AKTA

2017

Allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal

Sjukledighet

§ 1 Rätt till sjukledighet

mom. 1       

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har rätt att få tjänst- eller arbetsledighet (sjukledighet), om han eller hon på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall är förhindrad att sköta sin tjänst/sitt arbete.


Tillämpningsanvisning

Bestämmelser om det avtal om deltidsarbete som ligger till grund för partiell sjukdagpenning finns i arbetsavtalslagen (2 kap. 11 a §), i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (26 § 2 mom.) och i 8 kap. 11 § i sjukförsäkringslagen (hänvisningsbestämmelse, se även Kommunala arbetsmarknadsverkets cirkulär 22/2006 och 16/2009). På tjänsteinnehavare och arbetstagare som arbetar deltid på basis av det nämnda avtalet tillämpas bestämmelserna om deltidsarbete i AKTA.


mom. 2       

Arbetsoförmåga ska påvisas genom ett godtagbart läkarintyg. Arbetsoförmågan kan påvisas också på något annat tillförlitligt sätt i fråga om arbetsoförmåga som varar högst fem dagar eller, enligt beslut av den behöriga myndigheten, också i fråga om arbetsoförmåga som varar längre än fem dagar, såvida inte den som beviljar sjukledigheten av särskilda skäl anser att det i dessa fall behövs ett läkarintyg.


Tillämpningsanvisning

Ett annat tillförlitligt sätt kan till exempel vara ett intyg av en hälsovårdare eller sjukskötare. Den behöriga myndigheten kan också besluta att det vid mycket kort sjukfrånvaro inte behövs något intyg, utan enbart tillstånd av chefen. För att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen ska den försäkrade i allmänhet visa Folkpensionsanstalten ett godtagbart läkarintyg över sin sjukdom, förutom för den så kallade självrisktiden.


mom. 3       

Sjukledighet beviljas utan särskild ansökan för den tid som anges i läkarintyget eller som klargjorts på något annat sätt i enlighet med mom. 2. Om arbetsgivaren inte har fått läkarintyget inom en vecka efter att det undertecknades, är sjukledighetens första dag oavlönad.


Tillämpningsanvisning

För att få sjukledigt ska den anställde vara oförmögen att utföra sitt eget arbete och i allmänhet visa detta med läkarintyg eller ett annat intyg som avses i mom. 2. Ett intyg över till exempel besök hos läkare, undersökningar, rehabilitering eller poliklinikbesök är inte tillräckligt. Om en läkare har skrivit ut ett intyg över arbetsoförmågan retroaktivt, bör detta motiveras av läkaren.

I regel beviljas sjukledigheten enligt läkarintyget eller ett annat intyg som avses i mom. 2. Ett läkarintyg eller ett annat intyg som avses i mom. 2 är ändå bara ett sakkunnigutlåtande, som den behöriga myndigheten kan avvika från av grundad anledning. Om det visar sig att den anställde trots läkarintyg inte har varit arbetsoförmögen (har till exempel utfört liknande arbete under sjukledigheten) har personen i fråga inte rätt till avlönad sjukledighet.

Den anställde ska utan obefogat dröjsmål visa arbetsgivaren ett godtagbart läkarintyg eller annat intyg som avses i mom. 2 över sin arbetsoförmåga. Om läkarintyget av grundad anledning inte kan godkännas, kan arbetsgivaren på egen bekostnad skicka den anställde att undersökas av en läkare som arbetsgivaren anvisar.

Den anställde går inte miste om sjuklön enligt andra meningen i mom. 3 om det finns en godtagbar orsak till att läkarintyget inte lämnats in i tid.

Arbetsgivaren ska i enlighet med 5 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet uppge namnen på de personer som på arbetsgivarens vägnar får behandla diagnosuppgifter som gäller sjukledighet (hänvisningsbestämmelse).


§ 2 Sjuklön

mom. 1       

Tjänsteinnehavare och arbetstagare har under ett kalenderår rätt att för sjukledighetstid få

  1. sin ordinarie lön för 60 kalenderdagar,
     
  2. därefter två tredjedelar av sin ordinarie lön för 120 kalenderdagar,
     
  3. ytterligare kan enligt prövning betalas högst två tredjedelar av den ordinarie lönen för högst 185 kalenderdagar.

mom. 2 

För att sjuklön ska betalas förutsätts att anställningen omedelbart före sjukledigheten har pågått i minst 60 kalenderdagar.


Tillämpningsanvisning

En förutsättning för att sjuklön ska betalas är att tjänsteutövningen eller arbetsavtalsförhållandet redan inletts, dvs. att den anställde har börjat arbeta. Sjuklön betalas högst så länge som anställningen varar, även om arbetsoförmågan skulle kvarstå efter att anställningen upphört.

