställning är av sådant slag att användningen av arbetstiden i allmänhet inte kan övervakas eller att det inte är ändamålsenligt att övervaka den noga.

Organisationernas strukturer och benämningarna på organisationsnivåerna kan variera mellan olika välfärdsområden och välfärdssammanslutningar. Den behöriga myndigheten beslutar när det är fråga om en sådan ledningsgrupp för en sektor, ett ansvarsområde eller motsvarande verksamhetshelhet till vars medlemmar det inte betalas arbetstidsersättningar som avses i denna paragraf. I beslutet bör man beakta ledningsgruppsmedlemmarnas ställning i arbetsgivarens organisation och andra faktorer, till exempel verksamhetshelhetens eller organisationens storlek. Till exempel ett räddningsverk kan vara en omfattande verksamhetshelhet som avses här.

Vid behov förs lokala förhandlingar om saken med representanter för de berörda tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationerna, varvid samförstånd eftersträvas.

Som medlemmar av ledningsgruppen betraktas inte ersättare eller de som har närvarorätt vid sammanträden men inte hör till den egentliga ledningsgruppen med stöd av sin tjänsteställning eller annan ställning.

Medlemmarna av ledningsgruppen för en välfärdssammanslutning står utanför ersättningsbestämmelserna. Dessutom beslutar välfärdssammanslutningens behöriga myndighet i sista hand när det är fråga om en sådan ledningsgrupp för en sektor eller någon annan enhet i välfärdssammanslutningen till vars medlemmar det inte betalas arbetstidsersättningar som avses i denna paragraf. 

§ 17 Jourersättningar

mom. 1 Jourersättningar för arbetsplatsjour

Till läkare och tandläkare betalas för varje timme arbetsplatsjour som utförts utöver den ordinarie arbetstiden och för varje timme arbetad tid under fri jour en timlön som höjts med koefficienten enligt tabellen och som beräknats på den ordinarie lönen. Alternativt ges motsvarande ledighet.

Inga andra arbetstidsersättningar betalas för jouren.

* samt helgdagar som infaller någon annan dag, helgdagsaftnar fr.o.m. kl. 18, midsommarafton och julafton som infaller på någon annan dag än söndag. Se exempel 1 och 2.

Tillämpningsanvisning

Med beaktande av läkarnas och tandläkarnas jourbundenhet är det motiverat att en del av jourersättningarna ges i form av ledighet.

Exempel 1

En läkare har jour från tisdag kl. 15.00 till onsdag kl. 8.00. Arbetsgivaren ersätter en del av jouren i form av ledighet och resten i pengar. Läkarens timlön är 33 euro.

Antalet faktiska jourtimmar är 17, varav 7 ersätts med en timlön som höjts med 1,75 och 10 med en timlön som höjts med 2,5. Med förhöjningarna uppgår antalet timmar till sammanlagt 37,25, varav arbetsgivaren ersätter 5 timmar i form av ledighet dagen efter jouren och senare sammanlagt 15 timmar. Därefter återstår 17,25 timmar att ersätta i pengar, vilket blir 569,25 euro.

Exempel 2, jourersättning under söckenhelger

Söckenhelgsersättningarna ges på samma sätt som söndagsersättningarna.

En läkare har jour på trettondagen. Trettondagen den 6 januari infaller på en tisdag.

Läkarens jourpass börjar på tisdag kl. 9 och slutar onsdag morgon kl. 8.

Läkaren får samma ersättningar som på veckoslut, dvs. fram till kl. 22 enligt koefficienten 2,25 och från kl. 22 till kl. 8 på onsdag morgon enligt koefficienten 3.

mom. 2 Ersättningar för fri jour

För varje timme fri jour betalas minst en grundersättning enligt tabellen nedan.

