Nyhet

Kostnadskonkurrenskraften i Finland förbättras, men anpassningsåtgärder behövs

Kommissionen för inkomst- och kostnadsutveckling publicerade 27.6.2017 en rapport om de ekonomiska utsikterna och lönebildningen (Talousnäkymät ja palkanmuodostus). Enligt rapporten håller ekonomin på att återhämta sig.

Kasvu

I uppföljningsrapporten, som i regel publiceras två gånger om året, utreds inkomsternas, prisernas samt köp- och konkurrenskraftens utveckling och utvecklingsutsikter. Kommissionen utnyttjar i sina uppskattningar Finansministeriets konjunkturprognos, som publicerats i ministeriets ekonomiska översikt 21.6.2017. Också KT är representerat i kommissionen.

Ekonomin har vuxit snabbare och på ett bredare plan än väntat

År 2016 växte bruttonationalprodukten med 1,5 procent tack vare den inhemska efterfrågan. I början av 2017 har den ekonomiska tillväxten varit snabbare än väntat och den uppskattas bli 2,4 procent i år.

År 2018 uppskattas tillväxten bli 1,6 procent och år 2019 uppskattas den bli 1,5 procent. När ekonomin växer snabbare blir tillväxten också mer utbredd.

Den ekonomiska aktiviteten är inte längre beroende av bara den inhemska efterfrågan, utan också exporten växer klart till följd av snabbare tillväxt på exportmarknaden och bättre konkurrenskraft. Mot slutet av prognosperioden 2017–2019 beräknas hushållens reella inkomster och den privata konsumtionen växa långsammare.

Också arbetslösheten uppskattas minska

År 2017 uppskattas den ekonomiska tillväxten öka antalet sysselsatta med 0,6 procent jämfört med fjolåret, vilket innebär att sysselsättningsgraden stiger till över 69 procent.

Den exportdrivna tillväxten ökar i första hand produktiviteten, och därför förbättras sysselsättningen i proportion långsammare. Om den relativt goda prognosen för bruttonationalproduktens tillväxt år 2018 och 2019 uppfylls kommer sysselsättningen att förbättras ytterligare och antalet arbetslösa att minska. Arbetslöshetsgraden väntas sjunka till under åtta procent år 2019.

Konkurrenskraftsavtalet ger bättre kostnadskonkurrenskraft

Mätt med förtjänstnivåindex steg de nominella inkomsterna år 2016 med 1,1 procent, varav 0,6 procent berodde på avtalsenliga löneförhöjningar. År 2017 uppskattas inkomsterna öka med endast 0,2 procent, vilket beror på nollförhöjningarna enligt konkurrenskraftsavtalet och nedskärningarna av semesterpenningarna i offentliga sektorn.

Enligt Finansministeriets prognos kommer inkomstnivån att stiga måttligt, med 1,2 procent år 2018 och 1,5 procent år 2019.
 
Enhetsarbetskostnaderna inom hela den finländska ekonomin uppskattas under prognosperioden växa långsammare än inom det övriga euroområdet.

Tack vare konkurrenskraftsavtalet, som undertecknades i juni 2016, och den oväntat snabba produktivitetstillväxten stärks Finlands kostnadskonkurrenskraft i förhållande till det övriga euroområdet.

Underskott i de offentliga finanserna

I slutet av det föregående decenniet hade de offentliga finanserna ett kraftigt underskott. Tack vare anpassningsåtgärderna har underskottet minskat under de senaste åren trots att den ekonomiska tillväxten varit svag.

Den gynnsamma konjunkturen förbättrar det strukturella saldot i de offentliga finanserna, men den förutspådda ekonomiska tillväxten räcker inte ensam till för att korrigera de offentliga finansernas strukturella obalans.  

Inom offentliga sektorn visar staten och lokalförvaltningen underskott, medan arbetspensionssektorn och de övriga socialskyddsfonderna har ett litet överskott. Under de närmaste åren kommer den offentliga skulden i förhållande till totalproduktionen att fortsätta växa, om än långsammare.

Rapporten Talousnäkymät ja palkanmuodostus kan läsas på Finansministeriets webbplats >

KT: Sparpotential bör utnyttjas i den kommunala ekonomin

Anpassningsåtgärderna inom den kommunala ekonomin fortsätter inom ramen för Kommunekonomiprogrammet. Målet är att den kommunala ekonomin år 2019 ska ha ett underskott på högst 0,5 procent i förhållande till totalproduktionen. Som det nu ser ut kommer målet att uppnås.

KT påpekar att måluppfyllelsen förutsätter att kommunerna utnyttjar den sparpotential som åtgärderna i regeringsprogrammet och konkurrenskraftsavtalet ger möjlighet till. En förutsättning är också att kostnadsnivån i kollektivavtalen inte är överdimensionerad i förhållande till målet.