Vid tillämpning av bestämmelserna om sjuklön ska följande undantag beaktas:

Arbetstagare i sysselsättningsverksamhet för handikappade, vilkas rätt till sjuklön bestäms enligt bilaga 10.

Begreppet ordinarie lön definieras i § 5 i lönekapitlet i detta avtal.

Betalning av sjuklön

Exempel 1

A har på basis av läkarintyg beviljats sjukledigt för tiden 10.6–15.1. A får 1/1 lön 10.6–8.8 (60 kalenderdagar), 2/3 av lönen 9.8–6.12 (120 kalenderdagar) samt eventuellt prövningsbaserad lön 7–31.12. Till fullt belopp får A sin lön igen 1–15.1.

Under en oavlönad tjänst- eller arbetsledighet får den anställde själv den dagpenning som sjukförsäkringslagen föreskriver.

Exempel 2

B har 20.10 beviljats oavlönad tjänst- eller arbetsledighet 1–30.11. B blir sjuk 28.10, och läkarintyget är utskrivet t.o.m. 15.12. Till B betalas sjuklön för tiden 28–31.10 och 1–15.12. För november månad har B rätt att få den dagpenning som sjukförsäkringslagen föreskriver.


mom. 3

Om tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens anställning före sjukledigheten har varat kortare tid än vad som föreskrivs i mom. 2, har han eller hon rätt att under samma kalenderår och för samma anställning få ordinarie lön under sjukledigheten för 14 kalenderdagar, varefter inga löneförmåner betalas.


Tillämpningsanvisning

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren under samma kalenderår anställs i ett tillsvidare gällande anställningsförhållande, räknas till sjuklönen i mom. 1 de sjuklöner som under samma kalenderår betalats enligt mom. 3 i ett tidsbegränsat anställningsförhållande.

Det faktum att karenstiden uppfylls under sjukledigheten berättigar inte till tillämpning av lönebetalningstiderna i mom. 1 på den del av sjukledigheten som infaller efter att karenstiden uppfyllts. Vid uträkning av tiderna i mom. 1 beaktas också sjuklöner som betalats under karenstiden.


mom. 4

För sjukledighetstid betalas inte lön efter det att sjukledighet har beviljats sammanhängande i en eller flera perioder för längre tid än 12 månader. Sjukledigheten anses vara sammanhängande om den inte har avbrutits av en minst 30 kalenderdagar lång sammanhängande period av tjänsteutövning/tid i arbete. För tid som överskrider 12 månader kan enligt prövning betalas högst hälften av den ordinarie lönen.


Tillämpningsanvisning

Det har ingen betydelse om det är samma sjukdom eller olika sjukdomar som förorsakar arbetsoförmågan. Sjukledigheten anses vara sammanhängande även om till exempel semester eller en period med rehabiliteringsstöd för viss tid eller ett arbetsförsök som pensionsanstalten bekostar infaller under sjukledigheten, eftersom det då inte är fråga om tjänsteutövning eller arbete. Å andra sidan räknas inte exempelvis semester eller tid i arbete till den 12 månader långa sjukledighetstid som avses ovan.


mom. 5

Om det i arbetstiden ingår söndagsarbete som utförts på ordinarie arbetstid, höjs dagslönen för sjukledigheten med ett procenttal som räknats ut i enlighet med § 13 mom. 3 i semesterkapitlet och i vilket endast söndagsarbetets andel beaktas.


Tillämpningsanvisning

Om anställningen har börjat efter 31.3, läggs inte ovan nämnda "söndagstillägg" till sjuklönen före början av april följande år.


mom. 6 

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har orsakat arbetsoförmågan med avsikt eller genom grov vårdslöshet betalas ingen sjuklön.

mom. 7

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har rätt att från något annat håll få ersättning för arbetsinkomstbortfall, betalas endast den del av sjuklönen som överstiger ersättningen. Som ersättning anses i detta fall inte vård, därmed jämförbara kostnader, menersättning, engångsersättning som betalas i stället för denna, och inte heller tillägg och ersättningar som anges i 20 § i lagen om olycksfallsförsäkring. Sjuklönen betalas ändå till fullt belopp, om ersättningen grundar sig på en förmån som den anställde frivilligt bekostat, eller om den anställde får ersättning på grund av ett sådant olycksfall i arbete som inte har förorsakat sjukledigheten i fråga.


