Vilotider och begränsningar av nattarbete

§ 3 Daglig vilotid (måltidsrast och måltidsuppehåll)

mom. 1 Läkare och tandläkare samt andra än praktiserande veterinärer

Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska ges en måltidsrast på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden eller, om de så önskar, ett måltidsuppehåll då de har möjlighet att inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal eller motsvarande vid inrättningen, förutsatt att arrangemanget inte stör arbetets gång eller de tjänster som ska utföras och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

Om längden på ett arbetspass överstiger 10 timmar, ska den anställda utöver nämnda rast ges möjlighet till ett måltidsuppehåll på 15–20 minuter under arbetstid efter att ha arbetat i åtta timmar.

Tillämpningsanvisning

Under en måltidsrast som inte räknas in i arbetstiden får en anställd fritt avlägsna sig från arbetsplatsen. Den anställda får däremot inte avlägsna sig från arbetsplatsen under arbetstid – således inte heller under ett måltidsuppehåll som ingår i arbetstiden – utom i ärenden som hör till tjänsteutövningen/arbetsuppgifterna eller undantagsvis med sin chefs tillstånd.

Det är inte nödvändigt att bestämma att rasten (måltidsrasten) ska hållas ett visst klockslag, utan man kan ha till exempel ett sådant arrangemang att rasten hålls mellan vissa klockslag när det är mest ändamålsenligt med tanke på tjänste- eller arbetsuppgifterna, varvid den exakta tidpunkten bestäms av chefen eller den anställda själv.

§ 4 Återhämtningspaus

Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska dagligen ges en 10 minuter lång paus (till exempel kafferast) som räknas in i arbetstiden och under vilken de inte får avlägsna sig från arbetsplatsen. Arrangemanget får dock inte medföra störningar i arbetet eller de tjänster som ska utföras. Pausen får inte förläggas till början eller slutet av arbetsskiftet eller arbetsdagen och inte heller i anslutning till den dagliga vilotiden.

§ 5 Dygnsvila

mom. 1

Under de 24 timmar som följer efter att respektive arbetsskift inletts ska tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, med undantag för arbete som utförts under fri jour.

Tillämpningsanvisning

I jourförordningen (583/2017) föreskrivs om brådskande vård och jour. Uppfyllandet av dessa förpliktelser kan kräva att dygnsvilan förkortas med beaktande av de tillgängliga resurserna och förutsättningarna i mom. 2 eller 3 i denna paragraf.

Se § 17 om ledig dag efter arbetsplatsjour.

mom. 2

Dygnsvilan kan planeras att vara kortare än 11 timmar under de förutsättningar som nämns nedan, om jourarrangemangen och annan verksamhet inte annars kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

1. den anställda har under arbetspasset möjlighet till oavbruten vila i minst 3 timmar mellan kl. 23 och 8 eller
2. det är fråga om arbetsplatsjour vid en samjour eller en delad arbetsplatsjour till senast kl. 23

Tillämpningsanvisning

I bestämmelsen avses med arbetsplatsjour vid en samjour en samjour för primärvården och den specialiserade sjukvården enligt 50 § i hälso- och sjukvårdslagen och 2 § i jourförordningen (583/2017) samt hälsocentralernas eventuella egna akutmottagningar (hänvisningsbestämmelse).

Med delad arbetsplatsjour avses både att jouren delas upp i två delar (s.k. kvälls- och nattjour) och att tilläggsresurser används för kvällsjouren för att minska patientbelastningen på nattjouren. Ett exempel på det senare är en situation där vardera jourhavande först har fullgjort sin ordinarie arbetstid och därefter stannat vid jouren. Den ena jourhavande arbetar fram till kl. 23 i enlighet med undantag b i detta moment och den andra fram till nästa morgon i enlighet med undantag a.

Arbetsgivarens representant och förtroendemannen ska tillsammans gå genom enhetens/klinikens resurser, arbetsarrangemangen och övriga relevanta omständigheter, varvid förtroendemannen ska ges tillfälle att framföra sin åsikt. En översyn görs, om det sker en väsentlig förändring i tillhandahållandet av tjänsterna och detta påverkar arbetsskiftsarrangemangen.

