Sök

Efter att arbetshälsan delvis hade förbättrats under våren 2020 skedde det på hösten en negativ förändring vad gäller välbefinnandet i arbetet. Ändringarna har dock varit måttliga. Detta framgår av uppföljningsstudien Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?). Forskningsresultaten kan användas för att främja arbetsengagemanget under undantagsförhållandena.

Bristen på läkare och tandläkare har inte minskat vid hälsocentralerna. Man får fortfarande köa för läkartid. Endast få får icke brådskande vård inom sju dagar.

Även om Finansministeriets förutspår att den ekonomiska tillväxten ökar till 2,6 procent år 2021 visar de offentliga finanserna fortsättningsvis underskott. Också den offentliga skulden kommer att fortsätta öka i förhållande till bruttonationalprodukten.

Enligt läkarförbundets undersökning hade hälsocentralerna i oktober 2021 totalt 300 befattningar till vilka kommunerna eller samkommunerna inte lyckades rekrytera läkare. Dessutom har över 320 befattningar lagts ut helt. Tillgången till köpta tjänster och vikarier har försvårats. Läkarsituationen som helhet bedöms ha blivit allt sämre.

Högskolorna ökar antalet nybörjarplatser med cirka 2300 år 2022. KT har i sina ställningstaganden pekat på behovet av att öka antalet studieplatser i synnerhet i branscher med brist på arbetskraft.

Inledandet av välfärdsområdenas verksamhet 2023 ledde inte till några stora förändringar i arbetsförhållandena eller arbetet, framgår det av Arbetshälsoinstitutets undersökningar. Reformen är ännu i inledningsskedet och kommer att lyckas bäst om man sörjer för arbetstagarnas arbetsförmåga och involverar dem i planeringen av förändringen.