Anvisning
AKTA

Den lokala justeringspotten inom AKTA 1.4.2021 – anvisningar, exempel och kalkyleringsmodell

Inom AKTA betalas en lokal justeringspott 1.4.2021. Anvisningar för och exempel på beräkningen finns i KT:s cirkulär 12/2020. KT har för de kommunala arbetsgivarna utarbetat en enkel kalkyleringsmodell i Excel. Modellen innehåller ett exempel på beräkningen av kostnaderna för den lokala justeringspotten inom AKTA. De kommunala arbetsgivarna kan använda modellen som utgångspunkt när de skräddarsyr eventuella egna kalkyleringsmodeller.

Den lokala justeringspotten är 0,8 procent av lönesumman inom det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA).

I § 3 i underteckningsprotokollet till AKTA finns det bestämmelser om fördelningen av den lokala justeringspotten och förhandlingarna om potten.

Anvisningar för och exempel på beräkningen finns i KT:s cirkulär 12/2020.

Även anvisningarna för beräkningen av potten inom de övriga avtalsområdena uppdateras under hösten på KT:s webbplats.

Kalkyleringsmodell för beräkning av kostnaderna för den lokala justeringspotten inom AKTA 1.4.2021

ar för de kommunala arbetsgivarna utarbetat en enkel kalkyleringsmodell i Excel. Modellen innehåller ett exempel på beräkningen av kostnaderna för den lokala justeringspotten inom AKTA. Modellen innehåller inga komplicerade formler eller makron, utan allt baserar sig på grundläggande matematik. De kommunala arbetsgivarna kan använda modellen som utgångspunkt när de skräddarsyr eventuella egna kalkyleringsmodeller.

Kalkyleringsmodell för den lokala justeringspotten enligt AKTA 1.4.2021 (på finska)

Grundläggande principer och anvisningar för kalkyleringsmodellen

Den grundläggande principen är att när de uppgiftsrelaterade lönerna och/eller individuella tilläggen höjs, räknar kalkyleringsmodellen ut de nya lönerna och jämför dem med de nuvarande.

Skillnaden mellan summan av de nya och de gamla totallönerna är alltså lika med kostnaden för justeringspotten per månad – i det här fallet 0,8 %.

I modellen syns den tillgängliga kostnaden i den blå rutan till vänster och den verkliga kostnaden i den blå rutan till höger. De här kostnaderna ska vara lika stora.


I modellen har det beaktats att alla befattningar som är likvärdiga i fråga om uppgifternas svårighetsgrad får en lika stor höjning, dvs. en höjning för en befattning innebär automatiskt en lika stor höjning för de övriga.

Det här underlättar beräkningen, eftersom höjningen behöver antecknas bara på ett ställe. I tabellen har dylika befattningar markerats med asterisk (*).

Lägg alltså inte till förhöjningar för andra likvärdiga befattningar.

Höjningar av den uppgiftsrelaterade lönen skrivs in bara i de gröna fälten.

Höjningar av individuella tillägg görs däremot individuellt för respektive person.


Observera att i kalkyleringsmodellen är person 2 deltidsanställd med en deltidsprocent på 60. Detta har beaktats i formeln.

Automatiska och icke-automatiska tillägg

Arbetserfarenhetstillägget och exempelvis arbetstidstilläggen är s.k. automatiska, dvs. procentuella tillägg. Arbetserfarenhetstillägget höjs automatiskt i samma proportion som den uppgiftsrelaterade lönen. Arbetstidstilläggen höjs automatiskt i samma proportion som den ordinarie lönen.

Till exempel årstillägget och de övriga s.k. icke-automatiska, dvs. eurobaserade tilläggen, höjs inte, även om den uppgiftsrelaterade eller ordinarie lönen höjs. Därför höjs summan av de ordinarie lönerna en aning mer (i det här modellexemplet 0,81 %) än summan av de totala lönerna.

Lönetillägg i modellen

Modellen bygger på individmaterial, där lönetilläggen är indelade i följande grupper:

  1. Uppgiftsrelaterad lön
  2. Individuellt tillägg
  3. Arbetserfarenhetstillägg 0 %, 3 % eller 8 % (automatiskt, dvs. procentuellt tillägg, höjs automatiskt i samma proportion som den uppgiftsrelaterade lönen)
  4. Övriga tillägg till den ordinarie lönen, dvs. fjärrortstillägg, språktillägg, rekryteringstillägg, förtroendemannaersättning och ersättning för en arbetarskyddsfullmäktig (icke automatiska, dvs. eurobaserade tillägg)
  5. Ordinarie lön (punkt 1–4 sammanlagt)
  6. Andra eurobaserade tillägg än de som avses i punkt 4, t.ex. utryckningspenning
  7. Arbetstidsersättningar (automatiska, dvs. procentuella tillägg, höjs automatiskt i samma proportion som den ordinarie lönen)
  8. Totallön (punkt 5, 6 och 7 sammanlagt)

Indelningen i grupper kan också göras noggrant enligt lönefaktorer, till exempel varje arbetstidsersättning för sig.

Bekanta dig med de enkla formlerna i modellen. Ändra inte formlerna, för då blir inte resultatet rätt!

KT:s enhet för arbetsmarknadsutredningar ger de kommunala arbetsgivarna råd om kostnadsberäkningen för olika avtal:

  • AKTA och TS: ledande arbetsmarknadsutredare Anne Hotti
  • TIM-AKA och LÄKTA: utredningschef Mika Juutinen och från 1.1.2021 arbetsmarknadsutredare Juho Ruskoaho
  • UKTA: arbetsmarknadsutredare Riikka Krause

Ytterligare information

Palvelusähköposti tutkimus

Työmarkkinatutkimus

E-post:
tutkimus@kt.fi
Anne Hotti

Anne Hotti

ledande arbetsmarknadsutredare
Telefon:
+358 9 771 2324
Mobiltelefon:
+358 50 527 1092
E-post:
Anne.Hotti@kt.fi
Organisation:
KT Kommunarbetsgivarna
Arbetsmarknadsutredningar
Riikka Krause

Riikka Krause

arbetsmarknadsutredare
Telefon:
+358 9 771 2231
Mobiltelefon:
+358 40 827 4170
E-post:
riikka.krause@kt.fi
Organisation:
KT Kommunarbetsgivarna
Arbetsmarknadsutredningar
Mika Juutinen

Mika Juutinen

utredningschef
Telefon:
+358 9 771 2131
Mobiltelefon:
+358 50 502 0300
E-post:
Mika.Juutinen@kt.fi
Organisation:
KT Kommunarbetsgivarna
Arbetsmarknadsutredningar