Ny kompetens behövs inom arbetskraftsservicen – nedskärningarna inom UF-centret väcker oro

Överlag är kompetensen hos personalen inom arbetskraftsservicen god, men det finns också brister till exempel i bemötandet av arbetssökande och ett lösningsinriktat arbetssätt. Det framgår av den utredning av kompetensen hos personalen inom arbetskraftsservicen som Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT gjorde i somras. Största delen av de 53 personer som besvarade enkäten var direktörer eller chefer inom arbetskraftsservicen.

KT påpekar att det inte finns någon egentlig utbildning till uppgifterna inom arbetskraftsservicen. Inom arbetskraftsservicen arbetar till exempel merkonomer och socionomer. Arbetskraftsmyndigheterna har hittills haft tillgång till nationella utbildningar och anvisningar via UF-centret, och de har använt dessa i sitt dagliga arbete. UF-centret, dvs. Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret, är en statlig myndighet som bland annat har nationella uppgifter inom sysselsättningstjänsterna.  

Regeringen planerar nu att lägga ner den utbildningsverksamhet och det rättsliga stöd som UF-centret erbjuder och som har riktat sig till personalen inom arbetskraftsservicen.

– Med tanke på medborgarnas rättssäkerhet är det oroväckande om utbildningarna försvinner. Det ökar belastningen för personalen. Av personalen krävs kompetens som de inte ens kan ha om de saknar arbetsredskap, säger Patrik Tötterman, ledande sakkunnig i arbetskraftspolitik vid KT.

Behövs tydlig fördelning av ansvaret för utbildningen

Organiseringsansvaret för arbetskraftsservicen överfördes i början av 2025 till kommunerna och de sysselsättningsområden som kommunerna bildar. De ansvarar också för den egna personalens kompetens.

KT förstår behovet av nedskärningar inom statsförvaltningen och föreslår att det nationella stödet i fortsättningen kunde vara mer begränsat än för närvarande. Det får dock inte avskaffas helt. Stödet kunde till exempel riktas till att gälla betydande lagstiftningsändringar, tillämpningsfrågor och gemensamt utbildnings- och nätstudieinnehåll samt uppföljning av regionala kompetens- och tolkningsskillnader.
Enligt den kompetensenkät som KT utförde finns det ett behov av en sådan arbetsfördelning, för att arbetskraftsservicen ska kunna utvecklas och bli allt bättre.

UF-centrets utbildningar i farozonen

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT anser att det behövs en ny bedömning av vilka konsekvenser nedskärningarna inom UF-centret får för medborgarnas rättssäkerhet.

– De sakkunniga inom arbetskraftsservicen har varierande grundutbildning. Till exempel i merkonomutbildningen lär man sig inte så mycket om hur man bemöter människor. UF-centret ger utbildning i hur man vägleder människor och arbetar lösningsinriktat, och den här utbildningen måste bevaras, säger Tötterman.

Han betonar att arbetskraftsservicen måste kunna fungera ännu bättre än i dag.

– Det förutsätter att personalens kompetens utvecklas. Man måste kunna betjäna arbetssökande och arbetsgivare så att de blir hörda och får det stöd de behöver för att sysselsättningen ska förbättras. Den förändringen kan man åtminstone inte uppnå genom att minska på utbildningen, säger Tötterman.

Det rättsliga stöd som UF-centret tillhandahåller har varit till hjälp när arbetskraftsmyndigheten har behövt hjälp med att lösa situationer som lämnar rum för tolkning.

– I offentligheten har det till exempel diskuterats om arbetslösa får göra frivilligarbete. Sysselsättningsområdenas avgöranden skiljer sig åt i den här frågan och de arbetslösa vet inte vilka rättigheter de har. Det bästa sättet att säkerställa enhetliga tolkningar är genom att tillhandahålla nationell utbildning, säger Tötterman.