Tillämpningsanvisning

Den oavbrutna vila på 3 timmar som avses i punkt a i detta moment får avbrytas endast om vården av en patient eller bedömningen av en patients vårdbehov ovillkorligen kräver närvaro av läkare och det inte finns någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som kan utföra vården eller bedöma vårdbehovet. Det ska följas upp att vilan på tre timmar nattetid förverkligas och åtgärder ska vidtas för att säkerställa det.

mom. 3

Om det konstateras vara oändamålsenligt för arbetsenhetens verksamhet att samordna vilotiderna enligt mom. 1 och 2 med jourarrangemangen, kan arbetsgivaren och personalens representant genom ett lokalt avtal (§ 13 i huvudavtalet) införa ett jourarrangemang enligt avtalsbilaga 1 eller 2. Arrangemanget ska uppfylla villkoren i varje avtalsbilaga, men till övriga delar kan jouren ordnas genom en gemensam överenskommelse som beaktar lokala eller enhetsspecifika behov.

mom. 4

Tjänsteinnehavarna och arbetstagarna ska ges utebliven dygnsvila som ersättande vilotid i samband med följande dygnsvila. Om det inte är möjligt av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen, ska den ersättande vilotiden ges så snart som möjligt, dock inom 14 dygn. Den ersättande vilotiden ska vara oavbruten och får inte förläggas till tiden för fri jour, veckovila eller den dagliga vilotiden.

Exempel (mom. 1)

En läkare arbetar först ordinarie arbetstid på måndag kl. 8.00–15.30 och har sedan kvällsjour kl. 15.30–21.00. Nästa arbetsdag börjar som vanligt på tisdag kl. 8.00. Läkaren har då fått en dygnsvila på 11 timmar mellan klockan 8.00 och 8.00.

Exempel (mom. 1)

En läkare arbetar först ordinarie arbetstid tisdag kl. 8.30–16.00, har sedan fri jour från kl. 16.00 till onsdag kl. 8.30 och arbetar sedan igen ordinarie arbetstid onsdag kl. 8.30–16.00. Den arbetade tiden under den fria jouren ärkl. 16.00–19.00, kl. 21.00–0.00, kl. 1.00–2.00. Dygnsvilan ska uppfyllas mellan kl. 8.30 och 8.30. Under denna tid uppgår vilan till sammanlagt 9,5 timmar, dvs. 1,5 timmar ska ges som ersättande vilotid. Den ges i samband med följande dygnsvila (11 + 1,5 timmar) onsdag kl. 16.00– torsdag kl. 8.30 (16,5 timmar).

Exempel (mom. 2 punkt a)

En förutsättning för att den brådskande vården ska kunna tryggas är att en läkare har arbetsplatsjour. Vid arbetsplatsjour infaller den arbetade tiden i regel i början av jourtjänstgöringen. Efternatten är oftast lugnare och därför förläggs vilotiden på minst 3 timmar dit. Arbetsplatsjouren betraktas dock för alla jourtimmars del som arbetstid. Läkaren arbetar först ordinarie arbetstid måndag kl. 8.00–15.30, har sedan jour från kl. 15.30 till tisdagsmorgonen och slutar arbeta kl. 10.00 efter att ha skrivit rapporter.

Dygnsvilan (11 timmar) måndag–tisdag kl. 8.00–8.00 uteblir helt, trots att läkaren får oavbruten vila i 3 timmar kl. 3.00–6.00. Nästa arbetsdag börjar på onsdag kl. 8.00. Dygnsvilan (11 timmar) efter arbetet på tisdagen och den ersättande vilotiden (11 timmar) för måndagen ges från tisdag kl. 10.00 till onsdag kl. 8.00 (22 timmar).

Exempel (mom. 2 punkt b)

En läkare arbetar först ordinarie arbetstid på måndag kl. 9.00–15.30 och har sedan kvällsjour vid samjouren kl. 15.30–23.00. Nästa arbetsdag börjar på tisdag kl. 8.00. Av dygnsvilan på 11 timmar uteblir 2 timmar. De ges omedelbart i samband med följande dygnsvila (11 timmar + 2 timmar) som börjar tisdag kl. 17.00 och slutar onsdag kl. 7.30 (14,5 timmar).

§ 6 Veckovila

mom. 1

Arbetstiden ska ordnas så att tjänsteinnehavarna och arbetstagarna en gång per kalendervecka får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen. Veckovilan på 35 timmar kan bestå av en dygnsvila på 11 timmar och en separat veckovila på minst 24 timmar.

Veckovilan får ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en period av 14 dygn. Veckovilan ska dock vara minst 24 timmar i veckan.

Tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas ordinarie arbetstid planeras i regel för fem arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften bör planeras så att de anställda i mån av möjlighet får två lediga dagar efter varandra varje vecka, och att dessa i mån av möjlighet förläggs till lördag och söndag.

Tillämpningsanvisning

I arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet ingår att bestämma vilketdera veckovilosystem som iakttas. Genomsnittlig veckovila behöver inte vara regel eller fortlöpande praxis, utan veckovilan kan också tillfälligt ges som genomsnittlig. För klarhetens skull rekommenderas ändå att de allmänna principerna för veckovila, bland annat vilket system som i regel tillämpas, skrivs in i de allmänna anvisningarna om uppgörande av arbetsskiftsförteckningarna.

Med veckovila avses att den anställda under en kalendervecka ska få en oavbruten ledighet på 35 timmar eller i genomsnitt 35 timmar, under vilken den anställda inte utför arbete (t.ex. ordinarie arbetstid, arbetad tid under fri jour eller telefonkonsultation eller annan distanskonsultation). Veckovila kan alltså ordnas antingen så att det i varje kalendervecka ingår en oavbruten ledighet på minst 35 timmar eller så att veckovilan är i genomsnitt 35 timmar under en period på 14 dygn, varvid den lediga tiden ska vara minst 24 timmar i en följd under vardera veckan. I så fall är ledigheten under den andra veckan skillnaden mellan antalet lediga timmar den första veckan och de totalt 70 timmar som krävs, t.ex. 24 timmar vecka 1 och 46 timmar vecka 2 eller 30 timmar vecka 1 och 40 timmar vecka 2 (totalt alltså 70 timmar veckovila). Veckovilan på 35 timmar kan bestå av en dygnsvila på 11 timmar och en separat veckovila på minst 24 timmar.

Den anställda bör på förhand få veta när veckovilan infaller, men den behöver inte märkas ut i arbetsskiftsförteckningen, eftersom den indirekt framgår av tiderna för när arbetsskiften börjar och slutar. Veckovilan kan infalla delvis under föregående och delvis under följande kalendervecka, och den räknas då som veckovila under den kalendervecka då största delen av veckovilan infaller.

Om det utöver den ordinarie arbetstiden planeras arbetsplatsjour, fri jour eller kliniskt mertidsarbete för den anställda, inverkar det på beviljandet av veckovila. När arbetsperiodens arbets- och jourarrangemang planeras bör man se till att det i perioden ingår sådana lediga dagar under vilka den anställda är fri från sina tjänsteåligganden/arbetsuppgifter och sin jourskyldighet. Arrangemangen med lediga dagar ska beaktas redan när arbetsskiftsförteckningen upprättas för att de lediga dagarna ska kunna ges på ett ändamålsenligt sätt. Se § 15 mom. 1 om planering av ordinarie arbetstid, jour.

Huvudprincipen är att man ska försöka garantera veckovilan på ett sådant sätt att samma läkare inte åläggs jour under ett helt veckoslut. I synnerhet inom sektorer med mycket jour, bör vikt fästas vid att läkare även garanteras veckoslut som är fria från arbete. Vid vissa jourmottagningar kan jourarrangemangen avvika från huvudprincipen. Då är utgångspunkten om samma läkare arbetar under flera veckoslut eller om läkaren har arbetsplatsjour under färre veckoslut och veckovilan blir ofullständig under veckoslutet.

Om en tjänsteinnehavare inte har arbetat hela veckan till exempel på grund av semester, tjänstledighet eller arbetstidsersättning i form av ledig tid, och frånvaron har varat minst 35 timmar i en följd eller i genomsnitt 35 timmar, anses veckovilan ha uppfyllts. Lediga dagar är också t.ex. söckenhelger och ledigheter som beviljats som jourersättning. Sjukfrånvaro och tillfällig vårdledighet utgör inte sådan veckovila som avses här.

Arbetsgivaren har rätt att vid behov ensidigt ändra tidpunkten för en planerad veckovila. Detta kan komma i fråga till exempel då en tjänsteinnehavare måste inkallas till arbete under en planerad veckovila eller jour.

Exempel 1

En läkares jourskift på söndag ska planeras börja och sluta så att man innan skiftet börjar kan ge både dygnsvilan efter fredagens arbetspass (ordinarie arbetstid eller ordinarie arbetstid + arbetsplatsjour) och 24 timmar veckovila. Till exempel är det jour på söndag kl. 8–20. På fredagen har arbetsskiftet slutat kl. 16. Efter det följer 11 timmar dygnsvila och 24 timmar veckovila. Då har veckovilan på 35 timmar getts i sin helhet.