När procenten för grundersättningen för fri jour bestäms lokalt, höjs procenttalen i tabellen nedan beroende på bland annat

• hur bindande jouren är (den beredskapstid som fastställts för läkaren/tandläkaren),
• jourens belastningsgrad (andelen arbetad tid och upprepningen av perioder med arbetad tid och vilotidens längd mellan perioderna) och
• hur ofta läkarna har jour (det genomsnittliga antalet jourtillfällen i månaden per läkare/tandläkare som deltar i jouren).

Veckoslutsersättning betalas för tiden från fredag eller från vardag före söckenhelg/julafton/midsommarafton kl. 18.00 till måndag/nästa vardag kl. 8.00.

Ersättningen beräknas på läkarens/tandläkarens oförhöjda timlön eller alternativt ges motsvarande ledighet. 

För arbetad tid betalas en ersättning enligt mom. 1 eller ges motsvarande ledighet. Dessutom betalas åtgärdsarvoden och arvoden för utlåtanden och intyg enligt bilaga 1–3.

Tillämpningsanvisning

Med beredskapstid avses den tid inom vilken den jourhavande efter kallelse ska infinna sig på arbetsplatsen klar att börja arbeta.

Vid fri jour anses den arbetade tiden börja löpa när den jourhavande efter kallelse har infunnit sig på arbetsplatsen klar att genast börja arbeta. Den arbetade tiden upphör när arbetet är slutfört.

Betalning av grundersättning

Grundersättning betalas för varje timme som läkaren eller tandläkaren har haft jour enligt den fastställda jourplanen. Om jouren varar längre än vad som planerats i förväg, fastställer arbetsgivaren i efterskott de timmar som överstiger jourplanen och betalar ersättning enligt arbetade timmar.

Vid fri jour kan arbetsgivaren ge läkaren/tandläkaren möjlighet att vistas på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet om läkaren/tandläkaren inte hinner ta sig från sin normala bostad till arbetsplatsen inom den förutsatta tiden. Det innebär dock inte att den fria jouren därmed blir arbetsplatsjour, utan ersättningarna betalas enligt ersättningarna för fri jour.

mom. 3 Arbetad tid som underskrider en timme

Om den arbetade tiden under fri jour underskrider en timme betalas ersättningen för arbetad tid enligt mom. 1 ändå för en timme. Om det i en och samma timme ingår flera pass arbetad tid som är kortare än en timme eller utöver arbetad tid också telefonkonsultation, betalas för dessa sammanlagt ersättning för högst en timme. Samma timme innebär tiden från den arbetade tidens början och framåt i kronologisk ordning.

mom. 4 Telefonkonsultation eller annan distanskonsultation i samband med jour

Tid som använts för telefonkonsultation eller annan distanskonsultation i samband med jour betraktas som arbetad tid. För telefon- eller distanskonsultation under fri jour ges en ersättning som motsvarar den tid som använts för konsultationen, såvida inte läkaren för samma timme får högst en timmes ersättning enligt ovan.

Med telefonkonsultation och annan distanskonsultation i samband med jour avses överläggningar och anvisningar om vården av en patient, antingen mellan den jourhavande läkaren/tandläkaren och en annan jourhavande läkare/tandläkare vid samma sjukhus (i allmänhet s.k. primär- eller bakjourhavande) eller med den person bland vårdpersonalen som närmast är ansvarig för vården av patienten när läkaren/tandläkaren inte är på plats, eller med en jourhavande läkare/tandläkare vid ett annat sjukhus eller inom primärvården.

Ersättning för telefonkonsultation eller annan distanskonsultation betalas inte om läkaren enbart kallas till sjukhuset eller om läkaren/tandläkaren, efter att eventuellt ha gett vårdföreskrifter, med anledning av telefonsamtalet beger sig till sjukhuset.

