Suomeksi

Lönestrukturen

Lönestrukturen varierar mellan de olika avtalsområdena. Inom alla avtalsområden består ändå största delen av de totala inkomsterna av uppgiftsrelaterad lön.

De totala lönernas struktur enligt avtalsområde

Den uppgiftsrelaterade lönen utgår från arbetets svårighetsgrad. Individuella tillägg kan betalas utgående från arbetsprestationen och yrkesskickligheten. Tillägg som är bundna till anställningstiden baserar sig på arbetserfarenhet.

Arbetstidsersättningar betalas för obekväm arbetstid (kväll, natt, veckoslut, söckenhelg, beredskap) och för mertids- och övertidsarbete. Lärarnas övertimarvoden statistikförs som inkomst för ordinarie arbetstid.

Uppgiftsrelaterad lön Tillägg baserade på anställningstid Individuellt tillägg Övriga tillägg för ordinarie arbetstid Mertids- och övertidsersättningar
AKTA 90,8 5,1 1,6 2,1 0,4
UKTA 81,8 9,1 1,3 7,3 0,6
Tekniska 84,4 6,4 4,3 1,7 3,2

Resultatbonus i kommunsektorn år 2023

Enligt Statistikcentralens kommunala lönestatistik betalade 13 kommunala arbetsgivare 
(3,6 %) resultatbonus till sina anställda år 2023.

Resultatbonus betalades till omkring 1 500 anställda, dvs. cirka en procent av de kommunala arbetsgivarnas personal.

Bonusbeloppet var i genomsnitt 1 100 €/person/år.

Resultatbonusarna utgjorde sammanlagt 0,3 % av lönesumman för heltidsanställda med huvudsakligt anställningsförhållande i kommunsektorn.


Olika inkomstbegrepp

Uppgiftsrelaterad lön / nivålön

Den uppgiftsrelaterade lönen / nivålönen bestäms enligt lönebestämmelserna för respektive avtalsområde. Den bestäms lokalt på basis av arbetsvärdering (UKTA, TS) eller enligt bestämmelserna för den nya nivålönemodellen (AKTA).

Ordinarie lön

Den ordinarie lönen består av den uppgiftsrelaterade lönen eller nivålönen samt eventuella nivåtillägg, lönetillägg som är bundna till anställningstiden och andra individuella tillägg. De individuella tilläggen baserar sig på individuella arbetsresultat, yrkesskicklighet och individuella färdigheter.

Begreppet ordinarie lön behövs till exempel när lön betalas för semester, sjukledighet eller föräldraledighet.

Inkomst för ordinarie arbetstid

Inkomsten för ordinarie arbetstid inkluderar ordinarie lön och arbetstidsersättningar som betalas för ordinarie arbetstid, såsom kvälls-, natt-, lördags-, söndags- och söckenhelgsarbete. Övertimarvoden som betalas regelbundet till lärare statistikförs också som inkomster för ordinarie arbetstid.

Resultatbonus ingår i begreppet inkomst för ordinarie arbetstid, men faller i praktiken utanför statistiken eftersom bonusarna vanligtvis betalas som en engångsersättning en gång per år.

Totalinkomst

Totalinkomsten utgörs av lönen för ordinarie arbetstid samt ersättningar för mertids- och övertidsarbete. Läkarnas jourersättningar statistikförs som övertidsersättningar.

Semesterpenning

Semesterpenningen ingår inte i de nämnda inkomstbegreppen. Semesterpenningens storlek bestäms främst av antalet anställningsår och den kan vara 50–70 procent av den anställdas månadslön. 

Andra begrepp

Inkomstutvecklingen utgörs av avtalshöjningar och löneglidningar under avtalsperioden.

Löneglidning avser skillnaden mellan den faktiska inkomstutvecklingen och avtalshöjningarna. Löneglidningen kan basera sig på strukturförändringar, tillägg som betalas på basis av anställningens längd eller lönejusteringar som överskrider avtalshöjningarna.

Direkta arbetskraftskostnader utgörs av de lönekostnader som arbetsgivaren betalar.

Indirekta arbetskraftskostnader utgörs av de lönebaserade socialskyddsavgifter, arbetslöshetsförsäkringspremier och pensionsförsäkringsavgifter som arbetsgivaren betalar till bland annat FPA och Keva.