Suomeksi

Lönestrukturen

Lönestrukturen varierar mellan de olika avtalsområdena. Inom alla avtalsområden består ändå största delen av de totala inkomsterna av uppgiftsrelaterad lön.

De totala lönernas struktur enligt avtalsområde

Den uppgiftsrelaterade lönen utgår från arbetets svårighetsgrad. Individuella tillägg kan betalas utgående från arbetsprestationen och yrkesskickligheten. Tillägg som är bundna till anställningstiden baserar sig på arbetserfarenhet.

Arbetstidsersättningar betalas för obekväm arbetstid (kväll, natt, veckoslut, söckenhelg, beredskap) och för mertids- och övertidsarbete. Lärarnas övertimarvoden statistikförs som inkomst för ordinarie arbetstid och läkarnas jourersättningar statistikförs som övertidsersättningar.

Uppgiftsrelaterad lön Tillägg baserade på anställningstid Individuellt tillägg Övriga tillägg för ordinarie arbetstid Mertids- och övertidsersättningar
SH-avtalet 80,3 4,7 1,2 10,7 3,1
AKTA 90,3 5,4 1,7 2,1 0,5
UKTA 81,7 9,4 1,2 6,2 1,6
Tekniska 80,4 6,2 4,7 5,3 3,3
Läkare 65,4 3,7 2,7 6,3 21,9

Resultatbonus inom kommunsektorn 2021

Enligt Statistikcentralens kommunala lönestatistik betalade 23 kommunala arbetsgivare (5 %) resultatbonus till sina anställda i oktober 2021. 

Resultatbonus betalades till omkring 2 600 anställda, dvs. knappt en procent (0,85 %) av de kommunala arbetsgivarnas personal. 

Bonusbeloppet var i genomsnitt 1 153 €/person/år.

Resultatbonusarna utgjorde sammanlagt 0,02% av lönesumman för heltidsanställda i huvudanställningsförhållande.
 
Totalt 26 % av bonusarna betalades till anställda inom SH-avtalsområdet. Näst mest resultatbonusar fick undervisningspersonalen (21 %) och tredje mest de anställda inom AKTA:s avtalsområde (20 %).  

Inkomstbegrepp

Uppgiftsrelaterad lön

Den uppgiftsrelaterade grundlönen bestäms enligt lönebestämmelserna för respektive avtalsområde. Lönen bestäms lokalt på basis av arbetsvärdering.

Ordinarie lön

I den ordinarie lönen ingår förutom den uppgiftsrelaterade lönen även de lönetillägg som baserar sig på anställningstiden och övriga individuella tillägg.  De individuella tilläggen baserar sig på individuella arbetsresultat, yrkesskicklighet och kunskaper.

Begreppet ordinarie lön behövs till exempel när lön betalas för semester, sjukledighet eller moderskapsledighet.

Inkomst för ordinarie arbetstid

Till inkomsten för ordinarie arbetstid räknas utöver den ordinarie lönen även arbetstidsersättningar som betalas för ordinarie arbetstid, såsom kvälls-, natt-, lördags- söndags- och söckenhelgsersättningar. Övertimarvoden som betalas regelbundet till lärare statistikförs också som inkomster för ordinarie arbetstid.
 
Resultatbonus ingår i begreppet inkomst för ordinarie arbetstid, men resultatbonusen lämnas i praktiken utanför statistiken eftersom den vanligtvis betalas en gång per år.

Totalinkomst

Totalinkomsten utgörs av lönen för ordinarie arbetstid och ersättningar för mertidsarbete och övertidsarbete. Läkarnas jourersättningar statistikförs som övertidsersättningar.

Semesterpenning

Semesterpenningen ingår inte i de nämnda inkomstbegreppen. Semesterpenningens storlek bestäms främst av antalet anställningsår och den kan vara 50–70 procent av en persons månadslön.

Andra begrepp

Inkomstutvecklingen utgörs av avtalsförhöjningar och löneglidningar under avtalsperioden.  

Löneglidning avser skillnaden mellan den verkliga inkomstutvecklingen och de avtalsenliga förhöjningarna. Löneglidningen kan basera sig på strukturförändringar, tillägg som betalas på basis av anställningens längd eller lönejusteringar som överskrider de avtalsenliga förhöjningarna. 

Direkta arbetskraftskostnader utgörs av lönerna som arbetsgivaren betalar.  

Indirekta arbetskraftskostnader utgörs av de lönebaserade socialskyddsavgifter, arbetslöshetsförsäkringsavgifter och pensionsförsäkringspremier som arbetsgivaren betalar till bland annat FPA och Keva.