Ungefär 700 obesatta läkarbefattningar inom välfärdsområdena

Inom välfärdsområdena saknas sammanlagt 735 läkare och tandläkare, visar en färsk undersökning som KT har gjort. Bristen har minskat jämfört med i fjol, då det fanns omkring tusen obesatta läkarbefattningar. Trots det är antalet obesatta befattningar fortfarande stort.

Inom välfärdsområdena fanns 194 obesatta läkarbefattningar vid hälsocentralerna, vilket motsvarar 6,8 procent av alla befattningar. Inom den specialiserade sjukvården var 461 läkarbefattningar obesatta, vilket motsvarar 5 procent av alla befattningar. Antalet obesatta tandläkarläkarbefattningar var 80, vilket motsvarar 4,6 procent av alla befattningar.

Siffrorna ger inte hela bilden av personalbristen, eftersom välfärdsområdena har varit tvungna att anpassa sin ekonomi och minska personalkostnaderna. Dessutom besvarade inte alla välfärdsområden KT:s enkät.

– Resultaten är i linje med tidigare år, även om bristen på arbetskraft tillfälligt har minskat. Bristen på läkare är fortfarande större än personalbristen inom andra yrkesgrupper, och leder till att patienternas tillgång till undersökningar och vård fördröjs, säger Piitu Parmanne, arbetsmarknadsutredare vid KT.  

Brist också på närvårdare, sjukskötare och psykologer

Den offentliga hälso- och sjukvården har haft brist på utbildad personal under hela 2000-talet. Bristen fortsätter trots omfattande sparåtgärder, permitteringar och uppsägningar i välfärdsområdena.

Utöver läkare råder det också brist på andra yrkesutbildade personer inom välfärdsområdena. Flest obesatta befattningar finns det för närvårdare (476) och sjukskötare (428). Relativt sett är andelen obesatta befattningar störst bland psykologer. Av psykologbefattningarna inom välfärdsområdena är 4,4 procent obesatta, vilket betyder 95 befattningar.

– På grund av finansieringslagen har många välfärdsområden varit tvungna att kraftigt anpassa sina personalkostnader. Det syns tillfälligt i rekryteringen av personal. Inte ens hårda sparåtgärder och den svaga utvecklingen i ekonomin som helhet har fått läkarbristen att försvinna. På lång sikt ökar arbetskraftsbehovet inom social- och hälsovården, säger KT:s chefsekonom Juho Ruskoaho.

Nya befattningar behövs

I KT:s enkät rapporterade välfärdsområdena för första gången hur stort behovet av nya befattningar är i förhållande till befolkningens servicebehov. Frågan ställdes utifrån ett antagande om att ekonomiska orsaker inte skulle hindra rekryteringen.

Svaren visar att det inte räcker med att fylla de nuvarande lediga platserna, utan att det därtill borde inrättas nya befattningar för att tillgodose servicebehoven.

Enligt välfärdsområdenas svar skulle behovet vara ytterligare 1 281 nya yrkesutbildade personer. Av dessa skulle cirka 430 vara läkare och tandläkare, 230 sjukskötare och hälsovårdare samt 200 närvårdare inom socialvården och 100 socialhandledare.

Bristen på arbetskraft beror delvis på att i synnerhet antalet läkare som utbildas i Finland är otillräckligt. Redan över en tredjedel av alla legitimerade läkare har fått sin utbildning utomlands.

Läs mer om enkäten på KT:s webbplats (på finska) >