Suomeksi

Välfärdsområdena som arbetsgivare

Inom välfärdsområdena arbetade sammanlagt 226 800 personer i februari 2024. Social- och hälsovården samt räddningsväsendet överfördes från kommunerna och sjukvårdsdistrikten till välfärdsområdena i början av 2023. Helsingfors stad ansvarar fortfarande själv för social- och hälsovården samt räddningsväsendet.

Cirka hälften av kommunernas och samkommunernas personal övergick till välfärdsområdena. Löntagarna inom kommun- och välfärdssektorn utgör tillsammans cirka en femtedel av alla löntagare i Finland.

Välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna enligt personalstyrkan i februari 2024

Arbetsgivare	Antal
HUS-sammanslutningen	25 600
Egentliga Finlands välfärdsområde	21 800
Birkalands välfärdsområde	19 100
Norra Österbottens välfärdsområde	16 600
Helsingfors stads social- och hälsovård samt räddningsväsende	14 800
Norra Savolax välfärdsområde	11 900
Mellersta Finlands välfärdsområde	11 500
Satakunta välfärdsområde	10 100
Södra Österbottens välfärdsområde	9 400
Västra Nylands välfärdsområde	9 200
Norra Karelens välfärdsområde	8 000
Österbottens välfärdsområde	8 000
Päijänne-Tavastlands välfärdsområde	7 500
Lapplands välfärdsområde	7 500
Södra Savolax välfärdsområde	7 200
Egentliga Tavastlands välfärdsområde	6 700
Kymmenedalens välfärdsområde	6 300
Södra Karelens välfärdsområde	5 300
Vanda och Kervo välfärdsområde	5 200
Mellersta Nylands välfärdsområde	4 000
Mellersta Österbottens välfärdsområde	3 900
Kajanalands välfärdsområde	3 600
Östra Nylands välfärdsområde	2 500
NordLab välfärdssammanslutning	7 00
Islab välfärdssammanslutning	5 00
Sammanlagt	226 800

Källa: Statistikcentralen, Löner inom lokalförvaltningen 2023.

Pensionsavgången bland personalen inom välfärdssektorn

Över hälften av de anställda inom välfärdsområdena går i pension inom 20 år. Enligt Kevas prognos går sammanlagt 51,8 procent av de anställda inom välfärdsområdena i pension under åren 2025–2044.

Under de kommande fem åren 2025–2029 går knappt 14,3 procent av personalen i pension. I siffrorna ingår ålders-, invalid- och delinvalidpension. Procenttalen beskriver de nuvarande anställdas förväntade pensionsavgång.

Andelen anställda som går i pension varierar mellan välfärdsområdena. Under tidsperioderna på 5 år och 20 år är andelen anställda som går i pension högst i Kajanaland. Minst är pensionsavgången i Nylands välfärdsområden i Södra Finland. Skillnaderna beror på personalens åldersstruktur.

Pensionsavgång 2025–2029	% av personalen
Kajanalands välfärdsområde	17,4
Lapplands välfärdsområde	16,9
Södra Savolax välfärdsområde	16,6
Satakunta välfärdsområde	15,7
Norra Karelens välfärdsområde	15,6
Norra Savolax välfärdsområde	15,0
Södra Österbottens välfärdsområde	14,9
Mellersta Finlands välfärdsområde	14,6
Kymmenedalens välfärdsomrpde	14,6
Mellersta Österbottens välfärdsområde	14,5
Helsingfors stads social- och hälsovärd samt räddningsväsende	14,1
Norra Österbottens välfärdsområde	14,1
Södra Karelens välfärdsområde	14,0
HUS-sammanslutningen	14,0
Egentliga Tavastlands välfärdsområde	13,9
Päijänne-Tavastlands välfärdsområde	13,7
Österbottens välfärdsområde	13,6
Mellersta Nylands välfärdsområde	13,5
Västra Nylands välfärdsområde	13,5
Egentliga Finlands välfärdsområde	13,5
Östra Nylands välfärdsområde	13,2
Birkalands välfärdsområde	13,2
Vanda och Kervo välfärdsområde	11,3
Sammanlagt	14,3

