§ 11 Mertids- och övertidsarbete

mom. 1 Definition av mertidsarbete

Mertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens ordinarie arbetstid (§ 5) och som inte är övertidsarbete eller sådant kliniskt mertidsarbete som avses nedan i mom. 3 eller sådan jour som avses i § 12.

mom. 2 Definition av övertidsarbete 

Övertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande antal timmar och som inte är sådant kliniskt mertidsarbete som avses nedan i mom. 3 eller sådan jour som avses i § 12: 38 timmar 15 minuter x antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren.

Om en arbetsvecka eller arbetsperiod avbryts på grund av semester, bestäms övertidsgränsen enligt följande:

1. Om semestern inte var känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, sänks övertidsgränsen med det timantal som har antecknats för semesterdagarna i arbetsskiftsförteckningen. Övertidsgränsen för deltidsanställda sänks på motsvarande sätt med det timantal som har antecknats för semesterdagarna i arbetsskiftsförteckningen.
    
2. Om semestern var känd när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, sänks övertidsgränsen med 7 timmar 39 minuter per semesterdag. Även för deltidsanställda sänks övertidsgränsen med 7 timmar 39 minuter per semesterdag.

mom. 3 Definition av kliniskt mertidsarbete

Med kliniskt mertidsarbete avses sådant kliniskt mottagningsarbete för en läkare eller tandläkare inom primärvården och sådant kliniskt arbete för en tandläkare med specialisttandläkarrättigheter och full arbetstid i huvudtjänst inom den specialiserade sjukvården som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden och som inte utförs under den ordinarie arbetstid som antecknats i läkarens/tandläkarens arbetsskiftsförteckning eller under jourtid.

Tillämpningsanvisning

Se § 13 om arbetstidsersättningar.

I läkaravtalet finns inga bestämmelser om s.k. kliniskt mertidsarbete för läkare inom den specialiserade sjukvården. Också för läkare med full arbetstid inom den specialiserade sjukvården kan arbetstidsersättningar för s.k. kliniskt mertidsarbete avtalas lokalt i avvikelse från arbetstidsbestämmelserna i läkaravtalet, t.ex. när en läkare utöver sin ordinarie arbetstid utför sådant patientarbete vid sjukhus eller på någon annan plats som arbetsgivaren bestämt (t.ex. vid en hälsocentral) och på förhand har planerats i den arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren godkänt.

Den lokala arbetsgivaren beslutar om behovet och ordnandet av kliniskt mertidsarbete och för det kliniska arbetet utarbetas en plan, av vilken bl.a. ska framgå vilka undersökningar och behandlingar som ska utföras som kliniskt arbete, mängden åtgärder och en kostnadsberäkning. Respektive läkare som deltar i detta arbete ska godkänna planen och förbinda sig att genomföra den.

§ 12 Jourhavande läkare/tandläkare

I § 12 a och 12 b finns bestämmelser om jour. § 12 a tillämpas på tjänsteinnehavare och 12 b på arbetstagare.

§ 12 a Grundläggande jourbegrepp i läkaravtalet (tjänsteinnehavare)

mom. 1 Allmän definition på jour

Hälso- och sjukvårdsjour innebär brådskande vård och vårdbedömning, som inte kan skjutas upp utan livsfara eller betydande olägenhet för hälsan. (Se 50 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) samt jourförordningen (583/2017) (hänvisningsbestämmelse).)

Med jour avses i läkaravtalet att en läkare eller tandläkare på arbetsgivarens beordran vistas på arbetsplatsen eller någon annanstans, redo att vid behov arbeta utom sin ordinarie arbetstid.

Arbetsgivaren beslutar om jourformerna och när jourerna ska börja och sluta.

Tillämpningsanvisning

Jour utöver ordinarie arbetstid hör till varje läkares och tandläkares tjänsteplikter. Vid verkställandet av jourskyldigheten bör särskilt beaktas belastningen i arbete som utförs nattetid samt begränsningarna av jourmängden.

Välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen måste se till att det finns tillgång till brådskande vård under alla tider på dygnet.

Jourskyldigheten gäller endast sådan jour inom hälso- och sjukvården som definieras i lagstiftningen.

Arbetsgivaren ska årligen med beaktande av vilotiderna bedöma vilka resurser jouren kräver och se till att det finns tillräckligt med läkare och tandläkare för jouren. Arbetsgivaren följer upp de läkar- och tandläkarresurser som jouren förutsätter och antalet jourtimmar under veckan och olika tider på dygnet.

Bland annat med tanke på patientsäkerheten och läkarens eller tandläkarens ansvar är det nödvändigt att jourformen (se mom. 2) och den beredskap som den förutsätter fastställs exakt.