Tillämpningsanvisning

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren inte utnyttjar sin rätt till ersättning, t.ex. inte söker ersättning enligt skadeståndslagen av den som förorsakat arbetsoförmågan, betalas inte sjuklön till den del som ersättningen skulle ha täckt lönen.


mom. 8 

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare med stöd av 16 § 2 mom. eller 17 § i lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986) har beordrats att utebli från sitt förvärvsarbete eller att hållas isolerad i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom, har den anställde rätt att för frånvarotiden få lön i enlighet med vad som föreskrivs om sjuklön i denna paragraf. Samma rätt till lön har en person med missbruksproblem som frivilligt sökt sig till institutionsvård efter att på förhand ha kommit överens om vården med arbetsgivaren. På lönen tillämpas bestämmelserna i § 5.


Tillämpningsanvisning

En avlönad frånvarotid enligt detta moment minskar de maximala tider för avlönad sjukledighet som anges i § 2 mom. 1.


§ 3 Olycksfall i arbete och yrkessjukdom

mom. 1 

Om orsaken till arbetsoförmågan är att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren vid utförande av tjänste- eller arbetsuppgifter råkat ut för ett sådant olycksfall i arbete som avses i lagstiftningen om olycksfallsförsäkring eller om orsaken är en av olycksfallet förorsakad sjukdom, en yrkessjukdom eller våld som berott på tjänste- eller arbetsuppgifter, har den anställde rätt att få

  1. sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar,
     
  2. därefter två tredjedelar av sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar och
     
  3. dessutom kan enligt prövning betalas två tredjedelar av den ordinarie lönen för högst 125 kalenderdagar.

mom. 2

Den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen kan besluta att lön enligt denna paragraf betalas i förskott innan frågan om ersättning för olycksfall i arbete har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

mom. 3

Om det inte betalas någon ersättning för arbetsoförmågan med stöd av lagstiftningen om olycksfallsförsäkring eller om ersättningen inte betalas till fullt belopp, bestäms rätten till sjuklön enligt § 2. Om den anställde då inte har rätt till sjuklön, eller om sjuklönen är mindre än den lön som betalats i förskott, är den anställde skyldig att återbetala förskottet eller den del som överstiger sjuklönen. För tjänsteinnehavarnas del kan återbetalningen verkställas genom innehållning på lönen och för arbetstagarnas del genom kvittning enligt arbetsavtalslagen.

mom. 4

På sjuklön enligt denna paragraf tillämpas bestämmelserna i § 2 mom. 5 och 7. Sjukledighet som beviljas enligt denna paragraf inskränker inte rätten till de förmåner som anges i § 2.


Tillämpningsanvisning

En anställd har rätt till lön för varje enskilt olycksfall i arbete och varje enskild yrkessjukdom. Ett kalenderårsskifte inverkar inte på den sjuklön som avses i denna paragraf.

Sjuklön som betalats med stöd av denna bestämmelse räknas inte med när de 12 månaderna enligt § 2 mom. 4 räknas ut.

Karensen enligt § 2 mom. 2 tillämpas inte om arbetsoförmågan orsakats av ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom.

Begreppen olycksfall i arbete och yrkessjukdom definieras i lagen om olycksfallsförsäkring och i yrkessjukdomslagen.


Exempel

A har varit arbetsoförmögen på grund av ett olycksfall i arbetet och förmånerna har bestämts enligt § 3 mom. 1. A tillfrisknar och återvänder till arbetet för ett år. Därefter blir A opererad på grund av en skada som förorsakats av samma olycksfall. För denna sistnämnda tid av arbetsoförmåga får A fortfarande de förmåner som avses i § 3 mom. 1 och sjukledigheten betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukledigheten.


§ 4 Sjukdom som leder till pensionsfall eller rehabiliteringsstöd

mom. 1

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare som på grundval av sitt anställningsförhållande har beviljats invalidpension tills vidare eller rehabiliteringsstöd för viss tid beviljas inte längre avlönad sjukledighet från den tidpunkt då den ovillkorliga rätten till lön för sjukledigheten har upphört. Den ovillkorliga rätten till avlönad sjukledighet upphör oberoende av kalenderårsskifte efter det att den anställde på grund av den sjukdom som lett till pensionsfallet eller rehabiliteringsstödet för viss tid har beviljats avlönad sjukledighet för sammanlagt 180 kalenderdagar. Ett kalenderårsskifte innebär inte att den anställde får rätt till full lön.