Tillämpningsanvisning

Det bör finnas en tillförlitlig utredning om telefonkonsultationen eller distanskonsultationen (datum, klockslag, namnet på den som begärde konsultation samt konsultationens orsak och längd). För telefon- och annan distanskonsultation ges ersättning för den tid som läkaren/tandläkaren använt till att studera journalhandlingarna och till att skriva ner och/eller ge vårdanvisningar (om det tagit t.ex. 16 minuter antecknas denna tid som konsultationens längd och ersättning ges för 16 minuter).

mom. 5 Resekostnadsersättning till jourhavande läkare

Till en jourhavande läkare som har arbetsplatsjour betalas inte ersättning för resekostnader som föranleds av resor mellan jourplatsen och bostaden (är arbetsresa). Om en sådan arbetsresa är längre än läkarens/tandläkarens normala arbetsresa till läkarens/tandläkarens fasta tjänstgöringsställe, betalas ersättning för de extra kostnaderna (VÄLKA bilaga 6 § 2 mom. 2). Hembesök och andra besök av den som har arbetsplatsjour är tjänsteförrättningsresor, som ersätts enligt bilaga 6 i VÄLKA.

Om en jourhavande läkare under fri jour blir tvungen att till följd av sina tjänste-/arbetsuppgifter bege sig till arbetsplatsen, ersätts resekostnaderna i den mån de är rimliga (gäller vanligen egen bil eller eventuellt taxi). För resa under jour från en fritidsbostad till arbetsplatsen och tillbaka betalas ersättning högst som från den egentliga bostaden eller hemmet.

På basis av VÄLKA bilaga 6 § 6 mom. 2 betalas jourhavande läkare/tandläkare inom primärvården dagtraktamente för tjänsteförrättningsresa i anslutning till jourtjänstgöring, om

• läkaren/tandläkaren under ett jourskift som en myndighet beordrat måste övernatta någon annanstans än i sin bostad
• tjänsteförrättningsresan sträcker sig längre än 15 km från läkarens/tandläkarens bostad och tjänsteställe
• förutsättningarna för betalning av dagtraktamente uppfylls i övrigt.
   

Om jourplatsen för en läkare/tandläkare inom primärvården samtidigt är den plats där läkaren/tandläkaren huvudsakligen utövar sin tjänst (tjänsteställe)/har sitt fasta tjänstgöringsställe, betalas inget dagtraktamente. Som ett här avsett huvudsakligt tjänsteställe/fast tjänstgöringsställe betraktas också en jourplats där läkaren/tandläkaren i medeltal arbetar över 15 % (ca en arbetsdag) av sin ordinarie arbetstid.

§ 18 Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet

mom. 1 a Uträkning av timlön 1.5.2025–31.1.2026

Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och helgaftonsarbete samt jourersättning får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad

1. med 160 (läkare och tandläkare inom primärvården)
2. med 163 (läkare och tandläkare inom den specialiserade sjukvården)

mom. 1 b Uträkning av timlön från 1.2.2026

Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och helgaftonsarbete samt jourersättning får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad med 160. 
mom. 2 Uträkning av timlön i deltidsarbete

Timlönen för en deltidsarbetande får man genom att dividera den ordinarie lönen för en kalendermånad (deltidslönen) med det tal man får då den ordinarie arbetstiden för den deltidsarbetande (deltidsarbetstiden) divideras med den fulla arbetstiden och multipliceras med den i mom. 1 angivna månadslönedivisorn för en anställd med full arbetstid.

Tillämpningsanvisning

Formel för timlön:

mom. 3

I andra fall än de som avses i mom. 1 och 2 får man den behövliga timlönen genom att dividera den ordinarie lönen med det tal som motsvarar antalet timmar som används till ordinarie arbete under en månad.

§ 19 Penningersättning och ersättning i form av ledighet

mom. 1 Tidpunkten för penningersättningar

Penningersättning ska betalas senast under den kalendermånad som följer efter utförandet av det arbete som berättigar till ersättning. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut.

mom. 2 Ersättning i form av ledighet

Arbetstidsersättning i form av ledighet som avses i detta avtal ges senast under de tre månader som följer på utgången av den arbetsvecka eller den arbetsperiod som berättigar till ersättning, om inget annat avtalas med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren eller lokalt.

