Nyhet

Den offentliga ekonomins tillstånd oroar ekonomiska prognosmakare

Finlands Bank och Finansministeriet (FM) publicerade inför julen sina uppdaterade ekonomiska prognoser. Vardera sänkte sin prognos för de närmaste årens tillväxt jämfört med tidigare prognoser.

eurojalaskin

Finlands Bank förutspådde att tillväxten blir 2,7 procent i år och 1,9 procent nästa år. Därefter återgår vi på ett ungefär till den långsiktiga tillväxtpotentialen, dvs. under 1,5 procent. FM är lite mer pessimistiskt och förutspår att tillväxten blir 2,5 procent i år och 1,5 procent nästa år. Sedan avtar tillväxten och blir inom några år under en procent ungefär.

Finlands Bank anser att det finns förutsättningar för en fortsatt tillväxt. Det finns efterfrågan på exportartiklar och företagens konkurrenskraft har förbättrats av konkurrenskraftsavtalet vilket begränsat ökningen av arbetskraftskostnaderna. Penningpolitiken stöder också tillväxten när låga räntor lockar till konsumtion och investeringar.

Båda prognoserna framhäver de klart ökade riskerna för att den ekonomiska utvecklingen kan bli sämre än förutspått. Osäkerheten har ökat på den globala marknaden bland annat på grund av handelskriget mellan USA och Kina. I Europa ökar osäkerheten på grund av såväl villkoren för Brexit som den ekonomiska politiken i Italien.

Den offentliga ekonomins buffertar behöver stärkas

Både Finlands Bank och Finansministeriet oroade sig över situationen inom den offentliga ekonomin i Finland. Finlands Bank framhäver att en mindre stram finanspolitik bedrivits under 2018 trots högkonjunkturen. Enligt banken borde man under ekonomiskt gynnsamma år stärka den offentliga ekonomins buffertar genom stävjad utgiftsökning eller ökade skatteinkomster. 

I Finansministeriets översikt noteras att den offentliga ekonomin stärks av det goda konjunkturläget och åtgärderna för att dämpa utgiftsökningen. För ett par år sedan visade den offentliga ekonomin ett klart underskott, men börjar nu vid decennieskiftet vara i balans. Under de närmaste åren minskar också skuldsättningen inom de offentliga finanserna i förhållande till BNP.

Vardera parten förutspår svårigheter i framtiden. Befolkningens stigande ålder ökar pensionsutgifterna samt hälsovårds- och omsorgskostnaderna, vilket försvagar den offentliga ekonomin. När de åldersrelaterade utgifterna ökar och den ekonomiska tillväxten förblir dämpad uppstår det på lång sikt en obalans mellan utgifterna och inkomsterna inom den offentliga ekonomin, dvs. ett hållbarhetsunderskott.

Hållbarhetsunderskottet är nästan fyra procent i förhållande till BNP enligt Finansministeriet och omkring tre procent enligt Finlands Bank. Utgiftsbesparingar eller skatteåtstramningar borde alltså göras i motsvarande omfattning om de offentliga inkomsterna ska räcka till för att täcka de offentliga utgifterna i framtiden.

Lokalförvaltningens finansiella ställning försvagas

Enligt Finansministeriet har lokalförvaltningens ekonomiska situation förbättrats betydligt under de senaste åren, men den finansiella ställningen försvagas år 2018. Kommunernas skatteinkomster sjunker till och med jämfört med året innan. Det beror bland annat på de osedvanligt stora förskottsåterbäringarna, justeringen neråt av kommunernas andel av utdelningen och samfundsskattens stora engångspost år 2017.

Konsumtionsutgifterna visar däremot en betydligt snabbare ökning jämfört med några år tidigare. Dessa utgifter stiger bland annat på grund av de ökade vård- och omsorgskostnaderna till följd av befolkningens stigande ålder, sänkningen av dagvårdsavgifterna, beredningen av landskaps- och vårdreformen samt höjningen av inkomstnivån inom kommunsektorn.

Mer på webben

Ytterligare information

Juho Ruskoaho

Juho Ruskoaho

Telefon:
+358 9 771 2021
Mobiltelefon:
+358 44 532 8467
E-post:
Juho.Ruskoaho@kt.fi
Organisation:
KT Kommunarbetsgivarna
Arbetsmarknadsutredningar