Lönerna i välfärdsområdena ändras stegvis: Nytt nivålönesystem inom social- och hälsovården från och med oktober

Välfärdsområdena får ett nytt lönesystem. Det nya systemet gäller cirka 200 000 anställda i välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna.

De nya nivålönerna införs nationellt inom välfärdsområdenas två största kollektivavtal: Arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdspersonal (SH-avtalet) och det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn (VÄLKA).

Från 1.10.2026 ändras lönerna inom SH-avtalet, dvs. bland annat för sjukskötare, närvårdare, handledare, hälsovårdare, avdelningssekreterare, socialarbetare och anstaltsvårdare.

Inom VÄLKA kan det nya lönesystemet införas 1.10.2026, och det ska vara infört senast 1.1.2027.  Till VÄLKA hör bland annat personal inom kostservice och förvaltning.

Reformen gäller inte läkare och i det här skedet inte heller räddningspersonal och den övriga tekniska sektorn.

Nivålöner och nivåtillägg enligt SH-avtalet senast i november

Välfärdsområdena har i år förberett sig på att införa nivålönesystemet i såväl SH-avtalet som VÄLKA.

Lönerna bestäms enligt det nya nivålönesystemet från 1.10.2026. Nivålöner och nivåtillägg enligt SH-avtalet ska betalas till de anställda senast i samband med lönebetalningen för november 2026.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT har på nationell nivå förhandlat och avtalat om reformen och tidsplanen med kommun- och välfärdssektorns löntagarorganisationer.

– Det är fråga om den största lönereformen på decennier. Välfärdsområdena har gjort ett enormt arbete med reformen, och arbetet fortsätter under hela resten av året. Reformen är viktig, eftersom målet är att höja det offentliga arbetets status och göra det mer attraktivt, säger Jenni Aaltonen, förhandlingsdirektör för social- och hälsovårdssektorn vid KT.

Lön enligt det kunnande och ansvar som krävs i arbetet

I nivålönesystemet bestäms de anställdas löner enligt den nivå av kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Det finns tre eller fyra nivåer.

Grundtanken är att kunnandet och ansvaret varierar mellan olika personer i samma yrke. I det nya systemet beaktas detta i lönen och de anställda belönas för extra uppgifter och ansvar.

Ett nytt element är nivåtillägg som betalas för avtalade extra uppgifter och ansvar, såsom rollen som namngiven handledare för studerande.

Som en del av reformen har parterna avtalat om nationella miniminivålöner för varje nivå av kunnande och ansvar. Ingens lön kommer att sjunka på grund av reformen, men för en del stiger lönen.

Målet är att göra den offentliga sektorn attraktivare

Målet med reformen är att höja det offentliga arbetets status och göra den offentliga sektorn attraktivare. Det nya lönesystemet är transparentare än det tidigare och sporrar de anställda att utvecklas i yrket.

För införandet av reformen används lönepotter som parterna tidigare har kommit överens om i avtalen för kommun- och välfärdssektorn och som är avsedda för utveckling av lönesättningen.  

Lönesystemet ändras också i de företag inom social- och hälsovårdssektorn som är medlemmar i Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT.