Nyhet

Återhållsamma arbetsmarknadsuppgörelser betonades vid KT:s arbetsmarknadsseminarium

– Trots att vi nått ekonomisk högkonjunktur har den offentliga ekonomin fortfarande ett hållbarhetsunderskott. Vi behöver fortsättningsvis återhållsamma arbetsmarknadsuppgörelser och lagstiftningsåtgärder som sänker tröskeln för sysselsättning, sade arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen vid KT:s arbetsmarknadsseminarium i Helsingfors.

Valtakunnansovittelija Vuokko Piekkala ja työmarkkinajohtaja Markku Jalonen

Markku Jalonen betonade också vikten av att få arbetstillfällen och arbetssökande att mötas.

– Alla sektorer behöver kompetent arbetskraft, också kommunsektorn. Dessutom håller arbetslivet snabbt på att förändras. Sysselsättningsgraden borde stiga till 75 procent för att välfärdstjänsterna, pensionerna och den övriga sociala tryggheten för den åldrande befolkningen ska kunna finansieras, påpekade Jalonen.

Finansministeriets statssekreterare Martti Hetemäki påpekade i sitt eget anförande att hållbarhetsunderskottet och fattigdomen kan åtgärdas genom kompetens och sysselsättning. Fattig- och kompetensfällor ställer hinder i vägen för detta.

Fattigfälla betyder att extra arbetstimmar ger bara ett litet inkomsttillskott. Kompetensfälla betyder att utökad kompetens och mer lön ger endast lite inkomst i handen.

– Det lönar sig att uppdatera sin kompetens även om det kräver ansträngningar. Kompetens är ändå i mindre utsträckning än tidigare kunskaper och färdigheter från en skola. Kompetensutveckling sker i hög grad genom att man lär sig i arbetet, sade Hetemäki.

Den sociala tryggheten behöver ändras i grunden

KT har klara lagstiftningsanspråk för följande regeringsperiod. Arbetsgivarnas sysselsättningströskel bör sänkas ytterligare. Familjeledighetsreformen är nödvändig framför allt för att kvinnornas sysselsättningsgrad behöver höjas. Dessutom måste flitfällor som hindrar arbetslösa att ta emot jobb undanröjas.

– Den sociala tryggheten behöver ändras i grunden, och det bör ske i faser med sikte på sysselsättningsmålet, sade Jalonen.

– Förmånssystemen bör förenklas, individernas aktivitet främjas och flitfällor undanröjas.

KT anser att kostnaderna för löneharmoniseringen till följd av landskaps- och vårdreformen bör begränsas genom lagstiftning.

– Det får inte heller byggas upp något särskilt uppsägningsskydd i strukturreformerna för offentliga sektorn, framhöll Jalonen.

Förbundsförhandlingar också framöver

KT bedömer att förbundsförhandlingar är det mest sannolika alternativet på arbetsmarknaden också i fortsättningen, oberoende av den nya regeringens sammansättning. Arbetsmarknadsuppgörelserna bör vara återhållsamma.

– Vi behöver framför allt strukturella förändringar i löne- och arbetstidsbestämmelserna och lokala avtal bör främjas.

Enligt Jalonen bör kommun- och landskapsarbetsgivarnas pensionsavgift göras mer konkurrenskraftig i förhållande till den privata sektorn.

Kommunernas sysselsättande roll bör erkännas

Förutom utveckling av avtalsverksamheten behövs det ett program för utveckling av innovationer, kompetens, det finländska arbetet och arbetslivet.

– Vi måste trygga resurserna för ett målmedvetet utnyttjande av ny teknik i kommunsektorn i syfte att utveckla produktiviteten och verksamheten. Vi behöver också en plan för att främja en kontrollerad arbetskraftsinvandring, sade Jalonen.

Andra nödvändiga åtgärder är att göra personalens behörighetskrav flexiblare och trygga livslångt lärande, bland annat genom examensinriktad fortbildning.

– Kommunernas roll i främjandet av sysselsättningen bör erkännas och de regionala sysselsättningsförsöken bör fortsätta, sade Jalonen.