Sök

Majoriteten av medborgarna anser att de kommunala beslutsfattarna har lagom stora maktbefogenheter i kommunerna. Fackföreningsrörelsens och ensaksrörelsernas makt är man mer kritisk till. Detta framgår av en undersökning av Stiftelsen för kommunal utveckling.

Två tredjedelar av befolkningen anser det vara egalt hur social- och hälsovårdstjänsterna ordnas bara man får vård snabbt. Det framgår av den enkät som utförts av Stiftelsen för kommunal utveckling. Samtidigt utreddes också hur medborgarna förhåller sig till vårdreformen.

Ett stödbesök hos en företagspsykolog kan avsevärt minska sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa bland kommunalt anställda under 40 år. Detta framgår av en registerundersökning där man granskade anställda vid Helsingfors stad.

Skatteinkomsterna i den kommunala ekonomin har sjunkit med cirka 670 miljoner euro på grund av coronaepidemin. Detta utvisar en utredning som Stiftelsen för kommunal utveckling beställt. Driftsbidraget har försvagats med cirka 530 miljoner euro. Sammantaget förändrade coronaepidemin dock utsikterna för den kommunala ekonomin under den närmaste framtiden i en positivare riktning än väntat.

Regeringsprogrammet innehåller många riktlinjer med konsekvenser för kommunerna. Kommundirektörerna anser att de viktigaste är de som gäller finansieringen av uppgifter, men tvivlar på att de kommer att förverkligas.

De kommunala arbetsgivarnas pensionsförsäkringsavgift sjunker med 0,4 procentenheter och de kommunala företagens avgift förblir oförändrad. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften stiger med i genomsnitt 0,14 procentenheter. Arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift sjunker däremot med 0,19 procentenheter. Sammanlagt minskar avgifterna med 0,45 procentenheter, vilket innebär en besparing på knappt 100 miljoner euro för de kommunala arbetsgivarna år 2022.

Lagförslaget om överföring av offentlig arbetskrafts- och företagsservice från staten till kommunerna godkändes i enlighet med arbetslivs- och jämställdhetsutskottets betänkande.