Exempel 2

En läkares jourskift på lördag ska planeras börja och sluta så att man därefter kan ge både dygnsvila och 24 timmars veckovila. Det är viktigt att beakta att veckovilan kan infalla delvis under föregående och delvis under följande kalendervecka, och den räknas då som veckovila under den kalendervecka då största delen av veckovilan infaller. Det här betyder att en del av veckovilan kan förläggas också till måndag, dvs. till nästa kalendervecka. Till exempel är det jour på lördag kl. 9–21. Efter det följer 11 timmar dygnsvila och 24 timmar veckovila. På måndag börjar arbetsskiftet kl. 8. Då har veckovilan på 35 timmar getts i sin helhet.

mom. 2 Undantag från huvudregeln för veckovila

Undantag kan göras från huvudregeln genom att en läkare/tandläkare planenligt eller oväntat beordras jour eller kallas till arbete under sin veckovila, om detta är motiverat för att verksamheten ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt och med tanke på patientsäkerheten.

Tillämpningsanvisning

Avtalsbestämmelsen ger möjlighet att avvika från bestämmelsen om veckovila såväl planenligt som oväntat.

Det är möjligt att veckovila inte kan ordnas alls med tanke på patientsäkerheten i verksamheten. Även ordnandet av verksamheten på ett ändamålsenligt sätt kan vara en grund för att avvika från veckovilan. I så fall ska man beakta arbets- och jourarrangemangen som helhet och för läkare som har mycket jour trygga en längre vilotid under en tidsperiod på 14 dygn. Veckovilan kan i dessa fall planeras till under 24 timmar. Se exempel 3.

Också ett överraskande arbetspass kan leda till att veckovilan uteblir helt eller delvis. Vanligtvis är det fråga om fri jour i situationer där en läkare/tandläkare utöver full ordinarie arbetstid (och arbetsplatsjour) under veckan har fri jour under veckoslutet och kallas till arbete så att det inte blir någon veckovila på 24 timmar. Det kan också vara fråga om t.ex. överraskande arbetsplatsjour eller någon annan kallelse till arbete, t.ex. nödarbete. I undantagsfall kan också överbelastning av jouren äventyra patientsäkerheten. I ovan nämnda situationer har veckovilan planerats normalt, men i och med den överraskande förändringen uteblir den.

Läkarna/tandläkarna har rätt till ersättning för utebliven veckovila i enlighet med LÄKTA kap. III § 6 mom. 3, om veckovilan har uteblivit.

Exempel 3

En läkare har ordinarie arbetstid 38 timmar 15 minuter måndag–fredag. På fredag efter den ordinarie arbetstiden har läkaren jour kl. 15–21 och på nytt på lördag kl. 21–söndag kl. 10. Av de 24 timmarna mellan jourskiften är de 11 första timmarna dygnsvila (fre 21–lör 8) och 13 timmar (lör 8–21) är veckovila. Veckovilan blir 11 timmar för kort under denna kalendervecka. Under följande kalendervecka arbetar läkaren ordinarie arbetstid måndag–torsdag (4 x 7 tim. 39 min.). På fredagen ges ersättande veckovila för föregående vecka genom att den ordinarie arbetstiden förkortas med 7 tim. 39 min. och dessutom ges veckovila på minst 46 timmar under veckoslutet. Resten av ersättningen för utebliven veckovila (11 tim. – 7 tim. 39 min. = 3 tim. 21 min.) ges inom 3 mån. som förkortning av den ordinarie arbetstiden eller med läkarens samtycke i pengar. Eftersom arbetspassen i exemplet är högst 13 timmar, har dygnsvilan uppfyllts.

mom. 3 Ersättning för utebliven veckovila

Vid ett undantag från huvudregeln enligt mom. 2 ska den anställdas ordinarie arbetstid förkortas senast inom tre månader från det att arbetet utfördes med en tid som är lika lång som den veckovila enligt mom. 1 som den anställda inte har kunnat ta ut, eller också betalas med den anställdas samtycke en oförhöjd timlön för den tid som använts till arbetet.

