Lönesättningen i välfärdsområdena förnyas – förändringen berör cirka 200 000 löntagare

Inför julen nådde parterna inom social- och hälsovårdssektorn en uppgörelse om ett nytt lönesystem som de har förhandlat om i flera år. Förhandlingsparterna, dvs. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Social- och hälsovårdens förhandlingsorganisation Sote rf, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf och Offentliga sektorns union JAU rf, godkände uppgörelsen 17.12.2025.

Det nya lönesystemet införs i de två största kollektivavtalen för välfärdsområdena: arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn (SH-avtalet) samt det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal för välfärdssektorn (VÄLKA).

Reformen berör cirka 200 000 arbetstagare och tjänsteinnehavare hos välfärdsområden och välfärdssammanslutningar.  

Till dessa hör sjukskötare, närvårdare, socialhandledare, hälsovårdare, avdelningssekreterare, socialarbetare och anstaltsvårdare samt personal inom förvaltning och kostservice. I fortsättningen bestäms deras löner enligt det kunnande och ansvar som arbetsuppgifterna kräver. 

– Stämningen är lättad efter långa förhandlingar. Det är fråga om en betydande reform som gör yrkena inom social- och hälsovårdssektorn mer attraktiva och lönesättningen mer sporrande, säger KT:s verkställande direktör Henrika Nybondas-Kangas.

Målet är att förbättra den offentliga sektorns attraktionskraft

Målet med reformen är att förbättra det offentliga arbetets status och förbättra sektorns attraktionskraft. Det nya systemet är transparentare än det tidigare och sporrar de anställda att utvecklas i yrket.

Reformen gäller inte läkare och i det här skedet inte heller räddningspersonal och den övriga tekniska sektorn. Läkarnas lönesystem förnyades redan tidigare och förhandlingarna inom den tekniska sektorn fortsätter.

För införandet av reformen används lönepotter som parterna tidigare har kommit överens om i avtalen för kommun- och välfärdssektorn och som är avsedda för utveckling av lönesättningen. 

Lönen baserar sig på kunnande och ansvar

I det nya nivålönesystemet bestäms de anställdas löner enligt den nivå av kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Det finns tre eller fyra nivåer av kunnande och ansvar: A, B, C och i vissa yrkesgrupper D. Till exempel för socialarbetare införs fyra olika lönenivåer enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet.

Grundtanken med det nya nivålönesystemet är att kunnandet och ansvaret varierar mellan olika personer i samma yrke. I det nya systemet beaktas detta i lönen och de anställda belönas för extra ansvar och kunnande.

Ett nytt element är nivåtillägg som betalas för avtalsenligt extra ansvar, såsom handledning av studerande.

– Systemet är transparentare än det tidigare, eftersom alla känner till grunderna för nivålönen, säger Jenni Aaltonen, förhandlingsdirektör vid KT med ansvar för social- och hälsovårdssektorn.

Ingens lön sjunker

Nivålönen ersätter den uppgiftsrelaterade lön som tidigare har betalats. Utöver nivålönen betalas på samma sätt som tidigare andra lönedelar, såsom arbetserfarenhetstillägg och individuellt tillägg.  

Reformen är förpliktande för arbetsgivare i hela landet. Som en del av reformen har parterna avtalat om nationella miniminivålöner för varje nivå av kunnande och ansvar. Ingens lön kommer att sjunka på grund av reformen, men för en del stiger lönen.

Välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna inför det nya nivålönesystemet 1.10.2026 inom SH-avtalet och 1.1.2027 inom VÄLKA. Parterna har också uppnått ett förhandlingsresultat om en motsvarande reform för KT:s företagsmedlemmar inom social- och hälsovårdssektorn, men för deras del kräver förhandlingsresultatet ännu ett slutligt godkännande.

Parterna avtalade om en motsvarande lönereform inom kommunsektorn för ungefär ett år sedan. Nivålönesystemet inom kommunsektorn gäller de flesta yrkesgrupper, men inte till exempel lärare i skolorna och teknisk personal.