Suomeksi
Pressmeddelande

KT: Välproducerade offentliga tjänster bidrar till att skapa ekonomisk tillväxt

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT vill se en uppluckring av normer och främjande av sysselsättningen av unga i nästa regeringsprogram. Under nästa regeringsperiod är det viktigt att trygga viktiga tjänster för medborgarna och stärka den offentliga ekonomin. 

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT har publicerat sina mål för nästa regeringsprogram. För regeringsprogrammet föreslår KT reformer som tryggar de offentliga tjänsterna och stärker ekonomins hållbarhet. Kommunernas och välfärdsområdenas uppgifter och finansiering ska vara i balans, tillgången till arbetskraft ska säkerställas och regleringen lättas.

– Finlands offentliga ekonomi håller inte utan reformer. Vi behöver beslut som stärker sysselsättningen, förbättrar produktiviteten och garanterar viktiga offentliga tjänster för medborgarna, säger KT:s verkställande direktör Henrika Nybondas-Kangas.

Enligt KT räcker det inte med enbart sparåtgärder för att få bukt med underskottet i den offentliga ekonomin. Det behövs också satsningar för att förbättra produktiviteten och utveckla arbetslivet. Arbetsplatserna behöver stöd för att utnyttja AI och förnya arbets- och verksamhetspraxis.

– Det är nödvändigt att förbättra produktiviteten för att tjänsterna ska kunna tryggas även i framtiden. Detta förutsätter målmedveten utveckling av arbetslivet och utnyttjande av ny teknik, säger Nybondas-Kangas.

Stram reglering bör luckras upp

Enligt KT måste den alltför strama regleringen inom den offentliga sektorn luckras upp för en mer produktiv organisering av tjänsterna. Till exempel motsvarar lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden inte längre arbetslivets behov. Bland personalen inom kommun- och välfärdssektorn arbetar numera färre än var fjärde i tjänsteförhållande.  

– Kraven i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden medför en administrativ börda och ojämlikhet i förhållande till personer som står i arbetsavtalsförhållande. Även behörighetskrav och personaldimensioneringar ska granskas kritiskt för att arbetsfördelningen och serviceprocesserna ska kunna förnyas, säger Henrika Nybondas-Kangas.

Ett exempel på alltför stränga behörighetskrav finns inom småbarnspedagogiken, där två tredjedelar av de anställda måste vara högskoleutbildade från och med 2030.  

Tillgången till arbetskraft måste tryggas

Kommun- och välfärdssektorn hotas av brist på kompetens när personal går i pension och servicebehovet ökar i takt med att befolkningen åldras. Nästan en tredjedel av personalen inom kommunsektorn och över en fjärdedel av personalen inom välfärdsområdena kommer enligt Kevas prognos att gå i pension under de kommande tio åren.

Som lösning föreslår KT åtgärder för att underlätta arbets- och utbildningsrelaterad invandring, göra utbildningsvägarna smidigare och stärka kontinuerligt lärande under arbetskarriären.

– Tillgången till kompetent personal är en ödesfråga för de offentliga tjänsterna. Vi behöver olika vägar till yrken inom kommun- och välfärdssektorn. Arbetslivet ändras och vi behöver nya lösningar för att stödja till exempel vuxenstudier, säger förhandlingsdirektör Anna Kukka.

KT betonar också de ungas ställning. Arbetsgivarorganisationen föreslår ett nationellt program som syftar till att förebygga utslagning och underlätta övergången från utbildning till arbetsliv för unga. Detta kan bland annat ske genom att öka antalet praktikplatser och sommarjobb och genom att stärka samarbetet mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare.

– Arbetsinsatsen från varje finländsk ungdom är värdefull. Arbete ger livet en mening och ekonomisk stabilitet, vilket gör det lättare att till exempel bilda familj, säger Henrika Nybondas-Kangas.

Finansieringen ska motsvara uppgifterna

Med tanke på den offentliga ekonomin är det viktigt att kommunernas och välfärdsområdenas finansiering motsvarar deras lagstadgade uppgifter. Finansieringsmodellerna ska vara förutsägbara och rättvisa.

– Krisen i kommunerna förvärrades av AN-reformen som genomfördes i fjol och som inföll under en lågkonjunktur, säger KT:s utredningsdirektör Mika Juutinen.  

Statens kompensation har inte täckt kostnaderna för reformen, utan det har uppstått ett finansieringsunderskott på 300–400 miljoner euro i kommunerna. Kommunernas ansvar för de så kallade straffavgifterna för långtidsarbetslöshet bör minskas.

KT betonar stabilitet i pensionssystemet. Systemet är i gott skick efter den senaste reformen och får inte äventyras av kortsiktiga lösningar. Den högre pensionsavgiften för arbetsgivare inom kommun- och välfärdssektorn bör dock sänkas.

– För att trygga pensionerna för framtida generationer måste sysselsättningsgraden höjas och arbetskarriärerna förlängas, säger Juutinen.
 



KT:s mål för regeringsprogrammet 2027–2031:

1. Reglering och normer inom den offentliga sektorn bör luckras upp
2. Tillträde till arbetslivet, invandring och kontinuerligt lärande bör underlättas
3. De ungas etablering inom utbildning och arbetsliv bör underlättas
4. Den sociala tryggheten bör uppmuntra till arbete och förtroendet för pensionssystemets hållbarhet bör tryggas
5. Finansiering och lagstadgade uppgifter bör vara i balans
6. Staten bör stödja utvecklingen av arbetslivet och produktiviteten  

Läs mer om målen för regeringsprogrammet på KT:s webbplats (på finska) >

 

Henrika Nybondas-Kangas

verkställande direktör
Telefon:
+358 9 771 2100
Mobiltelefon:
+358 50 357 4233
E-post:
Henrika.Nybondas-Kangas@kt.fi
Avdelning:
Ledning

Anna Kukka

förhandlingsdirektör
Telefon:
+358 9 771 2385
Mobiltelefon:
+358 50 347 9342
E-post:
Anna.Kukka@kt.fi
Avdelning:
Utveckling av personalresurserna

Mika Juutinen

utredningsdirektör
Telefon:
+358 9 771 2131
Mobiltelefon:
+358 50 502 0300
E-post:
Mika.Juutinen@kt.fi
Avdelning:
Arbetsmarknadsutredningar