SHM tillsätter en arbetsgrupp för att utveckla kontinuerligt lärande – KT försvarar målen för vuxenutbildningsstödet

Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) har tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda hur det kontinuerliga lärandet kan utvecklas under karriären. Uppdraget hänför sig till regeringens planer på att dra in vuxenutbildningsstödet. KT vill hitta ett alternativ till att avskaffa stödet.

Opiskelijat harjoittelevat potilaiden oikeaa nostotekniikka opettajan kanssa. Kuva: Mostphotos.

SHM har tillsatt en arbetsgrupp på trepartsbasis som ska utveckla det kontinuerliga lärandet under arbetskarriären. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna företräds i arbetsgruppen av Mertzi Bergman, sakkunnig i kompetens- och utbildningspolitik vid KT.

Regeringen har beslutat att dra in vuxenutbildningsstödet från och med 1.8.2024. Beslutet motiveras bland annat med att regeringen vill hitta alternativa, mer flexibla modeller för studier under yrkeskarriären.

Arbetsgruppens uppgift är att utreda hur detta skulle kunna göras.

Kompetensbristen inom kommun- och välfärdssektorn förvärras utan fungerande lösningar för kontinuerligt lärande

Syftet med vuxenutbildningsstödet har varit att möjliggöra livslångt lärande och kompetensutveckling under yrkeskarriären. Med hjälp av stödet har man kunnat uppdatera sin kompetens för att möta de föränderliga behoven på arbetsmarknaden, och de som byter bransch har kunnat utbilda sig inom ett nytt område.

KT anser att de grundläggande målen för vuxenutbildningsstödet är viktiga, och vill hitta alternativ till avskaffandet av stödet.

Vuxenutbildningsstödet har varit särskilt viktigt för kommun- och välfärdssektorn, som lider av allvarlig personalbrist. Med hjälp av stödet har till exempel närvårdare kunnat utbilda sig till sjukskötare och klasslärare till speciallärare.

– Bristen på arbetskraft inom kommun- och välfärdssektorn skulle förvärras ytterligare om den här typen av utbildningsvägar inte längre var möjliga, säger Mertzi Bergman.

Ett av regeringens mål är att rikta utbildningsresurser till personer som höjer sin utbildningsnivå och till sektorer där det råder brist på yrkeskompetens. Enligt Bergman är detta mål mycket viktigt inom de reglerade hälsovårds-, socialvårds-, fostrans- och utbildningssektorerna, där det krävs examensbaserad tilläggs- och vidareutbildning för att uppnå de kvalifikationer som krävs och för att fördjupa och bredda kompetensen under yrkeskarriären.

När man talar om kostnaderna för det nuvarande vuxenutbildningsstödet är det bra att komma ihåg att det har varit fråga om ett inkomstrelaterat stöd. Det har finansierats av arbetsgivarnas och arbetstagarnas arbetslöshetsförsäkringsavgifter, som förvaltats av Sysselsättningsfonden.

Det kontinuerliga lärandet under arbetskarriären bör utvecklas – nya metoder behövs också

Den arbetsgrupp som SHM utsett påbörjade arbetet 1.10.2023, och det beräknas vara klart 31.3.2024, det vill säga före ramförhandlingarna. Tidsplanen är med andra ord snäv. Arbetsgruppen leds av Sanni Grahn-Laasonen, minister för social trygghet.

Arbetsgruppen har fått i uppdrag att bereda förslag till åtgärder för att

stödja kontinuerligt lärande under yrkeskarriären
förbättra sysselsättningen
balansera statsfinanserna.

Arbetsgruppens uppdrag består också av att undersöka hur de föreslagna metoderna kunde genomföras, och vad genomförandet skulle kräva av arbetsgivare och utbildningsanordnare. Det är också viktigt att veta om utbildningssystemet skulle behöva ändras.

Arbetsgruppen har uppmanats att fundera på hur man kunde underlätta studier vid sidan av arbetet.

Enligt Mertzi Bergman lönar det sig att utveckla stödformerna på trepartsbasis, och genom att se över stödets kriterier kan man till exempel också rikta stödet bättre. – Nya sätt att underlätta studier vid sidan av arbetet är också välkomna.

Mer på webben

Läs också