Tillämpningsanvisning

I 124 och 128 § i lagen om kommunala pensioner (549/2003) finns bestämmelser om att retroaktivt beviljad invalidpension eller rehabiliteringspenning betalas till arbetsgivaren om arbetsgivaren för samma tid har betalat sjuklön till den anställde. Enligt 128 § i lagen betalas pensionen till arbetsgivaren endast under förutsättning att pensionsanstalten har underrättats minst två veckor före den dag då pensionen ska utbetalas.


mom. 2

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har beviljats invalidpension eller rehabiliteringsstöd för viss tid som börjar innan den anställdes ovillkorliga rätt till avlönad sjukledighet enligt mom. 1 har upphört, upphör den ovillkorliga rätten till avlönad sjukledighet, avvikande från mom. 1, när invalidpensionen eller rehabiliteringsstödet för viss tid börjar.


Tillämpningsanvisning

Rehabiliteringsstöd för viss tid

När en anställd får rehabiliteringsstöd för viss tid har han eller hon oavlönad tjänst- eller arbetsledighet och inte sjukledighet, förutsatt att anställningen fortgår. Tid med rehabiliteringsstöd för viss tid anses således inte vara sjukledighetstid när man tillämpar bestämmelsen i § 2 mom. 4 om sammanhängande avlönad sjukledighet under högst 12 månader. Tiden med rehabiliteringsstöd betraktas som pågående anställning när man räknar ut den karenstid som anges i § 2 mom. 2. Tiden räknas också som tid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg till den del som oavlönad tjänst- och arbetsledighet överlag gör det.

Om den som återvänt till arbetet efter att ha fått rehabiliteringsstöd för viss tid insjuknar på nytt i en annan sjukdom än den som ledde till att rehabiliteringsstöd betalades, betalas sjuklön enligt § 2. Är det däremot fråga om samma sjukdom som tidigare har lett till att rehabiliteringsstöd för viss tid betalats, tillämpas bestämmelserna i § 4, såvida det inte förflutit minst ett år sedan den anställde återvände till tjänsteutövningen/arbetet efter att ha fått rehabiliteringsstödet för viss tid. I så fall anses arbetsoförmågan vara förorsakad av en annan sjukdom.


mom. 3

Om beslutet om pension eller rehabiliteringsstöd dröjer och det för den sjukdom som ligger till grund för ansökan redan beviljats avlönad sjukledighet för 180 kalenderdagar, kan avlönad sjukledighet enligt prövning beviljas för högst 185 kalenderdagar under loppet av samma kalenderår, varvid lönen uppgår till högst två tredjedelar av den ordinarie lönen.

mom. 4

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas inte på sjuklön som avses i § 3.


Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas inte på dem som övergår till individuell förtidspension eller delinvalidpension.

I denna tillämpningsanvisning avses med pension också rehabiliteringsstöd för viss tid.

Bestämmelserna tillämpas när den anställde har getts ett s.k. B-intyg för ansökan om pension eller när pensionsansökan har lämnats in. Den anställde är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren att pensionsansökan har lämnats in. Senast efter att pensionen beviljats genom ett lagakraftvunnet beslut ska lönen korrigeras så att den överensstämmer med bestämmelserna i denna paragraf, och lön som eventuellt betalats till ett för stort belopp återkrävs.

Om pensionsansökan avslås genom ett lagakraftvunnet beslut, betalas sjuklönen i enlighet med bestämmelserna i § 2. Om lön har betalats enligt § 4, betalas i efterskott skillnaden mellan lönerna enligt § 2 och § 4.

Om pensionsansökan avslås och beslutet överklagas, betalas lönen fortfarande enligt bestämmelserna i § 4. Efter att besvären avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft korrigeras sjuklönen vid behov i enlighet med resultatet av beslutet.

Om pensionsansökan avslås och den anställde omedelbart lämnar in en ny ansökan, betalas lönen fortfarande enligt bestämmelserna i § 4. Om också denna pensionsansökan avslås genom ett lagakraftvunnet beslut, och någon ny ansökan inte lämnas in, korrigeras lönen så att den för hela sjukledighetstiden blir förenlig med § 2, dvs. skillnaden mellan lönerna enligt § 2 och 4 betalas i efterskott. Om pension däremot beviljas, betalas lön enligt § 4 från och med början av den sjukdom som ledde till pensionsfallet.

Vid sjukdomsfall som leder till invalidpension kontrolleras i allmänhet läkarintygen för åtminstone innevarande och föregående år för att man ska få klarhet i om det är fråga om samma sjukdom eller inte. Har emellertid en sjukledighet som börjat till exempel redan i november 2014 utan avbrott pågått till år 2016, kontrolleras läkarintygen också för år 2014.


