Bilaga 5 Personal inom småbarnspedagogiken samt vissa yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter i skolor

Den ordinarie arbetstiden samt mertids- och övertidsgränserna i AKTA 2018–2019 iakttas t.o.m. 30.8 2020. Se KT:s cirkulär 8/2020 >.

§ 1 Tillämpningsområde

Denna bilaga tillämpas på personal inom småbarnspedagogiken samt vissa yrkesuppgifter och grundläggande serviceuppgifter i skolor. På familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem tillämpas bilaga 12.

Gemensam tillämpningsanvisning för lönesättningen

Lednings- och planeringsuppgifter utanför lönesättningen

Den högsta administrativa ledningen inom småbarnspedagogiken, t.ex. direktörer och chefer för småbarnspedagogiken, står utanför lönesättningen.

Tjänsteinnehavare och arbetstagare vars huvudsakliga uppgift är planering, utveckling och andra sakkunniguppgifter inom småbarnspedagogiken och/eller familjedagvården (t.ex. planerare inom småbarnspedagogiken) står utanför lönesättningen.

I fråga om bestämningen av lönen för anställda utanför lönesättningen, se § 8 med tillämpningsanvisningar och § 17 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

§ 2 Lönesättningen inom småbarnspedagogisk service

Lednings- och chefsuppgifter vid småbarnspedagogisk enhet (05VKA020)

Den huvudsakliga uppgiften för dem som hör till denna lönepunkt är att leda en familjedagvårdsenhet och/eller vara direkt chef för personalen. Till uppgifterna kan också höra deltagande i vård och fostran.

Uppgifterna förutsätter lämplig högskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå.

Till denna lönepunkt kan höra t.ex. föreståndare för en småbarnspedagogisk enhet, daghemsföreståndare och ansvariga barnträdgårdslärare som kontinuerligt verkar som direkta chefer.

Till denna lönepunkt hör också servicehandledare inom småbarnspedagogik och familjedagvårdsledare.

Sakkunniguppgifter inom småbarnspedagogik (05VKA042)

De som hör till denna lönepunkt arbetar huvudsakligen med sakkunniguppgifter inom specialsmåbarnspedagogik, såsom specialundervisning och fostran av barn samt handledning av och stöd för den övriga personalen.

Uppgifterna förutsätter lämplig högskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå. Uppgifterna förutsätter dessutom alltid också lämplig specialiseringsutbildning.

Till denna lönepunkt kan höra t.ex. speciallärare inom småbarnspedagogik, ambulerande/konsulterande specialbarnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare.

Undervisning och fostran inom småbarnspedagogik (05VKA044)

De som hör till denna lönepunkt arbetar huvudsakligen med undervisning och fostran av barn.

Uppgifterna förutsätter lämplig högskoleexamen eller motsvarande tidigare exa- men på institutnivå.

Till denna lönepunkt kan höra t.ex. lärare inom småbarnspedagogik och barnträdgårdslärare.

Vård- och omsorgsuppgifter inom småbarnspedagogik (05VKA054)

De som hör till denna lönepunkt arbetar huvudsakligen med vård och omsorg.

Uppgifterna förutsätter lämplig yrkesinriktad grundexamen eller tidigare yrkesinriktad examen på skolnivå inom området.

Till denna lönepunkt kan höra t.ex. närvårdare, barnskötare, barnledare och dagvårdare.

Familjedagvårdare vid småbarnspedagogisk enhet (05VKA064)

De som hör till denna lönepunkt arbetar huvudsakligen med vård och omsorg.

Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig yrkesinriktad examen.

Till denna lönepunkt hör t.ex. familjedagvårdare som arbetar vid en småbarnspedagogisk enhet och gruppfamiljedagvårdare.

Familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem omfattas av bilaga 12.

Grundläggande serviceuppgifter inom småbarnspedagogik (05VKA070)

De som hör till denna lönepunkt arbetar med grundläggande serviceuppgifter inom småbarnspedagogik.

Till denna lönepunkt hör t.ex. daghemsassistenter, dagvårdsassistenter, lokalvårdare på daghem och gruppassistent.