Om veckovilan blir för kort på grund av något annat arbetspass än ett arbetspass under fri jour, betraktas som veckovila, eller en del av den, den längsta enhetliga ledighet som erhållits, och den uteblivna andelen av veckovilan ska ersättas på det sätt som sagts ovan.

Om veckovilan avbryts under fri jour, beräknas ersättningen för utebliven veckovila genom att man utgår från den 24-timmarsperiod där det har utförts minst arbete, se exempel 4.

Tillämpningsanvisning

Det primära sättet att ersätta utebliven veckovila är att förkorta läkarens ordinarie arbetstid. Utebliven veckovila kan ersättas i pengar endast med den anställdas samtycke. Förkortningen behöver inte ges som en hel ledig dag, utan den minskar den ordinarie arbetstid som planeras för arbetsperioden. Den kan förkorta den ordinarie arbetstiden under flera dagar eller så kan förkortningen gälla en arbetsdag. Om det planeras att arbetstidsförkortningen ges senare än under den arbetsperiod då ersättningen för den uteblivna veckovilan har uppkommit eller om arbetsperioden är mycket lång, är arbetsgivaren skyldig att säkerställa att förkortningen verkligen ges.

Förkortningen ska i vilket fall som helst ges inom tre månader från det att arbetet utförts.
Då utebliven veckovila ska ersättas är det alltid fråga om att särskilt mycket arbete har utförts under den aktuella perioden. Därmed framhävs också vikten av vilotider.

Den avtalsenliga ordningen för veckovila och dygnsvila inverkar på ersättningen för utebliven veckovila. Den del av dygnsvilan som kan ges inom 24 timmar från arbetsskiftets början ska ges omedelbart efter arbetspasset och alltid före veckovilan, eftersom granskningsperioden för dygnsvilan är 24 timmar. Resten blir ersättande dygnsvila som ska ges i enlighet med § 5 mom. 4. Detta betyder att en veckovila på 24 timmar som förläggs direkt efter arbetsskiftet i ovan nämnda fall inte innebär att den har uppfyllts

Veckovilan på 35 timmar kan bestå av 11 timmar dygnsvila och 24 timmar veckovila, men veckovilan på 24 timmar kan inte överlappa dygnsvilan på 11 timmar. Se exempel 3.

Vid granskningen av vilotiderna motsvarar fri jour beredskap enligt arbetstidslagen genom att den arbetade tiden under fri jour inte medför att ny dygnsvila ges, utan endast att veckovilan eventuellt avbryts på det sätt som framgår av detta moment. Däremot motsvarar en annan överraskande kallelse till arbete under veckovilan ett avbrott i den planerade veckovilan vid granskningen av vilotiderna och eventuell ersättning.

Exempel 4

En läkare har fri jour fredag kl. 15–måndag kl. 8 och telefonkonsultation hela veckoslutet. För att veckovilan ska uppfyllas ska läkaren ha en oavbruten tid på 24 timmar utan telefonkonsultation eller andra arbetspass. Om en sådan tid inte ordnas, ska man välja den 24-timmarsperiod under veckoslutet under vilken det utförts minst arbete. Om denna period är t.ex. lördag kl. 8–söndag kl. 8 och läkaren under perioden har haft telefonkonsultation i 2 timmar, ska utebliven veckovila ersättas för 2 timmar.

§ 7 Nattarbete vid graviditet

Arbetsgivaren ska befria gravida tjänsteinnehavare och arbetstagare från nattarbete enligt arbetstidslagen kl. 23.00–6.00 och anvisa den anställda arbete under annan tid än kl. 23.00–6.00, om nattarbetet enligt ett läkarutlåtande är skadligt för den anställdas hälsa eller fostrets hälsa och utveckling.

Tillämpningsanvisning

Arbetsgivaren är skyldig att befria en gravid anställd från nattarbete.

Efter 28:e graviditetsveckan rekommenderas, med beaktande av tjänsteinnehavarens arbetsförmåga, att tjänsteinnehavaren helt befrias från jourskyldighet. Om det av verksamhetsbetingade skäl inte är möjligt att befria tjänsteinnehavaren från jour ska hennes jourskift minskas eller förkortas.

Arbetsgivaren kan alltid befria en tjänsteinnehavare från jourskyldigheten eller minska/förkorta jourskiften oberoende av antalet graviditetsveckor, om det är befogat med hänsyn till tjänsteinnehavarens arbetsförmåga och övriga omständigheter.

Även i fråga om arbetstagare som utför jour ska ovan nämnda omständigheter beaktas.