Arbetets svårighetsgrad stiger – direktörsavtal styr ledningen av kommunen

Ungefär 80 procent av uppgiftslämnarna ansåg att det som höjer arbetets svårighetsgrad är i synnerhet byggandet av framtidens kommun med tillhörande strategiskt ledarskap, främjandet av kommunens livskraft och ledningen av koncernen. Över 60 procent bedömde att beredningen av vård- och landskapsreformen, avtals- och förändringsledningen samt intressebevakningen och nätverksarbetet kommer att kräva mer resurser framöver.

Över 50 procent ansåg att kommundirektörernas löner borde bygga på gemensamma kriterier för arbetets svårighetsgrad.

Enkäten om hur kommundirektörens arbete värderas och utvecklas gjordes i samarbete mellan Kommunförbundet, KT Kommunarbetsgivarna och Finlands Kommundirektörer rf. Enkäten besvarades våren 2017 av totalt 185 kommundirektörer från fastlandskommunerna och Åland. Svarsprocenten var 59,5. Enkätens andra del som behandlar kommundirektörernas syn på hur deras arbete värdesätts och vilka deras karriärsutsikter är publiceras i mitten av maj.

Direktörsavtal i allt fler kommuner

I allt fler kommuner följer kommundirektören ett direktörsavtal som ger ramarna och spelreglerna för ledningen av kommunen. Enligt enkätsvaren har redan ungefär fyra av fem kommundirektörer ett gällande avtal. De flesta avtal har ingåtts på 2010-talet. Enligt kommunallagen ska alla kommundirektörer ha ett direktörsavtal när den nya fullmäktigeperioden inleds 1.6.2017.

– Avtalet för många kommundirektörer är fortfarande under beredning och avsikten är att få det godkänt innan fullmäktige byts. Kommunförbundet publicerade 2016 en rekommendation och anvisningar om processen för att utarbeta ett direktörsavtal och om innehållet, säger Jarkko Majava, utvecklingschef vid Kommunförbundet.

När de årliga målen publiceras ökar öppenheten

I så gott som alla direktörsavtal (97 %) bestäms att utvecklings- och målsamtal ska föras i syfte att stödja och utvärdera kommundirektörens och kommunens ledningsarbete. Utvecklingssamtalen förs i allmänhet mellan kommundirektören och de ledande förtroendevalda. I 76 procent av utvecklingssamtalen bestämmer parterna tillsammans de årliga kriterierna enligt vilka kommundirektörens ledningsarbete utvärderas.

Endast var tredje kommundirektör uppger i enkäten att det i hans eller hennes direktörsavtal ingår en offentlig bilaga där de gemensamt överenskomna årliga målen framgår.

– I Kommunförbundets handbok om direktörsavtal rekommenderas en sådan offentlig bilaga, för om målen publiceras är det lättare för de förtroendevalda att följa upp och utvärdera hur kommundirektören har lyckats i arbetet, framhåller Majava.

Avgångsvederlag vanligare än specialvillkor

Det är vanligt att det i direktörsavtalet finns ett avgångsvederlag (86 % av avtalen). Storleken på avgångsvederlaget för de kommundirektörer som besvarade enkäten varierar mellan tre och 24 månaders lön, medeltalet ligger på 9,4 månaders lön. I allmänhet är kommundirektörerna berättigade till avgångsvederlag när han eller hon inte åtnjuter fullmäktiges förtroende och parterna tillsammans avtalar om att kommundirektören självmant säger upp sig. Det är ovanligt att det i direktörsavtalet ingår specialvillkor som gäller uppsägning, till exempel när direktören byter arbetsgivare (6 % av avtalen).

Närmare upplysningar:

Jarkko Majava, utvecklingschef, Finlands Kommunförbund, tfn 050 325 2306, jarkko.majava@kommunforbundet.fi
Mika Juutinen, utredningschef, KT Kommunarbetsgivarna, tfn 050 502 0300, mika.juutinen@kt.fi
Heidi Rämö, styrelseordförande för Finlands Kommundirektörer rf, kommundirektör, Lempäälä kommun, tfn 03 565 51 070, heidi.ramo@lempaala.fi