Om den planerade ersättningen i form av ledighet inte har kunnat ges inom denna tid, betalas en penningersättning senast under den kalendermånad som följer efter att tiden för givande av ersättning i form av ledighet gick ut.

Tillämpningsanvisning

Jourersättning i form av ledighet (jourledighet) bör i allmänhet ges som hela arbetsveckor. Då motsvarar 38 timmar 15 minuter jourledighet en veckas ledighet i ordinarie arbetstid. Under en söckenhelgsvecka är jourledigheten mindre i motsvarande grad som den ordinarie arbetstiden är kortare.

Om jourledighet ges för en kortare period än en kalendervecka, iakttas som riktgivande i tillämpliga delar bestämmelserna om en avbruten arbetsvecka i § 5 mom. 3 i arbetstidskapitlet. Under en sådan vecka är den ordinarie arbetstiden en veckas ordinarie arbetstid (38 timmar 15 minuter), under en söckenhelgsvecka kortare enligt söckenhelgsförkortningen, minskad med mängden jourledighet, oberoende av på vilket sätt arbetstiden i respektive vecka har fördelats på de olika arbetsdagarna. Om jourledighet ges efter det att arbetsskiftsförteckningen för veckan i fråga har lagts fram, motsvarar jourledigheten de timmar ordinarie arbetstid som planerats i arbetsskiftsförteckningen. Motsvarande förfarande iakttas under en arbetsperiod.

En del av ersättningen för arbetsplatsjour i form av ledighet bör i mån av möjlighet ges omedelbart under läkarens/tandläkarens följande arbetsdag efter jouren (se § 23 om ledig dag efter arbetsplatsjour), om det inte annars är möjligt att ordna dygnsvilan (§ 8).

Ersättning i form av ledighet ges i det anställningsförhållande där ledigheten har intjänats eller i ett annat anställningsförhållande med samma lönenivå hos samma arbetsgivare. Om ersättning i form av ledighet inte har kunnat ges inom utsatt tid, betalas penningersättning enligt det tjänste- och arbetskollektivavtal som gäller vid betalningstidpunkten. Penningersättningen betalas utgående från lönen vid betalningstidpunkten.

Exempel

Arbetsskiftsförteckningen för en läkare inom primärvården görs upp för en treveckorsperiod. Under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren har jourledigt hela den vecka då långfredagen infaller och semester under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Ordinarie arbetstid under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter - 38 timmar 15 minuter (beviljad jourledighet 30 timmar 39 minuter, förkortningen p.g.a. långfredagen är 7 timmar 39 minuter) - 7 timmar 39 minuter (annandag påsk) - 15 timmar 18 minuter (7 timmar 39 minuter + 7 timmar 39 minuter, semesterdagar som annars hade varit arbetsdagar) = 53 timmar 33 minuter.

mom. 3 Flyttning av ledighet när tjänsteinnehavaren/arbetstagaren insjuknar

Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren insjuknar innan en ledighet som utgör arbetstidsersättning börjar eller under en sådan ledighet, tillämpas samma förfarande som vid flyttning av semester i motsvarande situationer (§ 11 i semesterkapitlet i VÄLKA), och arbetsgivaren har då rätt till den del av sjukdagpenningen som motsvarar den lön som betalats för sjukdomstiden. Om det efteråt konstateras att sjukdagpenning inte betalas till arbetsgivaren, anses ledigheten som utgör arbetstidsersättning uttagen och förbrukad enligt den ursprungliga bekräftelsen.

§ 20 Ersättning till läkare som inkallas till arbete under sin lediga tid

Läkare och tandläkare som inkallas till arbete under sin lediga tid kan betalas ersättning för arbetet i enlighet med detta avtal eller i tillämpliga delar enligt bestämmelserna i respektive bilaga, så som närmare bestäms lokalt.