§ 3 Lönesättningen för yrkes- och grundläggande serviceuppgifter i skola

Yrkesuppgifter inom vård och handledning i skola (05KOU060)

De som hör till denna lönepunkt arbetar huvudsakligen med stöd och handledning för eleverna i deras uppväxt och utveckling.

Uppgifterna förutsätter lämplig yrkesinriktad grundexamen eller tidigare yrkesinriktad examen på skolnivå inom området eller yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

Till denna lönepunkt kan höra t.ex. skolgångshandledare, elevassistenter, skolgångsbiträden och ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet.

Tillämpningsanvisning

Enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987, hänvisningsbestämmelse) ersätter kommunen en gravt handikappad person kostnaderna för anställning av en personlig assistent. Kommunen är då inte arbetsgivare och anställningsvillkoren följer inte AKTA.

Anställningsvillkoren för undervisningspersonalen i skolor och läroanstalter bestäms enligt UKTA.

Grundläggande serviceuppgifter i skola (05KOU070)

De som hör till denna lönepunkt arbetar med grundläggande serviceuppgifter i skolor.

Till denna lönepunkt hör t.ex. skolbiträden, assistenter, gruppassistenter och omvårdnadsassistenter.

Gemensam tillämpningsanvisning för lönebilagan

I fråga om tillämpningen av lönesättningen och bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen se § 7, 8 och 9 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

Lönepunkten bestäms utgående från den anställdes arbetsuppgifter och de förutsättningar som anges i lönepunkten. Enbart uppgiftsbeteckningen är inte avgörande.

Utbildning

Om det för en befattning som hör till lönepunkten förutsätts högre utbildningsnivå än vad som anges i lönepunkten eller specialiseringsutbildning på området, är det i allmänhet ett tecken på att också arbetets svårighetsgrad förutsätter en uppgiftsrelaterad lön som är klart högre än grundlönen Se punkt 3.1 Utbildning i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA.

Chefsställning

I arbetsuppgifterna för dem som omfattas av lönebilagan kan ingå chefsuppgifter eller arbetsledning. Detta bör också beaktas i arbetsvärderingen. I fråga om bestämningen av lönen för personer i chefsställning, se punkt 3.3 Chefsställning i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA.

Arbetsvärdering

Förändringar i verksamhetsbetingelserna (t.ex. sätten att producera tjänster förändras, tekniken, arbetsredskapen och arbetsmetoderna utvecklas och kraven på kundservicen ökar) kan påverka arbetsuppgifternas innehåll. När arbetsuppgifterna ändras bör de anställdas uppgiftsbeskrivningar ses över och uppgifternas svårighetsgrad omvärderas. Se punkt 1 Uppgiftsbeskrivning för arbetsvärde- ringen i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 i lönekapitlet i AKTA.

Exempel på extra uppgifter och extra ansvar är ansvar för en krävande uppgifts- helhet som andra som hör till samma lönepunkt inte har. Inom småbarnspedagogiken är ansvar för förskoleundervisningen ett exempel på en sådan uppgift i arbetet med undervisning och fostran. Andra exempel inom bl.a. vård- och omsorgsuppgifter är ledning och uppföljning av vården för långtidssjuka barn samt genomförande av läkemedelsbehandling.

I arbetsvärderingen värderas uppgifterna i samma lönepunkt hos samma arbetsgivare samtidigt och dessa uppgifter jämförs också sinsemellan.

§ 4 Vissa arbetstidsbestämmelser

mom. 1 Särskilda bestämmelser om arbetstiden för daghemsföreståndare, lärare inom småbarnspedagogik och speciallärare inom småbarnspedagogik

Personer som arbetar som daghemsföreståndare, lärare inom småbarnspedagogik eller speciallärare inom småbarnspedagogik specialbarnträdgårdslärare och som uppfyller behörighetsvillkoren ges för varje två i AKTA kap. IV § 3 avsedda fulla kvalifikationsmånader en extra ledig dag, dock högst fem dagar per år. Vid uträkningen av dessa fulla kvalifikationsmånader likställs semesterdagar med tjänsteutövningsdagar och arbetade dagar.