Exempel 1

B har i mars och april haft sjukledigt i 60 kalenderdagar och har fått full lön för denna tid. I september insjuknar B i en annan sjukdom, som leder till pensionsfall. För denna sjukledighet betalas 2/3 lön för 120 kalenderdagar och från början av följande år alltjämt 2/3 lön för 60 kalenderdagar. På basis av den sjukdom som leder till pensionsfall betalas alltså lön för totalt 180 kalenderdagar. Ett kalenderårsskifte innebär inte att B på nytt får rätt till full lön.


Exempel 2

C har fram till slutet av juli haft sjukledigt i 180 kalenderdagar och har för denna tid fått full lön för 60 dagar och 2/3 lön för 120 dagar. I november insjuknar C i en annan sjukdom, som leder till pensionsfall. För denna sjukledighet betalas ingen lön i november–december, men från början av följande kalenderår betalas på basis av den sjukdom som leder till pensionsfallet full lön för 60 dagar och 2/3 lön för 120 dagar. Eftersom det under föregående kalenderår inte har kunnat betalas någon lön till C på basis av den sjukdom som leder till pensionsfallet och lönen således inte i något skede har minskat till 2/3, betalas lönen till fullt belopp från början av året.


Exempel 3

D har i början av året haft sjukledigt i 108 kalenderdagar, och har för denna tid fått full lön för 60 dagar och 2/3 lön för 48 dagar. I september insjuknar D i en annan sjukdom, som leder till pensionsfall. På basis av denna sjukdom betalas medan samma kalenderår ännu fortgår 2/3 lön för 72 kalenderdagar, varefter lön inte längre betalas under det kalenderåret. Från början av följande kalenderår betalas 2/3 lön för 108 kalenderdagar. På basis av den sjukdom som leder till pensionsfall betalas alltså lön för sammanlagt 180 kalenderdagar (72 dagar + 108 dagar).


Exempel 4

E har fram till slutet av kalenderåret på basis av en annan sjukdom fått full lön för 15 kalenderdagar och på basis av en sjukdom som lett till pensionering full lön för 30 kalenderdagar. Efter årsskiftet får E på basis av den sjukdom som ledde till pensioneringen full lön för ytterligare 15 kalenderdagar och därefter 2/3 lön för 135 kalenderdagar.


§ 5 Arbetsgivarens rätt till dag-, moderskaps- och faderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen och vissa andra ersättningar

mom. 1

En kommun eller samkommun som betalat lön för sjukledighet eller moderskaps- eller faderskapsledighet eller för sådan frånvaro enligt lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986) som avses i § 2 mom. 8 i detta kapitel har rätt att få motsvarande belopp av dagpenningen eller moderskaps- eller faderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen eller av ersättningarna enligt lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986). Kommunen eller samkommunen har på motsvarande sätt rätt att få rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) till den del tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har betalats lön för tid i institutionsvård som avses i § 2 mom. 8 i detta kapitel.

mom. 2 

För att få löneförmåner under sjukledighet eller moderskaps- eller faderskapsledighet ska den anställde iaktta gällande lagstiftning och övriga bestämmelser om vad som krävs för att man ska få dagpenning eller moderskaps- eller faderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen. Om kommunen eller samkommunen till följd av den anställdes försummelse eller åtgärder går miste om en förmån, minskas löneförmånerna enligt § 2, 3, 8 och 9 med ett belopp som motsvarar förlusten.


Tillämpningsanvisning

Om förmåner eller ersättningar som avses i denna paragraf av någon orsak har betalats till den anställde för en tid under vilken han eller hon fått löneförmåner, avdras förmånernas eller ersättningarnas belopp från lönen.

Om den anställde med stöd av någon annan stats sociala trygghetssystem har rätt till dagpenning som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller moderskaps- eller faderskapspenning avdras beloppet av denna förmån från sjuklönen eller lönen under moderskaps- eller faderskapsledigheten. Den anställde är skyldig att ge arbetsgivaren en utredning om socialskyddsförmåner som betalas av en annan stat och som kan påverka arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet.


mom. 3

Om en tjänsteinnehavares skötsel av tjänsteuppgifterna har avbrutits för en viss period, fastän tjänsteinnehavaren inte för denna tid har beviljats tjänstledighet och han eller hon för denna tid får dagpenning eller moderskaps- eller faderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen eller en ersättning enligt § 2 mom. 7, ersättning enligt lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986) eller i mom. 1 avsedd rehabiliteringspenning, har tjänsteinnehavaren för denna tid rätt endast till lön som minskats med dagpenningens eller moderskaps- eller faderskapspenningens belopp eller med beloppet av den nämnda ersättningen.