Två av tre kommuner har negativt resultat
Bokslutsprognoserna för 2018 visar på en alarmerande situation för den kommunala ekonomin. Resultatet blev negativt i 196 kommuner. Året innan hade 55 kommuner negativt resultat.
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser, som offentliggjordes den 13 februari, visar att skatteinkomsterna och statsandelarna minskade år 2018. Samtidigt ökade utgifterna med mer än tre procent.
Merparten av utgiftsökningen härrör från köp av material och tjänster. Personalutgifterna ökade måttligt.
Kommunernas och samkommunernas skuldsättning ökade i fjol med en miljard euro. Kommunernas skuldsättning ökade med drygt tre procent, men samkommunernas skuldsättning växte med över 11 procent på grund av åtskilliga sjukhusprojekt.
Sammanlagt ser skuldsättningen för den kommunala ekonomin ut att bli cirka 19,4 miljarder euro, vilket innebär att den kvarstår på sin tidigare nivå i förhållande till bruttonationalprodukten.
Hela 38 kommuner har varit tvungna att ta lån för löpande utgifter, medan årsbidraget året innan var negativt i bara fyra kommuner.
Fjolårsresultaten i kommunerna varierar kraftigt.
Helsingfors, Esbo och Vanda har gjort bra resultat. För många andra städer, såsom Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Kouvola och Rovaniemi, är resultatet däremot svagt. Den övriga kommunsektorn placerar sig mellan dessa ytterligheter.
– Kommunekonomin verkar ha hamnat i en kris. Kommunerna får inte åläggas en enda uppgift till utan finansiering. Det måste bli ett slut på alla statsandelsnedskärningar. Tvärtom finns det klara grunder för mer statlig finansiering. Kommunsektorn klarar inte av fler nedskärningar, sade Kommunförbundets vd Minna Karhunen då bokslutsprognoserna offentliggjordes.