Tillämpningsanvisning

1 Planering av arbetstiden i daghem 

Vid planering av arbetstiden för anställda som avses i mom. 1 ska en tillräcklig del av den ordinarie arbetstiden (38 timmar 15 minuter) reserveras i arbetsskiftsförteckningen för verksamhet utanför barngruppen, dvs. för planering av undervisning och fostran inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, för utvärderings- och  utvecklingsarbete samt för utarbetande av planer för förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken. 

Allmänt taget har man räknat med att cirka 13 % av arbetstiden går åt till uppgifter utanför barngruppen. En del av arbetstiden kan användas utanför arbetsplatsen enligt närmare anvisningar av chefen.

Dessutom ska tillräckligt med tid reserveras för möten med föräldrar- na samt mångprofessionellt samarbete och samarbete med sakkunniga.

2 Extra lediga dagar

Arbetsgivaren bestämmer när ettårsperioden för intjänande av extra lediga dagar börjar. Som intjäningsperiod kan användas antingen verksamhetsåret 1.8–31.7, kvalifikationsåret 1.4–31.3 eller ett kalenderår. Det är viktigt att samma intjäningsperiod tillämpas på alla anställda. En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som innan intjäningsperioden går ut har varit anställd i tjänsten eller arbetet i fråga i minst ett år ges fem extra lediga dagar.

Annan frånvaro från tjänsteutövningen eller arbetet än semester utgör inte dagar som likställs med tjänsteutövningsdagar eller arbetade dagar när rätten till dessa extra lediga dagar räknas ut.

Deltidsanställda tjänar in extra lediga dagar i samma proportion som deras arbetstid är kortare än full ordinarie arbetstid.

De extra lediga dagarna räknas ut med hjälp av följande formel:
deltidsprocenten x antalet kvalifikationsmånader / 2.

Exempel

Om en anställd har börjat sköta tjänsten eller arbetet till exempel 1.12 föregående kalenderår, har tre extra lediga dagar enligt avtalet tjänats in 30.6. Ledigheterna kan beviljas genast efter att de tjänats in.

Arbetsgivaren beslutar om tidpunkten för de extra lediga dagarna enligt förslag av den anställde. Arbetsgivaren ska ändå se till att ledigheterna tas ut. I anställningar som gäller tills vidare ges ledigheten i allmänhet efter intjäningsperioden.

Om lediga dagar ges före periodens utgång kan man bevilja högst så många lediga dagar som har intjänats vid tidpunkten i fråga. De lediga dagarna kan enligt arbetsgivarens prövning tas ut i en eller flera omgångar. Ersättning i pengar betalas inte för lediga dagar som inte tagits ut. Om lediga dagar blir outtagna till exempel för att anställningen upphör, har den anställde inte rätt till  ersättning i pengar.

Om veckan eller utjämningsperioden innehåller lediga dagar, förkortar varje ledig dag den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter. Det är då fråga om på förhand planerad frånvaro.

Också för deltidsanställda förkortar varje ledig dag den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter vid på förhand planerad frånvaro. Det beror på att deltiden beaktats redan i intjäningen av de lediga dagarna.

mom. 2 Särskild bestämmelse om arbetstiden för trefamiljsdagvårdare och övriga familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn

På familjedagvårdare som i huvudsak arbetar i barnets/barnens hem tillämpas bestämmelserna om arbetstid och arbetstidsersättningar i § 7–10 i bilaga 12.

Tillämpningsanvisning

Med familjedagvårdare som arbetar hemma hos ett barn avses obero- ende av yrkesbeteckning till exempel familjedagvårdare som arbetar i ett barns hem, trefamiljsdagvårdare och familjedagvårdare som arbetar som ersättande familjedagvårdare i ett barns eller i en annan familjedagvårdares hem. Dessa familjedagvårdares ordinarie arbetstid och arbetstidsersättningar bestäms enligt bilaga 12. Övriga anställningsvillkor såsom lön, semester, sjuk- och moderskapsledigheter samt övriga arbetsledigheter med lön följer de allmänna bestämmelserna i AKTA.