Sök
Tilläggsbudgeten ger kommunerna stöd i två faser
Regeringen beslutade i onsdags att stödja kommunernas ekonomi med minst en miljard euro. Kommunerna stöds i två faser. I första fasen kompenseras kommunerna för de uppskattade förlusterna på grund av uppskjuten skattebetalning och i andra fasen genomförs flera direkta stödåtgärder.
Befolkningsprognoserna påverkar utsikterna för pensionsfinansieringen 2019–2085
Pensionsskyddscentralen har uppdaterat sina långsiktiga beräkningar av de lagstadgade pensionernas utveckling 2019–2085. Pensionernas köpkraft fortsätter att öka och skillnaderna mellan individernas pensioner väntas inte bli större. I förhållande till medelinkomsten börjar de utbetalda pensionerna dock minska på 2020-talet.
Beskattningsrätt för landskapen baserar sig på uppgifternas omfattning
Tammerfors universitet utredde nordiska modeller för landskapsfinansiering och bedömde hur olika alternativ lämpar sig för finländska förhållanden.
Det program för lika lön som regeringen utarbetat i samarbete med arbetsmarknadens centralorganisationer har nu publicerats
Regeringen och organisationerna har kommit överens om gemensamma åtgärder för lika lön för åren 2024-2027. Målet för likalönsprogrammet är att ytterligare minska löneskillnaden mellan könen. På löneskillnaden inverkar också andra åtgärder än de som ingår i programmet.
Finländare värdesätter offentliga tjänster och vill trygga finansieringen av dem
Enligt en färsk enkät anser majoriteten att offentliga tjänster är väsentliga för en fungerande vardag. Kommun- och välfärdssektorns arbetsmarknadsparter kommer i april att föra en gemensam kampanj för det offentliga arbetet och för en tillräcklig finansiering av det.
Kommundirektörer och välfärdsområdesdirektörer måste ha direktörsavtal
Enligt kommunallagen ska ett direktörsavtal ingås mellan kommunen och kommundirektören. I avtalet kommer man överens om förutsättningarna för ledningen av kommunen. I lagen om välfärdsområden finns en motsvarande bestämmelse om välfärdsområdesdirektörer. Syftet med direktörsavtalet är att ge spelregler och goda förutsättningar för ledningsarbetet i kommuner och välfärdsområden.
Välfärdsområdena blir av. Minns du varför?
Det kan vara bra att återkalla i minnet hur vi landade här. Varför behövs en välfärdsområdesreform? Diskussionen om strukturer och utveckling av servicen har pågått så länge att behovet av förnyelse emellanåt tycks fördunklas.
Ansökan om familjeledighet enligt den nya lagstiftningen
Lagstiftningen om familjeledighetsreformen träder i kraft 1.8.2022. I samband med familjeledighetsreformen ändras lagstiftningen och terminologin som rör familjeledighet.
Arbetsmarknadens centralorganisationer: Delat familjeansvar ökar välbefinnandet i arbetet och jämlikheten i arbetslivet
Arbetsmarknadens centralorganisationer uppmuntrar arbetsplatserna att stödja en jämnare fördelning av familjeansvaret. Familjeledighetsreformen gör det möjligt att förbättra jämställdheten i arbetslivet på arbetsplatserna, men dessutom behövs gemensamma spelregler på arbetsplatserna, utveckling av god praxis och en familjevänlig inställning inom hela arbetskollektivet, betonar Finlands näringsliv, Akava, Kyrkans arbetsmarknadsverk, kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, FFC, STTK och Statens arbetsmarknadsverk. Organisationerna publicerar material åt arbetsplatserna på familjernas dag.
Inkomsterna i kommunsektorn ökade mer än de avtalsenliga förhöjningarna år 2021
Enligt Statistikcentralens färska lönestatistik ökade totalinkomsten i kommunsektorn med 2,5 procent från oktober 2020 till oktober 2021. Den månadsavlönade personalen förtjänade i snitt 3 449 euro per månad.