Beredskapslagen ska trygga tillgången till personal under undantagsförhållanden genom ett brett urval av metoder

Syftet med totalreformen av beredskapslagen är att förbättra verksamhetsförutsättningarna i samhället under undantagsförhållanden. KT har just lämnat sitt utlåtande om förslaget till ny beredskapslag.

KT tar i sitt utlåtande ställning till vilka befogenheter kommuner och välfärdsområden behöver för att kunna agera under undantagsförhållanden. Det är det viktigt att den nya beredskapslagen ger arbetsgivarna tillräckliga metoder för att trygga tillgången till arbetskraft.

– KT anser att en revidering av beredskapslagen är nödvändig och understöder de föreslagna ändringarna. I sitt utlåtande föreslår KT även nya metoder för att trygga tillgången till tillräcklig personal under undantagsförhållanden, säger KT:s ledande arbetsmarknadsjurist Mirja-Maija Tossavainen.

Avsikten är att regeringens proposition med förslag till ny beredskapslag ska lämnas till riksdagen under 2026.

Arbetsgivarna behöver tillräckligt med personal under undantagsförhållanden

Den nya beredskapslagen måste innehålla tillräckliga metoder med vilka arbetsgivarna kan säkerställa tillgången till personal under undantagsförhållanden. KT anser att det är nödvändigt att lagen ger möjlighet att avvika från anställningsvillkor under alla undantagsförhållanden som avses i lagen.

– Det är väldigt oändamålsenligt att beredskapslagens urval av metoder hålls snävt eller att man börjar fundera över metoder först under undantagsförhållanden. Även om en metod ingår i lagen innebär det inte att man automatiskt kan avvika från anställningsvillkor, utan beslut om användning av en metod som föreskrivs i lag fattas alltid separat och en förordning utfärdas om detta, säger Tossavainen.

Metoderna i förslaget omfattar bland annat möjligheten att avvika från arbetstidsbestämmelser, skjuta upp annan ledighet än semester, byta arbetsställe eller tillfälligt omplacera en person till en annan uppgift. KT understöder också den föreslagna bestämmelsen om förlängning av uppsägningstiden.

KT föreslår att också att avbrytande eller återkallande av olika ledigheter ska kunna övervägas. Det kan vara ett sätt att jämna ut personalens arbetsbörda och trygga tillräcklig återhämtning och vila.

KT anser att det är viktigt att man vid den fortsatta beredningen av beredskapslagen granskar konflikträtten och möjligheten att förbjuda konfliktåtgärder under undantagsförhållanden.

Arbetsplikt behövs som en sista utväg för att trygga arbetskraften

Ur arbetsgivarnas synvinkel är det viktigt att beredskapslagen innehåller särskild arbetsplikt inom social- och hälsovården, skyldighet att utföra befolkningsskyddsuppgifter samt allmän arbetsplikt.

KT anser att det är motiverat att social- och hälsovårdens särskilda arbetsplikt gäller personer som under de senaste fem åren har arbetat inom social- och hälsovården och har utbildning inom sektorn.

KT bedömer att anställningshelheten för arbetspliktiga ännu kräver fortsatt beredning, eftersom den är förknippad med många detaljer. I den fortsatta beredningen är det nödvändigt att gå igenom vad ett arbetspliktsförhållande innebär för de olika parterna och på vilka villkor arbete utförs.

Stödtjänsterna ska också beaktas

KT anser att det är klart att kommunerna och samkommunerna samt välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna omfattas av beredskapsskyldigheterna enligt beredskapslagen.

KT befarar att olika stödtjänster inte har beaktats tillräckligt väl i betänkandet. Stödtjänster kan tillhandahållas av både offentliga aktörer och privata tjänsteproducenter. Beredskapslagen bör möjliggöra tryggande av stödtjänster oberoende av producent.

KT:s utlåtande (på finska)

• KT:n lausunto ehdotuksesta uudeksi valmiuslaiksi (27.2.2026) >