Pensionsavgång 2025–2044	% av personalen
Kajanalands välfärdsområde	56,3
Kymmenedalens välfärdsområde	55,7
Satakunta välfärdsområde	55,7
Södra Savolax välfärdsområde	55,5
Lapplands välfärdsområde	54,9
Egentliga Tavastlands välfärdsområde	54,0
Päijänne-Tavastlands välfärdsområde	52,8
Mellersta Nylands välfärdsområde	52,6
Norra Karelens välfärdsområde	52,6
Norra Österbottens välfärdsområde	52,4
Södra Karelens välfärdsområde	52,2
Norra Savolax välfärdsområde	52,2
Östra Nylands välfärdsområde	52,1
Mellersta Finlands välfärdsområde	51,6
Södra Österbottens välfärdsområde	51,4
HUS-sammanslutningen	51,0
Mellersta Österbottens välfärdsområde	51,0
Västra Nylands välfärdsområde	51,0
Österbottens välfärdsområde	50,7
Egentliga Finlands välfärdsområde	50,2
Helsingfors stads social- och hälsovård samt räddningsväsende	49,7
Birkalands välfärdsområde	49,1
Vanda och Kervo välfärdsområde	47,7
Sammanlagt	51,8

22.8.2025

Mer om ämnet

Nyhet

4.11.2024

Välfärdsområdena har lyckats förnya sin verksamhet – vård snabbare än tidigare inom primärvården

Välfärdsområdena har på kort tid lyckats utveckla social- och hälsovårdstjänsterna trots det svåra ekonomiska läget. Tillgången till vård har blivit snabbare inom primärvården och arbetsplatsernas attraktions- och kvarhållningskraft har stärkts, bedömer Institutet för hälsa och välfärd.

Verenpaineen mittaus potilaan käsivarresta terveyskeskuksessa. Kuvassa käsi josta paine mitataan ja mittauslaite valkoisella pöydällä. Kuvaaja Eeva Anundi.

Nyhet

19.1.2024

De första forskningsresultaten om välbefinnandet i arbetet i välfärdsområdena visar inga stora förändringar

Inledandet av välfärdsområdenas verksamhet 2023 ledde inte till några stora förändringar i arbetsförhållandena eller arbetet, framgår det av Arbetshälsoinstitutets undersökningar. Reformen är ännu i inledningsskedet och kommer att lyckas bäst om man sörjer för arbetstagarnas arbetsförmåga och involverar dem i planeringen av förändringen.

Terveydenhuollon ammattilaisia terveysasemalla. Kuva: Eeva Anundi.

Pressmeddelande

15.2.2023

Arbetsfördelningen mellan personalen inom vårdsektorn måste utvecklas och utbildningen ökas

Färdplanen och åtgärderna för det program för tillräcklig och tillgänglig social- och hälsovårdspersonal som Social- och hälsovårdsministeriet initierat publicerades 15.2. KT har deltagit i programmets tvärsektoriella arbete. KT anser att det i nästa regeringsprogram måste ingå djärvare åtgärder för att trygga tillgången till personal.

Nyhet

1.2.2023

Välfärdsområdenas löneutbetalning lyckades bättre än väntat

Enligt företrädare för välfärdsområdenas HR-ledning lyckades löneutbetalningarna 13.1 och 31.1 betydligt bättre än väntat.

Nyhet

9.8.2018

Kommundirektörerna har vad som krävs för förändringsledning

Enligt en färsk undersökning har vård- och landskapsreformen inte haft stor inverkan på kommundirektörernas arbetshälsa. De upplever förändringsberedskapen som god såväl för sin egen del som för sin organisation.