En läkare/tandläkare får inte utan sitt samtycke åläggas arbetsplatsjour i över 85 timmar eller mer än fem gånger per månad och inte heller fri jour mer än sex gånger per månad. Om jouren består enbart av fri jour räknas bara antalet jourtillfällen. Vid fri jour räknas en högst 24 timmar lång period som ett jourtillfälle.

Jourgränsen nås när någon av begränsningarna uppfylls (antingen jourtimmarna eller antalet jourtillfällen).
För läkare/tandläkare som är deltidsanställda eller som har fyllt 55 år minskas jourskyldigheten om det är möjligt med tanke på verksamheten.

Angående akutläkare, se punkt 2 i tillämpningsbilagan till arbetstidskapitlet.

mom. 2 Jourformer

Arbetsplatsjour

Med arbetsplatsjour avses sådan dygnetruntjour (jour t.ex. från kväll till morgon) eller deldygnsjour (jour t.ex. från kväll till natt) som en läkare/tandläkare utför på arbetsplatsen.

Angående ledig dag efter arbetsplatsjour, se § 23.

Fri jour

Med fri jour avses jour som en läkare utför någon annanstans än på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren fastställer årligen beredskapstiden vid fri jour.

Tillämpningsanvisning

Vid fri jour är läkare och tandläkare skyldiga att vara anträffbara per telefon eller på något annat motsvarande sätt och efter kallelse vid behov omedelbart bege sig till arbetsplatsen.

Fri jour kan ändras till arbetsplatsjour eller arbetsplatsjour till fri jour också mitt under kalenderåret, om det sker väsentliga förändringar i jourbehovet.

Om andelen arbetad tid under fri jour överstiger i genomsnitt 50 % på årsnivå, ska jourformen ändras till arbetsplatsjour. Ingen ändring behövs, om ingen del av den fria jouren infaller kl. 23–8. När arbetsgivaren överväger att ändra fri jour till arbetsplatsjour, ska arrangemanget även bedömas enligt bestämmelsen om den maximala arbetstiden (se § 22).

Om merparten av den arbetade tiden under fri jour infaller nattetid så att det knappt blir någon oavbruten vila, ska man sträva efter att lätta på uppgifterna för den jourhavande läkaren/tandläkaren under dagen efter jouren.

mom. 3 Jourskift

Längden på jourskift kan enligt behov variera mellan några timmar (t.ex. 6–10 timmar) och ett helt dygn (24 timmar). Vid fri jour kan ett jourskift också vara längre. (se t.ex. tillämpningsanvisningen för § 9 i arbetstidskapitlet).

Exempel

Ett långt jourskift kan pågå från lördag kl. 8.00 till söndag kl. 8.00. Ett jourskift kan också pågå en del av dygnet, t.ex. onsdag kl. 16.00–21.00.

Tillämpningsanvisning

Se § 5 i arbetstidskapitlet om bestämning av den ordinarie arbetstiden.

§ 12 b Grundläggande jourbegrepp i läkaravtalet (arbetstagare)

Hälso- och sjukvårdsjour innebär brådskande vård och vårdbedömning, som inte kan skjutas upp utan livsfara eller betydande olägenhet för hälsan. (Se 50 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) samt jourförordningen (583/2017) (hänvisningsbestämmelse).)

Med jour avses i läkaravtalet att en läkare eller tandläkare på arbetsgivarens initiativ vistas på arbetsplatsen eller någon annanstans, redo att vid behov arbeta utom sin ordinarie arbetstid.

Jouren för läkare i arbetsavtalsförhållande baserar sig på samtycke (5 kap. 17 § och 2 kap. 4 § i arbetstidslagen, hänvisningsbestämmelse).

Arbetsgivaren beslutar om jourformerna och när jourerna ska börja och sluta.

Tillämpningsanvisning

För att verksamheten ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt är det viktigt att också läkare och tandläkare i arbetsavtalsförhållande har jour. Vid verkställandet av jouren bör särskilt beaktas belastningen i arbete som utförs nattetid samt jourmängden.

Arbetsgivaren ska årligen med beaktande av vilotiderna bedöma vilka resurser jouren kräver och se till att det finns tillräckligt med läkare och tandläkare för jouren. Arbetsgivaren följer upp de läkarresurser som jouren förutsätter och antalet jourtimmar under veckan och olika tider på dygnet.

Bland annat med tanke på patientsäkerheten och läkarens eller tandläkarens ansvar är det nödvändigt att jourformen (se mom. 2) och den beredskap som den förutsätter fastställs exakt.

På jourhavande läkare i arbetsavtalsförhållande tillämpas bestämmelserna om jourformer och jourtjänstgöring i § 12 a mom. 2 och 3. Dessutom tillämpas mom. 4 och 5.