Lönestrukturen

Lönestrukturen varierar mellan de olika avtalsområdena. Inom alla avtalsområden består ändå största delen av de totala inkomsterna av uppgiftsrelaterad lön.

De totala lönernas struktur enligt avtalsområde

Den uppgiftsrelaterade lönen utgår från arbetets svårighetsgrad. Individuella tillägg kan betalas utgående från arbetsprestationen och yrkesskickligheten. Tillägg som är bundna till anställningstiden baserar sig på arbetserfarenhet.

Arbetstidsersättningar betalas för obekväm arbetstid (kväll, natt, veckoslut, söckenhelg, beredskap) och för mertids- och övertidsarbete. Lärarnas övertimarvoden statistikförs som inkomst för ordinarie arbetstid och läkarnas jourersättningar statistikförs som övertidsersättningar.

Uppgiftsrelaterad lön Tillägg baserade på anställningstid Individuellt tillägg Övriga tillägg för ordinarie arbetstid Mertids- och övertidsersättningar
AKTA 84,7 5,2 1,3 7,6 1,2
UKTA 76,9 12,6 0,7 7,8 2,0
Tekniska 80,4 6,2 4,3 5,8 3,3
Läkare 65,7 4,0 2,5 7,4 20,4

Resultatbonus inom kommunsektorn 2018

Enligt Statistikcentralens lönestatistik för kommunsektorn betalade 25 arbetsgivare inom kommunsektorn (6 %) resultatbonus till personalen i oktober 2018.

Cirka 27 000 personer fick resultatbonus. Det är 6,5 % av de kommunala arbetsgivarnas personal. Storleken på resultatbonusarna var i medeltal 929 €/person/år.

Resultatbonusarna utgjorde 0,21 % av lönesumman.

Totalt 76 % av bonusarna betalades till anställda inom AKTA:s avtalsområde. Näst mest resultatbonus betalades till anställda inom undervisningssektorn (11 % av personalen). Av läkarna fick 7 % resultatbonus och inom tekniska sektorn betalades bonus till 5 % av de anställda.

Inkomstbegrepp

Uppgiftsrelaterad lön

Den uppgiftsrelaterade grundlönen bestäms enligt lönebestämmelserna för respektive avtalsområde. Lönen bestäms lokalt på basis av arbetsvärdering.

Ordinarie lön

I den ordinarie lönen ingår förutom den uppgiftsrelaterade lönen även de lönetillägg som baserar sig på anställningstiden och övriga individuella tillägg.  De individuella tilläggen baserar sig på individuella arbetsresultat, yrkesskicklighet och kunskaper.

Begreppet ordinarie lön behövs till exempel när lön betalas för semester, sjukledighet eller moderskapsledighet.

Inkomst för ordinarie arbetstid

Till inkomsten för ordinarie arbetstid räknas utöver den ordinarie lönen även arbetstidsersättningar som betalas för ordinarie arbetstid, såsom kvälls-, natt-, lördags- söndags- och söckenhelgsersättningar. Övertimarvoden som betalas regelbundet till lärare statistikförs också som inkomster för ordinarie arbetstid.
 
Resultatbonus ingår i begreppet inkomst för ordinarie arbetstid, men resultatbonusen lämnas i praktiken utanför statistiken eftersom den vanligtvis betalas en gång per år.

Totalinkomst

Totalinkomsten utgörs av lönen för ordinarie arbetstid och ersättningar för mertidsarbete och övertidsarbete. Läkarnas jourersättningar statistikförs som övertidsersättningar.

Semesterpenning

Semesterpenningen ingår inte i de nämnda inkomstbegreppen. Semesterpenningens storlek bestäms främst av antalet anställningsår och den kan vara 50–70 procent av en persons månadslön.

Andra begrepp

Inkomstutvecklingen utgörs av avtalsförhöjningar och löneglidningar under avtalsperioden.  

Löneglidning avser skillnaden mellan den verkliga inkomstutvecklingen och de avtalsenliga förhöjningarna. Löneglidningen kan basera sig på strukturförändringar, tillägg som betalas på basis av anställningens längd eller lönejusteringar som överskrider de avtalsenliga förhöjningarna. 

Direkta arbetskraftskostnader utgörs av lönerna som arbetsgivaren betalar.  

Indirekta arbetskraftskostnader utgörs av de lönebaserade socialskyddsavgifter, arbetslöshetsförsäkringsavgifter och pensionsförsäkringspremier som arbetsgivaren betalar till bland annat FPA och Keva.