Lagändringar om arbetsavtal för viss tid trädde i kraft
Användningen av arbetsavtal för viss tid har gjorts flexiblare genom de ändringar i arbetsavtalslagen som trädde i kraft 1.6.2026. Ändringarna gäller bara anställda i arbetsavtalsförhållande. Lagstiftningen om tjänsteinnehavare är oförändrad.
Ett arbetsavtal för viss tid kan i fortsättningen ingås utan grundad anledning när det är fråga om det första arbetsavtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Samma möjlighet gäller också när det har gått minst fem år sedan det föregående arbetsavtalsförhållandet upphörde. Arbetsgivaren behöver inte heller uppskatta hur bestående behovet av arbetskraft är.
Ett arbetsavtal som utan grund ingås för viss tid kan gälla högst ett år.
Arbetsgivaren är skyldig att utreda om det är möjligt för arbetstagaren att få en fortsättning på arbetsavtalsförhållandet. Dessutom är arbetsgivaren skyldig att under vissa förutsättningar erbjuda arbetstagaren arbete efter att arbetsavtalsförhållandet upphört, om arbetsgivaren överväger att anställda fler arbetstagare.
Ett visstidsavtal som ingåtts utan grundad anledning kan det sägas upp av både arbetsgivaren och arbetstagaren när det varat i minst sex månader.
Tiden för meddelande om permittering förkortas, men det gäller inte kommuner och välfärdsområden
Tiden för meddelande om permittering förkortas från nuvarande 14 dagar till sju dagar. Ändringen gäller dock inte kommuner och välfärdsområden, där tiden för meddelande om permittering också i fortsättningen är 3 veckor enligt AKTA och VÄLKA.
Däremot gäller ändringen
- framför allt de företagsmedlemmar i KT som tillämpar FÖRKA, FÖRUKA och HYRKA
- andra företagsmedlemmar i KT som iakttar tiderna för meddelande om permittering enligt arbetsavtalslagen, om inget annat avtalats om tiden i det kollektivavtal som gäller dem.
Ett meddelande om permittering ska ges arbetstagaren personligen. Om meddelandet inte kan ges personligen, får det skickas per brev eller elektroniskt. Meddelandet anses ha kommit till mottagarens kännedom senast den sjunde dagen efter att det skickades.
Återanställningsskyldigheten gäller stora arbetsgivare
Återanställningsskyldigheten enligt arbetsavtalslagen innebär att en arbetsgivare som sagt upp en arbetstagare av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker ska erbjuda arbetstagaren arbete, om arbetsgivaren inom fyra månader från det att anställningsförhållandet upphörde behöver arbetstagare för samma eller liknande uppgifter. Om anställningen har fortgått i minst 12 år, är återanställningstiden sex månader.
I fortsättningen gäller återanställningsskyldigheten bara arbetsgivare med minst 50 arbetstagare. I antalet arbetstagare räknas bara anställda i arbetsavtalsförhållande. Anställda i tjänsteförhållande räknas alltså inte med i personalstyrkan på 50 arbetstagare.
Ändringarna i arbetsavtalslagen gäller inte tjänsteinnehavare
Ändringarna i arbetsavtalslagen föranleder inga ändringar i tjänsteinnehavarlagen. Alla de ändringar som nu trätt i kraft gäller alltså bara anställda i arbetsavtalsförhållande.
KT har dock i olika skeden av lagberedningen lyft fram att motsvarande ändringar borde göras också i tjänsteinnehavarlagen.
Mer på webben
Mer om ämnet
